Professor: ”Climategate” är en katastrof för FN:s klimatforskare – Artikel av Ingemar Nordin – Newsmill

Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori analyserar Climategate.

Rekommenderas

 

 

Professor: ”Climategate” är en katastrof för FN:s klimatforskare – Artikel av Ingemar Nordin – Newsmill.

Annonser

Rättvist

MUF, Moderata Ungdomsförbundet, har höstkampanj med tema Rättvist. Nedan texten till flygbladet Rättvist i skolan:

Tänk att du får ett betyg som du tycker är felaktigt. Det kan till exempel bero på ett rent missförstånd eller att du inte kommer överens med läraren. Idag finns inget att göra åt saken eftersom läraren alltid har sista ordet. Moderata Ungdomsförbundet tycker att man ska kunna överklaga sina betyg. Det är rättvist!

Skolan är till för dig och ska se till att du får en bra utbildning. Därför tycker vi att alla lärare borde skriva prov och testas med jämna mellanrum. Allt för att du ska kunna vara säker på att du får en bra utbildning. Det är rättvist!

Vi är övertygade om att du vet bättre än politikerna vad du vill plugga och vi vill att du ska få välja själv vilka ämnen du ska läsa. Alla ska ha samma möjligheter och vi ska betala för skolan gemensamt. Det är rättvist!

Bli medlem i Moderata Ungdomsförbundet och kämpa för
en bättre och mer rättvis skola för dig!

Smsa muf medlem
till 72550
Gå in på muf.se/medlem för att aktivera ditt medlemskap med koden du får i ditt bekräftelsesms.
Medlemskapet kostar 40 kr. 10 kr i administrativ avgift + eventuell trafikavgift tillkommer.
Kostnaden debiteras på din mobilräkning eller ditt kontantkort.

Dags för omprövning i Köpenhamn

Det har nu gått några dagar sedan nyheten om ”Climategate” exploderade (757,000 träffar på Google när detta skrives) Om det var en hackare eller ett insiderjobb diskuteras men en stor mängd mail och opublicerade dokument från klimatforskare vid University of East Anglia lades ut först på en Rysk server och finns nu bl a på The Pirate Bay.  Om dokumenten är äkta kan vi här lära mycket om fusk och korruption i forskarvärlen och då speciellt när det gäller klimatforskningen.

Det finns förstås alltid en risk att sådant här material är förfalskat men det har gått några dagar och materialet har inte dementerats. Lama kommentarer om att det ”är tagit ur sitt sammanhang” har hörts. Hörts? Ja i bloggvärlden har det verkligen hörts och diskuterats men i t ex svenska media har det med några undantag varit förvånansvärt tyst. En präktig skandal brukar locka journalister men detta var kanske ”fel” skandal.

En person som finns med i materialet är Michael Mann. Ett ursprung till dagens klimatdebatt var den förfalskade temperaturkurva, the hockey stick” som publicerades av ”den välrenomerade klimatforskaren” Michael Mann. Det var han som för att bevisa att jorden fick ett varmare klimat som bara kunde bero på mänskligt orsakade koldioxidutsläpp helt fräckt raderade ut både den värmeperiod som lät vikingarna bosätta sig på Grönland och den köldperiod som bl a gjorde det möjligt för CarlXGustaf att tåga över isen på Bälten och därmed erövra bl a Skåne från Danmark. Denna förfalskade kurva var en viktig beståndsdel i IPCC:s tidgare material. Med den bakgrunden ger korrespondensen ett äkta intryck och som sagt har förnekandena varit lama.

Det är dags att ställa frågan så som görs av bl a Peter Stilbs, Professor i Fysikalisk Kemi vid KTH, på Second Opinion:

Varför tiger svenska media om klimatforskningsfusket?

Det är nu dags att börja diskutera innehållet i dessa mail, är klimatlarmen falska, har vetenskapen förvrängts, ägnar sig universitet och forskningscentra åt förfalskning för att nå vetenskapliga, ekonomiska eller politiska syften?

Dessa frågor måste få ett svar. Här kunde Klimatmötet i Köpenhamn ha en viktig uppgift. Anklagelserna är så allvarliga att man inte kan gå vidare med de miljardåtaganden som diskuteras utan att veta mer. Hur skall vi säkerställa verkligt fri och förutsättningslös forskning. Har det inte i själva verket blivit kallare de senaste tio åren? Klimatförändringar beror kanske på något helt annat? IPCC:s (FN:s klimatforsknigspanel) uppdrag var att visa att mänskligt förorsakade koldioxidutsläpp leder till ett varmare klimat. Uppdraget var kanske fel redan från början!? Vilka katastrofer har detta indirekt lett till under tiden? Skövlade regnskogar, orangutangerna närmare utrotningen i jakten på biobränsle. Mindre fokus på akuta höt mot mänskligheten som rent vatten och ren luft, skolgång, sjukvård..

När väldens länder och ledare samlas i Köpenhamn skulle det kunna bli början på något nytt. Ännu så länge verkar det mest som om alla hoppas att Climategate skall blåsa över. Det ligger mycket pengar och prestige investerat i klimathotet. Dessa krafter låter sig nog inte stoppas så lätt.

Rätt att kunna ompröva betyg

Rätten att kunna få sina betyg omprövade diskuterades mycket i samband med diskussioner om ny skollag för ett antal år sedan. Frågan drevs då bla annat från elevhåll. Även om det finns svårigheter att få ett bra regelverk för detta så är det viktigt att man försöker. Betygssättning är ju myndighetsutövning och myndighetsutövning skall kunna överklagas anser jag. Nu gäller det att hitta ett system som fungerar.

Det är viktigt att betygen är och upplevs som rättvisa. Att Alliansregeringen nu fattat beslut om tydligare mål och betygskriterier och ett nytt betygssystem räcker inte. Det är hög tid att vi vår igång ett genomgripande arbete med mål och bedömning i kommunerna, inte bara på varje enskild skola utan mellan skolor och helst ett arbete där både kommunala och fristående skolor samarbetar.

Vi har från moderat håll drivit frågan om att kunna överklaga betyg, väl medvetna om svårigheter som t. ex att det blir för ensidigt fokus på prov, projektarbeten osv, dvs sådant som lätt går att dokumentera och att t ex muntlig framställning som är svårare att dokumentera inte kommer att bedömas. Att det redan i dag är så på flera håll att betygen enbart sätts efter proven gör det ju inte mera rätt. Här ligger en stor utmaning för utredaren.
Läs mer på regeringens hemsida:Möjlighet att ompröva betyg utreds

Utbildningnämnden i Lund, sammanträde 091112

Mötet i korthet

Information om ”Röda tråden”, samordning från förskola till vuxenutbildning, inom matematiken samt om deltagandet i lärarlyftet. Diskussion och beslut om redovisning till Skolinspektionen av vilka åtgärder som vidtagits/planeras med anledning av den tillsyn de gjorde i Lunds kommun i våras. Beslut om internbudget för utbildningsförvaltningen och elevpeng mm för 2010 samt investeringsplan 2011-2015.

Viktiga investeringsbeslut är
– att vi föreslår ombyggnad av ”Kattes vindar” 2011. Det innebär bl a att Katte då kan lämna de hyrda lokalerna i Svaneskolan.
– att vi arbetar vidare med förslaget att bygga om lokaler i E-huset på Spyken till specialsalar för musikinriktningen. Det innebär att vi kan lämna de provisoriska lokaler som används på Källbo och dessutom sluta använda Magleskolan för musikundervisning. De är inte bra för musikundervisning och framför allt så störs grannarna mycket. Att kunna flytta därifrån inför hösten 2010 är riktigt bra.
– att vi ansöker om att få bygga både etapp ett och två för Byggutbildning Syd på Vipan redan 2011.
– att vi inleder diskussioner med Kultur och Fritidsnämnden om hur vi kan samverka mellan Estetiska programmet och Kulturskolan.

Internbudget 2010
– Skoldirektören fick i uppdrag att fortsätta arbetet med lokaleffektivisering.
– Nämnden beslöt att vända sig till Kommunstyrelsen med en anhållan om att få ta del av de extra statsbidrag som kommunen får för 2010. I första hand vill vi ha pengar för de ökade kostnaderna för Svenska för invandrare (sfi). Att dessa elever ökar i antal gör att vi blir tvungna att ta pengar från gymnasial utbildning för vuxna om vi inte får extra pengar. Även om vi i dag inte vet exakt hur stora statsbidrag vi kommer att få till vuxenutbildning på gymnasienivå 2010 är det inte bra om vi blir tvungna att minska antalet platser med tanke på arbetsmarknadsläget. Tvärtom skulle vi helst öka.
– Vi beslöt också att föreslå att vi för 2011 får pengar till sfi-undervisning efter antalet elever, dvs ett pengsystem i stället för som idag en klumpsumma. Fler elever skall ge mer pengar och tvärt om.

Skulle någon vilja veta mera så är ni välkomna att ta kontakt.

Hårt mot hårt – med vad?

Med anledning av toppmötet mellan EU och Ryssland skriver Svd under rubriken: ”Sverige har valt sida” om riksdagens beslut före sommaren, att vi ”ska kunna ge och ta emot militärt stöd”.

Förvarsminister Sten Tolgfors:

– Tidigare har vi inte haft en försvars- och säkerhetspolitik för närområdet. Det har vi nu. Vi kan inte stå passiva om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas.

Det låter ju bra, det är precis ett sådant beslut och uttalande som man kunde ha önskat för 20 år sedan. Då hade Sverige fortfarande möjlighet att sätta kraft bakom orden och komma till t. ex de Baltiska staternas hjälp, men idag…?

De senaste 20 åren har Sverige riksdag agerat som Europa på 30-talet. Alla drömde om ”fred i vår tid” och ingen ville se verkligheten i vitögat. Som Mao Tse Tung sade: ”Ett land har alltid en armé – sin egen eller någon annans”.

SvD frågar:

Skulle vi hjälpa balterna militärt i en kris?

–Om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas skulle vi ta beslut i varje enskilt fall. Hur man agerar beror på situationen. Det kan vara allt från civila insatser till olika former av stöd som också kan vara av militär karaktär, svarar Sten Tolgfors.

”Beslut i varje enskilt fall” förpliktigar förstås inte till något. Det är ju realistiskt av Tolgfors att uttala sig om ”civilt stöd” och ”militär karaktär”.

Med tanke på uttalanden i samband med kriget i Georgien kan vi kanske sända över några strateger för miljövänlig krigföring och eventuellt ställa några nedlagda regementsområden till NATO:s förfogande.

De senaste 20 åren har det mesta avvecklats. Vi hukar oss bakom det finska försvaret medan vi till höga kostnader skrotat stridsfordon och annan utrustning. En del har hittat vägen till Baltikum men det verkar vara det lilla. Vi har beslutat avveckla värnplikten och beslutat upprätta internationella insatsstyrkor – ger det mer good-will i diktaturernas FN?

I media kan man följa rapporteringen om bristfälligt bestyckade korvetter, ubåtar och flyg som inte får öva tillräckligt och nu senast rapporter om Bristande sjukvård för Afghanstyrka

Vi kan inte ens utrusta ynka 500 soldater med ordentligt bepansrade transportfordon, med sjukvård med kirurger och narkosläkare, med sjuktransporter i form av rätt utrustade helikoptrar….

Det är hög tid för en rejäl omprövning av den svenska förvarspolitiken. De fattade besluten är i princip bra. Vi skall ställa upp för våra grannar, vi skall kunna sända ut fredsbevarande styrkor, men –

Om vi inte kan ge svenska ungdomar, som är beredda att offra sina liv för frihet och demokrati i länder på andra sidan globen, den absolut bästa utrustning och det absolut bästa stöd som finns att få, skall vi inte leka ”stormakt”.

Äntligen nytt lärlingssystem

Moderaterna har många gånger motionerat i Riksdagen om införande av ett nytt lärlingssystem och ett införande av lärlingsutbildning är en fråga som alliansen drev inför valet.

Utbildningsminister Björklund har äntligen lyckats få facket med sig och LO säger nu ja till införandet av ett nytt lärlingssystem. Det är sorgligt att de fått blockera lärlingsutbildning så länge och det se ut att dröja ända till 2011 innan förslaget kan bli realitet.

I Lund väckte vi frågan om lärlingsutbildning 2001/2002 och har sedan 2005 en försöksverksamhet tillsammans med Malmö. I Lund erbjuder vi lärlingsutbildning inom Hotell och Restaurang och Vård och Omsorg. I Malmö finns bl a Industriprogrammet. Erfarenheterna är goda men att göra överenskommelser med arbetsmarknadens parter har inte varit det lättaste. Det blir bra med ett gemensamt regelverk över hela landet.

Regeringen har också beslutat om en försöksverksamhet. Efter ett år har den utvärderats: Skolor och företag positiva till ny lärlingsutbildning

Jag hoppas också vi skall kunna bredda utbudet av lärlingsutbildningar. De som finns idag bygger på gymnasieskolans yrkesförberedande program som Bygg, Hotell o Restaurang, Industri, Energi osv. Jag skulle vilja se mer av guld- och silversmeder, tapetserare, hovslagare, sadelmakare, bokbindare osv. Lärlingsutbildning för vuxna är också intressant. Självklart sneglar man över sundet till Danmark där diskussionen om framtidens danska utbildning pågår men lärlingstraditionen är fortfarande levande och flera skånska ungdomar får en utbildning där.

DN