Alliansen lovar rivstart för jobb och utbildning

Det är viktigt att arbetet för fler jobb, bättre skola osv som inletts av Alliansregeringen fortsätter utan avbrott. Enligt uppgifter i Expressen är besluten på första regeringssammanträdet för en ny regering, om alliansen får fortsatt majoritet, redan förberedda:

Sänkt restaurangmoms för restauranger, från 25 procent till 12 procent.
Lärlingssatsning som innebär att personer upp till 23 år ska kunna anställas med en lärlingsprovanställning i upp till 18 månader.
Fortsatt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för anställning av unga.
Slopad arbetsgivareavgift för arbetslösa unga.
Dessutom kommer satsningar på grundskolan och komvux samt utbyggd arbetspraktik och utökade resurser till arbetsförmedlingen.

Detta är ytterligare ett starkt skäl att rösta på alliansen. Alliansen är väl förberedd och enig om de viktiga besluten som krävs för jobben och välfärden.

Annonser

Svårt sjuka ska självklart ha sjukpeng

Den som är svårt sjuk ska självklart ha sjukpeng!
Är man sjuk och inte har arbetsförmåga ska man få vara sjuk och få ersättning från sjukförsäkringen. Har man arbetsförmåga skall man få stöd och hjälp att komma tillbaka

Vi kan aldrig acceptera en återgång till det Sverige som socialdemokraterna styrde där 140 personer förtidspensionerades varje dag, där rehabiliteringen inte fungerade och unga människor kunde förtidspensioneras utan att ges en chans att komma tillbaka. I Aftonbladet i dag kan vi läsa. om en svårt sjuk kvinna som påstås ha hänvisats till socialbidrag. Så skall det naturligtvis inte vara. Enligt uppgift har Försäkringskassans läkare sagt att hon inte kan arbeta. Trots det har F-kassan gått emot sina egna experter. Försäkringskassan skall ta upp hennes ärende till omprövning. Nu gäller det att se till att den genomförda reformen tillämpas rätt!

Det finns också saker som kan göras bättre. I dag kan man t ex ha sjukersättning på deltid och jobba 25, 50 eller 75 % – varför får man inte jobba på 35 eller 60 %. Jag tycker att stegen är för stora och mest verkar vara tillkomna för att det skall vara lätt för sjukkassepersonalen att räkna. Jag vill arbeta för att man skall kunna testa att ta flera mindre steg på vägen tillbaka till jobb.

Komplettering:
Lagstiftningen verkar solklar! Sjukpenningen ska inte vara tidsbegränsad för personer med mycket svåra sjukdomar.

Enligt 3 kap. 4 § är inte sjukpenningen tidsbegränsad för personer med mycket allvarliga sjukdomar. Förarbetena anger: ”Exempel på sådana sjukdom är vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar såsom ALS eller om den försäkrade väntar på transplantation av ett vitalt organ. Om sådana synnerliga skäl föreligger kan sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten beviljas även sedan den försäkrade påbörjat en ersättningsperiod med förlängd sjukpenning”. (Prop. 2007/08:136 sid. 80-81).

Genom en komplettering 2009 förtydligas att i 3 kap. 4 § sjukpenning för ytterligare dagar får även lämnas
1. när den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus,
2. när den försäkrade på grund av sjukdom har fått en sådan avgörande förlust av verklighets-uppfattningen oc…

Missvisande lärarstatistik i Sydsvenskan

Bra resultat i Lunds skolor, hög andel behöriga lärare och sjunkande sjukfrånvaro. Man kan tycka att lokalbladet borde skriva om att elever i Lunds skolor har goda möjligheter att skaffa en bra utbildning och bli väl förberedda för vidare studier eller arbetsliv. Men ack nej! Visserligen lägger tidningen i slutet av artikeln en liten notis om de bra resultaten:

Det är viktigt att komma ihåg att Lunds skolor fortfarande ligger på en hög nivå i statistiken när man tittar på elevernas resultat samt andelen behöriga lärare och elever. Sjukfrånvaron bland lärarna sjunker vilket kan indikera en god arbetsmiljö.

Men huvudbudskapet, stort uppslaget med missvisande, för att inte säga felaktig, statistik är den minskade lärartätheten:

Men tittar man på pengarna och resurserna är tendensen en annan, Lundaskolornas försprång minskar i jämförelse med övriga landet.

Men är detta inte allvarligt då? Tillräckliga resurser är naturligtvis mycket viktigt, liksom rättvisande statistik. Lund är en tillväxtkommun, till våra nybyggda bostäder flyttar många barnfamiljer och antalet barn i förskole- och lågstadieålder ökar kraftigt. Samtidigt minskar antalet elever på högstadiet. De yngre eleverna har kortare skoldagar och en stor del av dagen är de på fritidshem/fritidsklubb och inte i skolan, dvs annan personal tar hand om dem. Högstadieeleverna har längre skoldagar och mer undervisning i halvklass. Normalt har de betydligt högre lärartäthet. Det betyder att lärartätheten kan minska av helt naturliga skäl beroende på hur elevsammansättningen varierar åldersmässigt.

Utan att resurserna per elev minskar kommer lärartätheten fortsätta att sjunka tills dagens lågstadieelever når högstadiet. Det betyder att det dessutom är ganska svårt att jämföra statistik mellan kommuner med olika ålderssammansättning bland eleverna.

Resurserna är viktiga men de är inget mål i sig, det är kvalitet, kunskap och kompetens vi måste nå. Då krävs förstås resurser, viktigt är också hur resurserna används. Modern forskning visar att frågor som pedagogiskt ledarskap och välutbildade, ämnesbehöriga lärare är avgörande. Andra viktiga kvalitetsfaktorer är:
– moderna läromedel, t ex IT
– tydliga mål
– klasstorlek
– bra och rätt resurser för att kunna ge både särskilt stöd (t ex elevassistenter) och nya utmaningar
– elevhälsovård
– studiero
– god och näringsriktig skolmat

I Lund satsar vi ca 10 000 mer per elev och år jämfört med genomsnittet för kommungruppen ”större städer”. Våra elever når också mycket bra resultat. Den utmaning vi står inför är att se om vi använder våra resurser på bästa möjliga sätt och om resultaten är så bra de kan bli. Detta utvecklade kvalitetsarbete vill jag arbeta med de kommande fyra åren.