Skola med kvalité

Regeringen har idag överlämnat propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning till riksdagen.

Under en lång följd av år har vi kunnat följa internationella jämförelser som visar hur svenska elever halkar efter kunskapsmässigt. Det är inte så enkelt att elever i andra länder fått tillgång till bättre undervisning och gått förbi oss. Nej – den bistra sanningen är att svenska elever i dag på många sätt presterar sämre än svenska elever tidigare gjort.

Det kan finnas många förklaringar men jag tror att några är extra viktiga:

Individualiserad undervisning är jättebra. Men det betyder inte att läraren skall backa och överlåta åt eleverna att räkna på egen hand, att själva söka kunskaper i stället för att läraren föreläser. Det får inte innebära att högläsning ersätts med tyst egenläsning osv. I stället för att erbjuda aktivt, lärarledd undervisning med större hänsyn tagen till varje elevs behov har vi på många håll fått självstudier. Detta har ökat klyftorna i skolan och gjort föräldrarnas utbildningsbakgrund (och då särskilt moderns) till den viktigaste förklaringen till elevernas olika resultat. De elever som inte har föräldrar som kan kompensera vad skolan brister är det synd om i dagens skola.

Det är också synd om alla de som inte redan tidigt har förmåga att ta ansvar för det egna lärandet utan behöver en tydlig struktur, som också ofta saknas. Tvärtom kräver en individualiserad undervisning samtidigt extra mycket struktur för att ingen skall komma efter. Alltför ofta förutsätts eleverna att själva söka kunskap att skriva rapporter utan att ha en grundläggande kunskap om området, osäkerheten om vad som egentligen krävs och obegränsat med websidor skapar en stress och frustration som särskilt drabbat ambitiösa flickor hårt. Vi lär också på olika sätt. De som lär bäst genom att lyssna drabbas också i en undervisning där man förutsätts läsa alltmer själv. De gudabenådade föreläsarna tycks antingen vara en bristvara eller något som förkastas med ett föraktfullt ”katederundervisning”.

Lärarutbildningen är naturligtvis också en orsak. Det är varken rätt mot elever eller lärare att inte alla ”lågstadielärare” har en gedigen utbildning i hur man lär ut grunderna i läsa, skriva, räkna. Beslutet att avskaffa utbildningen av speciallärare, de som undervisade elever som av olika skäl behövde extra stöd och verkligen var proffs på det, och ersätta dem med specialpedagoger vars uppgift är att utbilda andra lärare i att undervisa dessa elever var verkligen ett dråpslag mot elever i behov av stöd. Tanken om att ingen får skiljas ut, att alla skall ha undervisning tillsammans i samma klassrum, i samma takt, oavsett förutsättningar, att de duktigaste eleverna skall stimulera de som har mindre lätt att lära, har lett till en total nivåsänkning av kunskaperna i den svenska skolan. Yttersta ansvaret för detta ligger förstås hos de tidigare socialdemokratiska regeringarna och deras människosyn.

Alliansregeringen har under de senaste tre åren arbetat hårt för att vända utbildningsskutan och återge Sverige en plats i den absoluta utbildningstoppen. Många bra beslut har fattats och en del har hunnit träda i kraft. Det tråkiga är att det tar så lång tid innan verkliga förbättringar kommer att kunna ses.

I dag har regeringen fattat beslut om ytterligare en långsiktig reform – en ny lärarutbildning:

Fyra vägar till ny lärarutbildning
Regeringen har idag överlämnat propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning till riksdagen. Dagens lärarexamen föreslås ersättas av fyra nya examina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. När den nya lärarutbildningen införs kommer alla universitet och högskolor som vill anordna utbildningen att behöva ansöka om examenstillstånd, som kan begränsas till specifika inriktningar och ämnen eller ämnesområden. Utbildningen beräknas starta höstterminen 2011.


Ur Regeringens pressmeddelande

Vad alla blivande lärare ska läsa blir tydligare reglerat. Bland annat ska de lära sig hur man bedömer elever och sätter betyg. Både de delarna av utbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen, praktiken, ska vara anpassade till studenternas olika inriktningar.

För att bli en bra lärare krävs lämplighet för att bli lärare. Regeringen avser därför att utreda hur lämplighetsprov skulle kunna användas som behörighetskrav till lärarutbildningen. Sådana prov kan inte genomföras förrän tidigast 2013.

Annonser
%d bloggare gillar detta: