Etanol – dyrt och dåligt

Klimatnyttan med biodrivmedel bygger på felaktiga beräkningar. För att få lägre utsläpp av koldioxid krävs biorester eller nya växter och träd odlade i övergivna jordar som inte används till något annat. Det menar Timothy D Searchinger, forskaren vid Princeton i USA som får etanolindustrin att se rött

Tomothy D Searchingers slutsatser är som att svära i kyrkan. Kärnan i hans budskap är att mängden koldioxidutsläpp blir ungefär lika stora oavsett om man använder bensin eller etanol. Så länge man inte använder biorester från jord- och skogsbruk eller tillför ny växtlighet på jordar som inte används till annat så minskar inte heller koldioxidutsläppen.

I DN-artikeln Etanolens klimatnytta överdrivs diskuteras också de stora svenska subventionerna av biodrivmedel. För biobränslen betalas varken energiskatt eller koldioxidskatt. Mellan 2005 och 2008 uppgick de samlade subventionerna till så mycket som drygt 7 miljarder kronor.

För att kunna subventionera biobränslen med 7 miljarder måste pengarna komma någonstans ifrån – naturligtvis är det från skattebetalarna. Hade de som kör bilar med subventionerade bränslen betalat skatt som alla andra bilister hade vi kunnat få ytterligare satsningar på t ex trafiksäkerhet.

I princip ingen skulle ha råd att köpa biodrivmedel om de inte vore kraftigt subventionerade. Oskattade biodrivmedel kostar för konsumenten ungefär lika mycket som den hårdbeskattade bensinen eller dieseln. Tillverkningskostnaden är hög och har inte ens nyttan att ge många nya jobb. Statistik från bl a Spanien visar att ett sk grönt jobb kostar minst två vanliga.

Alternativet att skattebetalarna skulle få behålla en större del av sin inkomst är förstås tilltalande, annars menar Tim Searchinger att biodrivmedel är ett mycket ineffektivt sätt och det dyraste sättet att bekämpa utsläpp av sk växthusgaser. Dvs våra pengar kunde gjort bättre nytta någon annan stans.

Annonser
%d bloggare gillar detta: