Granska miljöpartiet !

Miljöpartiet har fått ”glida på en räkmacka” i medias granskningar. Kanske kan det bero på att de dokumenterade vänsterpartisympatierna bland landets journalister till viss del glidit över till miljöpartisympatier. Väldigt tydligt var det under klimatmötet i Köpenhamn då Maria Wetterstrand (MP) inte granskades och intervjuades som de övriga partiledarna utan fick en egen gräddfil som miljöexpert.

Miljöpartiet har skickligt byggt en image som partiet som bryr sig mest av alla om miljön och därutöver ett mittenparti som kan tilltala väljare från både vänster och höger. För de allra flesta har de lyckats dölja att de också är ett förbuds- och regleringsparti och ett skattehöjarparti.

PJ Anders Linder redovisar i dagens SvD att miljöpartiets budget för 2010 innebär höjd skatt med totalt 16 miljarder kronor om året, 2011 höjer de med ytterligare 16 miljarder och 2012 med nio miljarder till.Det betyder att totala skattetrycket bli 41 miljarder kronor högre om året om MP fick styra. Detta är nästan dubbelt så mycket som socialdemokraternas förslag.

Vänsterpartiet och miljöpartiet driver socialdemokraterna vänsterut, får MP som de vill höjs inkomstskatten för löntagare, bensinskatten höjs med 2:- litern, en flygresa inom Europa blir 600:- dyrare, industrin får höjd elskatt och rutavdraget, som gett kanske 10 000 (flest kvinnor) tryggheten av ett vitt jobb med pensionspoäng och försäkringar, skall avskaffas. Det slår hårt i hushållskassan får många ganska vanliga hushåll.

I artikeln: Ett enfrågeparti utan fråga skriver PJ Anders Linder också om miljöpartiets orimliga energipolitik

Vad gäller energi och klimat står partiet dels för ett hopplöst nej-sägeri, dels för en svindyr självspäkning å svenska folkets vägnar.

Hur ska elförsörjningen ordnas till industrin, hushållen och en växande elbilsflotta ifall man ska snabbavveckla den svenska kärnkraften (övriga världen bygger ut) och ändå säger nej till ny vattenkraft, nya elkablar och ny teknik för infångning av koldioxid? Det går bara inte ihop.

Och hur tänker MP när man vill att Sverige ska satsa mest av alla på minskade CO2-utsläpp samtidigt som man vägrar att räkna in effekten av svenskbetalda åtgärder utomlands? Enligt en kommande bok av miljöforskaren Bengt Kriström och ekonomen Runar Brännlund (DI 25/3) leder detta till att en viss utsläppsminskning kostar 30 miljarder kronor om året istället för en miljard.

Annonser

Ett svar

  1. […] andra bloggare: Ankersjö, Louise, Rolf Eriksson, Hildingson, Back […]

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: