Ironi på 1:a maj

Kjell-Olof Feldt, numera samhällsdebattör och fd. socialdemokratisk finansminister har skrivit ett förslag till Förstamaj-tal till Mona Sahlin: Majtalet som inte kommer att hållas.

Men har ni tänkt på att en bilmontör har dubbelt så hög lön som ett vårdbiträde? Undra på att bilindustrin går knackigt. Här borde facklig-politisk samverkan dras igång så att ingen LO-medlem tjänar mer än den andre. Det är jämlikhet och solidaritet, tycker ni inte det?

Annonser

En ny gymnasieskola

I går presenterades den efterlängtade lagrådsremissen. Nu är den nya gymnasieskolan på väg om än senare än vad vi hoppats på. Trycksvärtan (om det nu finns någon sådan i dessa tider) har knappt hunnit torka innan socialdemokraterna sågar förslaget. De kritiserar att vi sänker de teoretiska kraven på yrkeslinjerna. Samtidigt har de inget svar på vad vi skall erbjuda de 25 % av en årskull som varje år misslyckas på gymnasiet. 25-30 000 elever klarar inte dagens gymnasieskola och de allra flesta som misslyckas, misslyckas på de yrkesinriktade programmen. Det är dessa ungdomar utan gymnasieutbildning som utgör den stora delen av ungdomsarbetslösheten.

Kraven för behörighet till högskolan ökar för de elever som går på de studieförberedande programmen. De blir helt enkelt bättre förberedda för vidare studier än vad en del av dem är i dag.

De elever som går ett yrkesinriktat program och vill gå vidare till högskola har möjlighet att läsa den extra engelska och svenska som krävs för grundläggande behörighet inom sina individuella val under gymnasietiden eller inom Vuxenutbildningen senare i livet. Det är alltså valfritt att välja eller välja bort högskoleförberedande yrkesprogram i vårt nya förslag.

Det finns inga stängda dörrar i förslaget, tvärtom öppnas kanske några nya.

Margaretha Pålsson, riksdagsledamot och moderat gruppledare i utbildningsutskottet har sammanfattat de viktigaste förändringarna:

Högre krav i nya gymnasiet

Lagrådsremissen ”En ny gymnasieskola” har nu skickats till Lagrådet. Flera förslag syftar till att höja kvaliteten och statusen på yrkesutbildningarna: en yrkesexamen införs, yrkesämnena ges mer tid på yrkesprogrammen och näringslivet ges större inflytande över utbildningarna.

Regeringen vill också höja kraven på de teoretiska utbildningarna. En högskoleförberedande examen införs och kraven för denna ska vara högre än vad som i dag krävs för att få grundläggande behörighet till högskolan.

Lagrådsremissen innehåller också förslag som innebär att valfriheten inom gymnasiet minskar, genom att möjligheterna till lokala varianter begränsas. Lokala kurser, lokala inriktningar och specialutformade program ska avskaffas och en skola ska bara kunna starta en egen kurs eller programinriktning efter godkännande från Skolverket.

Programmen
Den nya gymnasieskolan föreslås innehålla tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program.

Yrkesprogram:
– Barn- och fritidsprogrammet
– Bygg- och anläggningsprogrammet
– El- och energiprogrammet
– Fordons- och transportprogrammet
– Handels- och administrationsprogrammet
– Hantverksprogrammet
– Hotell- och turismprogrammet
– Industritekniska programmet
– Naturbruksprogrammet
– Restaurang- och livsmedelsprogrammet
– VVS- och fastighetsprogrammet
– Vård- och omsorgsprogrammet

Högskoleförberedande program:
– Ekonomiprogrammet
– Estetiska programmet
– Humanistiska programmet
– Naturvetenskapsprogrammet
– Samhällsvetenskapsprogrammet
– Teknikprogrammet

Vilka nationella inriktningar som ska finnas på de olika programmen kommer regeringen att besluta efter förslag från Skolverket.

Programmens utformning
På yrkesprogrammen utökas tiden för yrkesämnen från dagens 1350 poäng till 1600 gymnasiepoäng och gymnasial lärlingsutbildning införs som alternativ väg på dessa program.

Dagens kärnämnen ersätts med gymnasiegemensamma ämnen, som kan variera i omfattning mellan de olika programmen. Historia blir ett nytt gymnasiegemensamt ämne.

Lokala varianter
Specialutformade program, lokala inriktningar och lokala kurser avskaffas. En ny kurs eller en s.k. särskild variant, det vill säga en egen utformning av ett nationellt program, ska bara kunna startas efter att kvaliteten och behovet har prövats och godkänts av Skolverket.

Behörighet och examina
För behörighet till ett högskoleförberedande program ska eleven ha godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. Under vissa villkor kan den som saknar godkänt betyg i engelska ändå anses behörig. Regeringen kommer att återkomma med förslag på behörighetskrav till yrkesprogrammen.

Två olika examina ska införas i gymnasiet: högskoleförberedande examen och yrkesexamen. Krav för examen är att eleven har betyg från ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, där de godkända betygen omfattar minst 2 250 av dessa gymnasiepoäng och däribland vissa kurser och gymnasiearbetet.

För grundläggande behörighet till högskolan ska samma krav som för högskoleförberedande examen gälla. Elever på yrkesprogram ska ges rätt att läsa de kurser som krävs för att uppnå grundläggande behörighet inom sitt individuella val och som utökat program. Personer med yrkesexamen ska även ges rätt att läsa dessa kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen.

Övrigt
En ny betygskala, A-F, införs samtidigt som den nya gymnasieskolan. Efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete ska eleven få betyg.

Förslagen om examen och betyg kommer även att gälla för den gymnasiala vuxenutbildningen.

Den nya gymnasieskolan kommer att starta höstterminen 2011.

Sammanfattning – de viktigaste förändringarna
– Högre behörighetskrav till gymnasiet.
– Mer tid för yrkesämnen, mindre för allmänteori på yrkesprogrammen.
– Valfriheten stramas upp.
– Yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs.
– Lärlingsutbildning införs.
– Historia blir obligatoriskt.
– Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet.
– Näringslivet ges inflytande över yrkesutbildningen.

Skolpolitiskt föredöme

Lärarnas tidning nr 8/2009 har gjort en intervju med Mats Gerdau, ledande moderat skolpolitiker från Nacka:
Rubrik: Olydige Gerdau vill ha fler lektioner

Skolan behöver varken mer pengar eller fler lärare. Det hävdar idésprutan Mats Gerdau, en av strategerna bakom Moderaternas skolpolitik.

Läs hela intervjun i Lärarnas Tidning

Klimatalarmism med fascistiska drag?

På Newsmill pågår en debattserie om klimatalarmismen som dogm. Är det som händer i dagens klimatdiskussion och klimatalarmisternas agerande dagens mostsvarighet till häxprocesserna och katolska kyrkans förföljelse av dem som ifrågasatte kyrkans världsbild med jorden i centrum?

Under rubriken: ”Håller klimatalarmismen på att utvecklas till en fascistisk rörelse?” skriver Lars Bern och Maggie Thauersköld och varnar för en ökad intolerans i samhället.

Om vi inte skall glida in i ett samhälle präglat av intolerans och människofientlighet måste vi återupprätta en vetenskap som står helt fri från politiska och ekonomiska intressen. Utvecklingen under efterkrigstiden har i detta avseende gått åt motsatt håll. Det är konsekvenserna av detta vi nu får skörda. Vi ser det ena exemplet efter det andra på samhällsbeslut baserade på tillrättalagd forskning och även direkt manipulation av forskningsresultat. Och flertalet av de vetenskapliga akademierna som borde stå på barrikaderna och kämpa för den fria oberoende vetenskapen, har tyvärr abdikerat inför de starka politiska och ekonomiska intressen som styr klimatdebatten.

Reformera LAS

Niklas Wykman, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet: Unga får lida för Borgs Ams-trams

Inför moderaternas kommunala rikskonferens tar MUF-ordföranden bladet från munnen och lyfter fram den kritik som delas av så många:

Nu är det dags för Moderaterna att ompröva såväl politiken som retoriken för att kunna vara trovärdiga i kampen mot ungdomsarbetslösheten. Det är uppenbart att dagens arbetsmarknadsmodell diskriminerar ungdomar och försämrar Sveriges konkurrenskraft. Vi har nu en av Europas högsta ungdomsarbetslöshetssiffror och behovet att reformer är omfattande.
Döm då av min förvåning när finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin gemensamt deklarerade att vi skulle möta den stigande arbetslösheten med fler AMS-åtgärder i stället för reformer. Socialdemokraterna storsatsade på AMS-åtgärder men lämnade en fjärdedel av landets ungdomar i arbetslöshet efter tolv år vid makten. Vill alliansregeringen behålla trovärdigheten i jobbfrågan måste de sluta föra Göran Perssons arbetsmarknadspolitik.