Ingen vindkraft i Lomma

Lommas politiker har fattat ett klokt beslut rapporterar Sydsvenskan. I det förslag till översiktsplan som nu går ut på samråd har man inte tagit med förslag på områden för vindkraftsutbyggnad:

– Vi i majoriteten tycker inte att landskapsbilden tillåter några större vindkraftverk. Vi vill ha en utblick över det öppna landskapet, säger Anders Berngarn (M).

För honom handlar det om ett principbeslut.

– Vindkraftverken har blivit allt större och är att likställa med industrianläggningar. Vi hade aldrig lagt någon annan industrianläggning ute på ett fält, säger han.

Det finns många nackdelar med vindkraft, den:
Är en onödig industrialisering av landsbygden,
Fördärvar sikten över det öppna landskap som är ett kännetecken för Skåne,
Kräver reservkraftanläggningar som kan täcka upp när det blåser för lite eller för mycket,
Är ett enormt resursslöseri eftersom man måste investera i dubbel produktionskapacitet och bara utnyttja hälften.
Kräver enorma skattesubventioner som vi alla betalar via elcertifikaten på elräkningen…

Vindkraftföretagen och markägarna som kan tjäna stora pengar gillar förstås vindkraft och talar vackert om miljövinster. Miljön skulle ha större nytta av ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck!

Annonser

Löneavtal klara

Anders Borg (M) har gjort mer för Metallarnas köpkraft än fackordförande Löfven!

IF Metall har slutit löneavtal för 160 000 medlemmar. 3.2 % på två år. Kvällsposten intervjuar en maskinoperatör på Astra Zeneca i Södertälje. Han tjänar strax över 21 000 kr i månaden och får med det nya avtalet ca 675 kr mer i månaden.

0.9 % betalas ut från 1 juni i år, det är 189 kr per månad. (De 2.3 % är från juni 2011) På denna summa ska det dessutom betalas skatt. Jämfört med de skattesänkningar som den här killen fått sedan 2006 är löneökningen näst intill försumbar. I dag får han behålla 1 230 kronor mer av sin lön varje månad jämfört med innan Anders Borg (M) blev finansminister. (Jag har utgått ifrån att han är med i A-kassan, facket och bor i Södertälje) Gå in på jobbskatteavdrag.se och kolla.

Granska miljöpartiet !

Miljöpartiet har fått ”glida på en räkmacka” i medias granskningar. Kanske kan det bero på att de dokumenterade vänsterpartisympatierna bland landets journalister till viss del glidit över till miljöpartisympatier. Väldigt tydligt var det under klimatmötet i Köpenhamn då Maria Wetterstrand (MP) inte granskades och intervjuades som de övriga partiledarna utan fick en egen gräddfil som miljöexpert.

Miljöpartiet har skickligt byggt en image som partiet som bryr sig mest av alla om miljön och därutöver ett mittenparti som kan tilltala väljare från både vänster och höger. För de allra flesta har de lyckats dölja att de också är ett förbuds- och regleringsparti och ett skattehöjarparti.

PJ Anders Linder redovisar i dagens SvD att miljöpartiets budget för 2010 innebär höjd skatt med totalt 16 miljarder kronor om året, 2011 höjer de med ytterligare 16 miljarder och 2012 med nio miljarder till.Det betyder att totala skattetrycket bli 41 miljarder kronor högre om året om MP fick styra. Detta är nästan dubbelt så mycket som socialdemokraternas förslag.

Vänsterpartiet och miljöpartiet driver socialdemokraterna vänsterut, får MP som de vill höjs inkomstskatten för löntagare, bensinskatten höjs med 2:- litern, en flygresa inom Europa blir 600:- dyrare, industrin får höjd elskatt och rutavdraget, som gett kanske 10 000 (flest kvinnor) tryggheten av ett vitt jobb med pensionspoäng och försäkringar, skall avskaffas. Det slår hårt i hushållskassan får många ganska vanliga hushåll.

I artikeln: Ett enfrågeparti utan fråga skriver PJ Anders Linder också om miljöpartiets orimliga energipolitik

Vad gäller energi och klimat står partiet dels för ett hopplöst nej-sägeri, dels för en svindyr självspäkning å svenska folkets vägnar.

Hur ska elförsörjningen ordnas till industrin, hushållen och en växande elbilsflotta ifall man ska snabbavveckla den svenska kärnkraften (övriga världen bygger ut) och ändå säger nej till ny vattenkraft, nya elkablar och ny teknik för infångning av koldioxid? Det går bara inte ihop.

Och hur tänker MP när man vill att Sverige ska satsa mest av alla på minskade CO2-utsläpp samtidigt som man vägrar att räkna in effekten av svenskbetalda åtgärder utomlands? Enligt en kommande bok av miljöforskaren Bengt Kriström och ekonomen Runar Brännlund (DI 25/3) leder detta till att en viss utsläppsminskning kostar 30 miljarder kronor om året istället för en miljard.

Summering av 2009

Avslutningsvis kan alltså konstateras att vi måste vara både stolta och nöjda med det gångna verksamhetsåret. Kvitto på det framgångsrika arbetet har vi ju fått av utomstående referenser, som Lärarförbundet och Statens skolinspektion, och inte minst bevis från samtal med nöjda elever, lärare och föräldrar.

Stärkta av detta vill vi nu jobba vidare för att göra en bra skolkommun om möjligt ännu bättre.

Årsredovisning för 2009 var ett av de ärenden som behandlades på utbildningsnämndens sammanträde i februari. Den inleds med ett avsnitt kallat ”Ordföranden har ordet”. Allt kommer naturligtvis så småningom att finnas tillgängligt i kommunens samlade redovisning men jag planerar att redovisa och kommentera en del punkter här på min blogg. Här följer hela det inledande avsnittet:

Ordföranden har ordet

2009 var gott utbildningsår i Lund. Ännu en gång placerade sig Lund i topp i Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun”. Som enda kommun har vi varit bland de fem bästa de åtta år utmärkelsen delats ut. 2008 kom Lund på första plats, 2009 blev det en hedrande 2:a plats.

Att erbjuda ett rikt och varierat utbildningsutbud av hög kvalité är en ledstjärna för verksamheten. Eller som det står i kommunens nya skolplan: Eleverna och deras föräldrar har möjlighet att välja mellan olika skolor. Ett utbud med varierande pedagogik och arbetssätt, olika stora enheter och olika huvudmän är viktigt för att tillgodose barnens varierande behov och föräldrarnas önskemål. Fristående skolor och enskilda förskolor välkomnas i Lund.

2001 införde Lund som en av de allra första kommunerna i landet en möjlighet för eleverna att söka sig till gymnasieutbildningar i andra kommuner även om utbildningen erbjöds i Lund. Dessa elever blev mottagna i mån av plats, dvs ungdomar från den andra kommunen gick före men blev eleven mottagen stod Lund för kostnaden. Till skillnad från många andra trodde inte den borgerliga majoriteten i Lund att det var klokt att försöka ”låsa inne” eleverna i den egna kommunen.

Samtidigt var vi drivande inom kommunförbundet i Skåne för att ge alla Skånska elever samma chans. Motståndet försvann stegvis och 2007 införde alliansregeringen den rätten i hela landet. Då hade Skåne i bred politisk enighet redan gått längre i sitt samarbete och hösten 2009 kunde alla elever i Skånes 33 kommuner (samt Sölvesborg) söka till alla gymnasieskolor i hela Skåne och konkurrera på lika villkor med sina betyg.

Lund har länge varit en populär utbildnings- och skolstad och trots att den sk elevpuckeln nu nått sin topp och antalet gymnasister sjunker fram till 2015/16 fanns helt naturligt en viss oro för att antalet elever utifrån skulle bli så många att alla Lundaungdomar som så ville inte skulle få plats. Samtidigt fanns förstås förhoppningen att fler elever skulle söka sig till Lunds kommunala gymnasieskolor och därmed kompensera för de demografiska förändringarna. Så blev det. Rörligheten ökade. Fler Lundaungdomar än tidigare sökte sig utanför kommunen och ännu fler sökte sig från andra kommuner och hit. Fler elever kunde få just den utbildning de ville ha. Elevtillströmningen gjorde att vi slapp de nedskärningar som annars blivit en följd av de minskande elevkullarna. Kommunens gymnasieskolor kunde behålla en i stort ett oförändrad organisation vilket förstås gynnar verksamhetens kvalité och den uppföljning som gjordes visade att alla Lundaungdomar utom en, som sökt till kommunala gymnasieskolor, erbjöds plats och den ende eleven erbjöds plats på en fristående gymnasieskola i Lund.

Det är viktigt att skolans undervisning anpassas till alla elevers behov, det gäller både elever med behov av extra stöd och elever som behöver extra utmaningar i undervisningen för att stimuleras i sin kunskapsutveckling. När regeringen beslöt om en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar i matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen var det naturligt för gymnasieskolorna i Lund att söka. I den första ansökningsomgången beviljades Lund två spetsutbildningar, Fysik på Polhem och historia på Katte, vilka startade höstterminen 2009. Eftersom Skolverket skulle välja ut de totalt 20 utbildningarna i hela landet inte bara efter kvalitet utan även med regionala hänsyn talade statistiken mot att Lund skulle få ytterligare en ansökan beviljad. Att Katte i andra ansökningsomgången fick en spetsutbildning i moderna språk är därför ytterligare ett glädjande bevis på kvalité och kompetens. Lund är landets enda kommun med tre spetsutbildningar.

Ytterligare ett kvalitetsbevis är att Medicinteknikutbildningen på Vipan utsågs till Årets Teknikutbildning 2009 av Teknikföretagen Region Syd. Rolig läsning är också t ex Vipans kvalitetsredovisning där elevernas många placeringar i nationella och internationella yrkestävlingar redovisas.
Bland våra nya utbildningar på gymnasienivå vill jag också speciellt nämna utbildningen för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser, vilken startade hösten 2009 och redan har hunnit bli en succé.

Efterfrågan på vuxenutbildning på grundskolenivå och svenska för invandrare har ökat, den senare bl a på grund av tillströmningen av mastersstudenter. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen fortsatte efterfrågan på teoretisk utbildning att minska men trots den statliga satsningen på extra resurser till ”Yrkesvux” kunde vi inte tillgodose hela den ökade efterfrågan på yrkesinriktad utbildning. En elev som redan har en avslutad gymnasieutbildning är normalt inte berättigad till ytterligare utbildning men bl a av arbetsmarknadsskäl har nämnden beslutat prioritera yrkesutbildningar och elever med en teoretisk utbildning har i många fall erbjudits en kompletterande yrkesutbildning. Alla som önskat har tyvärr inte kunnat erbjudas plats då kostnaderna för de tillkommande yrkesutbildningarna inte täcks av minskade kostnader för teoretiska utbildningar. Inför 2010 har nämnden därför begärt ytterligare pengar både till svenska för invandrare och yrkesutbildningar. Under 2010 kommer översynen av det kommunala KomVux lokaler och ekonomiska förutsättningar att fortsätta.

Under året har det nuvarande systemet för upphandling av teoretiska gymnasieutbildningar kritiserats och diskuterats. För att öka de studerandes inflytande över val av utbildningsanordnare och därmed t ex olika upplägg av utbildningen har nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag för beslut om en kundvalsmodell för gymnasial vuxenutbildning. Det skulle innebära att beslut om var, när och hur flyttas från en kommunal tjänsteman till den studerande. Kommunen har ett fortsatt ansvar för att godkända anordnare av utbildning håller minst av utbildningsnämnden beslutad kvalité.

Som en del i vårt arbete för lärande för en miljömässigt, demokratiskt och socialt/ekonomiskt hållbar utveckling anordnade vi i september konferensen ”Lund Calling – EU as global actor”. Det livslånga lärandet och EU:s så kallade ”nyckelkompetenser” var också viktiga inslag. Konferensen som anordnades bl a tillsammans med Internationella Programkontoret var en del av aktiviteterna under det Svenska EU- ordförandeåret och europeiska året för kreativitet och innovation. Konferensen som samlade ca 400 deltagare från hela världen (deltagare från nästan 30 länder) fick mycket goda omdömen i utvärderingarna och har definitivt hjälp till att placera Lund på kartan.

För modersmålsverksamheten har 2009 varit ett år med stora förändringar och utmaningar. Trots detta har verksamheten en fortsatt hög kvalité. Den fick gott omdöme av skolinspektionen och nämndens egna första uppföljning är övervägande positiv. Det administrativa stödet och rutinerna för skolornas beställningar av undervisningstimmar måste dock förbättras och ytterligare utvärdering är beslutad.

Kommunens internationella grundskola, International School of Lund, Katedralskolan (ISLK), är fortfarande mycket populär och är snart i behov av större lokaler. För näringslivet och universitetet fyller ISLK ett stort behov genom att erbjuda utbildning till barnen i ”de internationella familjerna”. Efter beslutet om ESS kommer behovet att ytterligare öka och större lokaler är högt prioriterade. Utbildningsnämnden har uttalat att en utbyggnad på nuvarande tomt inte är det bästa alternativet utan man förordar en flytt från Parkskolan. Diskussioner om olika alternativ pågår.

En annan lokalfråga som varit aktuell under flera år är situationen för det estetiska programmet. Inför planeringen av nya lokaler och anpassning till behoven i den nya gymnasieskolan, Gy 11, har nämnden gett uppdrag att inleda diskussioner med Kultur och Fritid om samverkan med Kulturskolan.

Den 1 oktober 2008 startade den nya inspektionsmyndigheten Statens skolinspektion. Oron över de svenska elevernas sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar och ökade variationer i kvalitet och resultat såväl inom som mellan kommuner och skolor ledde till att regeringen beslöt att ytterligare förstärka och skärpa den statliga kontrollen av skolväsendet. Under våren 2009 hade Lund besök av den nya, vassare skolinspektionen. Genom besöket fick vi ett kvitto på att vi har en bra utbildning med hög måluppfyllelse och goda resultat. Vi fick också besked om utvecklings- och förbättringsområden, t ex måste vi bli mycket bättre på att dokumentera vad vi gör och våra kvalitetsredovisningar kan förbättras. Glädjande fick vårt arbete med insyn och tillsyn av verksamheten i de fristående skolorna och enskilda förskolorna gott betyg och modersmålsverksamheten framhölls som ett gott exempel.

Avslutningsvis kan alltså konstateras att vi måste vara både stolta och nöjda med det gångna verksamhetsåret. Kvitto på det framgångsrika arbetet har vi ju fått av utomstående referenser, som Lärarförbundet och Statens skolinspektion, och inte minst bevis från samtal med nöjda elever, lärare och föräldrar.

Stärkta av detta vill vi nu jobba vidare för att göra en bra skolkommun om möjligt ännu bättre.

Louise Rehn Winsborg (M)
ordförande

Hotande elbrist

”Vi skall bygga 2000 nya vindkraftverk på tio år”, skriver Näringsminister Maud Olofsson (C). Om vi bortser från de kraftiga skattesubventioner (I dessa sammanhang kallas det dock inte skatt utan elcertifikat. För elkonsumenten som tvingas stå för fiolerna har det dock inget med ”ett marknadsbaserat teknikneutralt system” att göra utan fungerar som en skatt som tas ut beroende på elförbrukning.) som krävs finns det några intressanta konstateranden i hennes artikel:

Vi alltför beroende av vattenkraft och kärnkraft, vi skall bygga ut vindkraften så den motsvarar halva dagens produktion av kärnkraftsel, vi skall spara kraftigt och så skall vi öka elexporten.

”Trygg elproduktion på tre ben” – jag vet inte om jag skall skratta eller gråta. Vindkraft blir inte trygg om du inte har en lika stor reservkapacitet för dagar när det blåser för lite eller för mycket. Dvs vindkraften kräver att du investerar i dubbel produktionskapacitet samt subventionerar vindkraften, annars är den inte ekonomiskt lönsam för elproducenterna. Men det finns ju några reservkraftverk i Sverige, eller…

I dagens tidning kan man dock läsa att effektreserven skall avvecklas. Vi ser ut att gå mot spännande tider även om regeringen konstaterar:

Men ”med hänsyn till vintern 2009/2010 och gjorda erfarenheter av effektreservens bidrag till den svenska försörjningstryggheten finns dock skäl att inte fasa ut effektreserven alltför hastigt”, skriver regeringen i propositionen.