Rosornas krig drar igång igen

Det ser ut som om det blir en spännande skoldebatt på socialdemokraternas kongress i höst. Mona Sahlin har så försiktigt försökt förnya socialdemokraternas politik men har bara åkt på bakslag. En tung röst för en utpräglad vänsterpolitik inom socialdemokratin är Carin Jämtin. Häromdagen skrev hon ett inlägg i skoldebatten med sedvanlig vänsterretorik: ”Skattepengar för välfärd får inte gå till kapitalister.” I ett försök att skyla över de stora brister som fortfarande finns i en skola som under lång tid styrts av socialdemokratiska beslut skyller hon på vinster i de förhållandevis få friskolorna. Jag har svårt att tro att klasskampsretorik av första-maj snitt går hem hos hennes väljare i Stockholm.

Den som vill tjäna snabba pengar ska nog inte satsa på att driva skola, hemtjänst eller vårdcentral. En entreprenör måste satsa egna pengar och egen tid och energi långt utöver vad de flesta kommunala verksamhetschefer måste göra. De har inte heller en stor kommunal investeringsbudget i ryggen och har inte tryggheten att skattebetalarna slutligen får stå för eventuella underskott. En privat driven verksamhet måste leverera kvalitet från dag ett om den ska finnas kvar och utvecklas.

Vinst är inte fult – och vem sätter inte hellre sina barn i en skola som är populär och ger ett överskott än i en skola som knappt går runt och där pengarna inte räcker till? Det är dåliga kunskapsresultat och elever som lämnar skolan utan att ha nått målen som är problemet, oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Här är förstås resursfördelningssystem och regelverk som verkligen ger lika villkor för alla skolor avgörande.

Carin Jämtin visar att hon verkligen inte förstått någonting. Hon skriver:

Först då kan vi vara säkra på att det är omsorgen om verksamheten som präglar välfärden, och inte vinstintresset.

Förstår hon inte att en fristående verksamhet väljer vi medborgare för att den är bra eller erbjuder något som saknas i den kommunala verksamheten. Om inte omsorgen om verksamheten tas på allvar och kvaliteten är hög så söker sig ingen dit – då blir det inte heller någon vinst. Den relevanta frågan är i så fall den motsatta. Kan man verkligen vara säker på att omsorgen om verksamheten är tillräckligt stor om det inte finns någon vinst att få? De sanna altruisterna är inte så många som vissa vill tro. Jag minns när byggnadsfacket hade ett eget byggbolag, BPA. Var det månntro rätt att göra vinst på skolbyggen om det inte är rätt att göra vinst på verksamheten inne i byggnaden?

Men – Carin Jämtin har mötts av mothugg även inom de egna leden: Vidar Andersson, socialdemokrat och friskolevän, skriver i Folkbladet: Carin Jämtin jagar kaffepengar och i DN skriver sex s-märkta kommunpolitiker: ”Vi socialdemokrater måste sluta motarbeta friskolorna”

Det är glädjande att läsa artikeln med sin positiva grundton. Deras resonemang om lika villkor för kommunala och fristående skolor är riktigt och viktigt. Därför är det förvånande att skribenterna förordar ett kommunalt veto mot etableringar. Om kommunen kan säga nej till konkurrens så blir det inga lika villkor.

Tänk om några av dessa tankar kunde slå rot bland sossarna i Lund. Det kunde bli en motvikt till några av de mera friskolenegativa miljöpartisterna som finns i kommunen. Den nyblivne ledamoten av MP:s partistyrelse Rolf Englesson från Lund är ett exempel på en sådan friskoleätare.

Annonser
%d bloggare gillar detta: