Bästa badsjön

Grustag GotlandStrax utanför Visby, längs väg 142, finns min absoluta favorit bland badsjöar. Ett gammalt grustag med vatten som flytande sammet.
Vi hann med ett sista dopp för i år mellan Pratbaren och färjan.

Annonser

Fredrik Reinfeldt i Almedalen 2009

Så var det dags för veckans höjdpunkt för den trogne moderaten. Tyvärr hade väldigt många, som jag tidigare berättat, åkt hem, vädret var grått och hotfullt och det var lördag förmiddag kl 11. Detta tillsammans gjorde att det var något färre än på socialdemokraternas kväll.

Partiledaren, Statsministern, EU-ordföranden inledde med att ge åhörarna en historielektion, via stormaktstiden, Westfaliska freden, Köpenhamn, nederlaget vid Poltava och förlusten av Finland till förlusten av Norge. En beskrivning av förlusten av liv, ett stagnerat jordbruk, svält och misär och förlorade möjligheter att få fred eftersom man måste se till att fylla på statskassan via andra staters kassor. Sen hånade han med all rätt det utrikespolitiska arvet från Olof Palme då Sverige lade sig i och hade åsikter men aldrig vidtog några vettiga åtgärder. Ett möjlig rejält handtag för demokrati i vårt närområde förbyttes till flirtande med och mångmiljonstöd till diverse diktaturer. (Fast riktigt så tydlig om Palmes illgärningar var han förstås inte.)

Det är otroligt förmätet att se forna tider genom dagens glasögon. Allt måste bedömas utifrån sin tid och plats i historien. Han skulle lika väl kunnat lyfta fram sådant vi har anledning att vara stolta över. Det hade förstås inte tjänat detta talets syften men ett folk som skäms eller är okunnigt om sin historia är illa rustat i mötet med andra folk.

Han gick t o m så långt att han hånade nationalsången. ”Vi tronar på minnen från fornstora dar, då ärat vårt namn flög över jorden”. Att statsministern inte ser någon ära i landets förflutna, det har jag som Skåning och Dansk när det begav sig, inte så stora problem med men är det verkligen en del i de nya moderaternas politik? Jag har för övrigt alltid tyckt att vi skulle byta till ”Flamma Stolt..”

Fredrik talade positivt om företagare som Cloetta, Bonnier och Becker, som kommit till Sverige, ett Sverige som var öppet och välkomnade entreprenörer, och etablerat framgångsrika företag. Vad han då glömde är den fantastiska öppenhet som fanns under den av honom förhånade stormaktstiden. Influenserna utifrån var påtagliga, Sverige tog till sig idéer och folkgrupper som så småningom blev en del av det vi idag kallar svenskt.

Fredrik Reinfeldt förringade allt, för att komma fram till att vi aldrig haft så mycket makt som nu. Att vara EU ordförandeland skulle ge oss möjligheter att sätta ett outplåneligt avtryck. Det finns all anledning att göra en historisk analys av den hybrisen. Är strävan att sprida klimatreligionen verkligen så
mycket mera värd än strävan att sprida Luthers Lära?

Andra delen av talet ägnades till stor del åt att vada allt längre ut i klimatträsket. Mycket av det Fredrik Reinfeldt sade var dessutom direkt felaktigt. Valstrategiskt sett är det också mycket tveksamt om det är en framgångslinje att gå så långt ut åt grönsakshållet i förhoppning att vinna väljare i miljöpartiet, Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Jordens vänner m fl. Det får vi inte av två skäl. Dels finns det inga stora väljargrupper för det är samma människor som snurrar runt i olika organisationer. Dels är dessa människor uppfödda med moderathat i modersmjölken.

Det som var ett litet ljus i mörkret är att han slog fast att alla klimatåtgärder måste vara kostnadseffektiva. Det gäller att se till att man får mest nytta per satsad krona.

Sista meningen i talet blev han åter partiledaren och konstaterade när han står i Almedalen om ett år så är det ett helt annat läge. Då är det valår och ett blått alternativ står mot ett rödgrönt. Jag tyckte mig ana ett annat tonläge och en annan klang i rösten. Det lät hoppfullt!

Peter Eriksson i Efterfrågat

Arrangemanget var välbesökt och det är tydligt att det har sin egen fasta publik, oavsett partiledare. I jämförelse med Göran Hägglund var han en genuin träbock.

Göran Gabrielsson var på topp, bättre än på efterfrågat med Hägglund och det behövdes. Lars Adaktusson själv fick mer skratt och applåder än Eriksson.

Det talades mycket om regeringssamarbete och rödgröna regeringsdrömmar.

Peter Eriksson levererade en sensationell nyhet, att vänsterpartiet lovat att inte driva kravet på att Sverige skall lämna EU.

Målsättningen för MP i en rödgrön regering är fem (5) ministerposter, dvs han själv, Maria Wetterstrand, de två nya spåkrören samt ytterligare en. Bevare oss!

Han fick förstås också frågor om samarbete över blockgränserna och han var tydlig: Det rödgröna regeringsalternativet gäller över valet. Sen får man se. Får de ingen egen majoiritet är man från MP:s sida öppen för andra samarbete. Det var också tydligt att han mycket gärna samarbetar med (S) men att (V) inte var lika kul, men : ”de har hundratusentals väljare och deras val måste man ju respektera och därför är det naturligt att ta med dem i ett samarbete”. Gäller detta resonemang bara (V) eller…. Samma argument skulle ju kunna gälla Sverigedemokrater eller för den delen Moderater. Svaret visar att kärleken till (V) kanske inte är så stor medan hungern efter makt är desto större.

Och nog kommer hans miljögloria på sned när han på alternativfrågan om han föredrar statsjeep eller jetflyg svarar både och. Men ett poäng för ärlighet, när det gäller valet mellan miljö och egen bekvämlighet har han avslöjat sig.

Mycket till humor var det inte, snarare en partiledarintervju vilken som helst.

Peter Eriksson i Almedalen 2009

Det var riktigt lite folk i Almedalen. Peter Eriksson är ingen publikmagnet. Möttes av moderater som delade ut blad om Fredriks tal i morgon. Bra!

Det som var bra i hans tal var beskrivningen av människor som, utan egen förskyllan, hamnar i utanförskap, faller mellan stolarna och inte fångas upp av skyddsnäten (även om han inte använde de orden). Lösningen är försts inte att som vänsterkartellen vill, riva upp olika alliansbeslut utan att utveckla och förbättra den förda politiken. Alliansen har lyckats bra när det gäller att minska utanförskapet men det finns mer att göra. Jag har förtroende för Christina Husmark Persson och Göran Hägglund när det gäller detta område men vi måste presentera en tydligare politk.

Som Peter Eriksson framställer det här kan t o m få nyliberaler att fälla en berättigad tår och då har vi mer att göra.

I övrigt är han ju nedsjunken i miljöträsket av sunkiga felaktiga argument, förfalskade kurvor och obevisade påstående av grönreligiös karaktär.

Fredag em i Visby

AlmedalenFredag em turistade jag i Visby.Utsikt i Visby En vacker och intressant stad. Det är väl orättvist mot staden men det som slog mig mest var hur öde det var överallt. Det verkade som om de flesta lobbyister åkt hem och turisterna inte hittat hit ännu.Framför HögskolanDonners PlatsDonnersgatanÖlpausAdelgatan VisbyEn skönhet i Visby

Vad händer i Lund?

Att vara i Almedalen, att gå på seminarier, diskutera frågor man intresserar sig för, få nya kunskaper, nya intressen, träffa gamla vänner, göra nya bekantskaper samt njuta av sol, bad och lite turistande gör att man nästan glömmer bort ”där hemma”. Men det händer förstås saker i Lund även om man inte är där. Jag har botaniserat på tidningarnas web-sidor:

Snart blir det byggstart på Påskagänget i Dalby. Det skall bli riktigt roligt när bygget kommer igång. Nu är det inte så vackert, grus och asfalt, elkablar och avloppsrör som sticker upp ur marken, gott om lyktstolpar som kastar sitt ljus över kaninerna som skuttar omkring på kvällarna och ser ut som om de letade efter sin svunna äng. Ängen kommer inte tillbaka (åtminstone inte på många många år) men det kommer bli så mycket trevligare med hus och trädgårdar. När det står så här skövlat – men inte ersatt av något nytt – så ser det ganska bedrövligt ut.

Man kan också läsa att banverket stoppar spår på Lundalänken. Projektet finns ”inte ens” med i den nya tolvårsplanen. Spår är förfärligt dyrt och dessutom är det oflexibelt. Lagt spår ligger, skulle man kunna säga. Det finns ett bättre sätt anser jag. Det finns ett uttryck: tänk tåg kör buss, som man borde tillämpa här.

Det är viktigt att det finns en långsiktighet, att man kan räkna med att busslinjen kommer att finns under lång tid. Sedan har bussar fördelar. Bussarna är billigare så det kan finnas så många fler. Bussar kan gå på befintliga vägar eller separata leder, oavsett så sparar man mark och barriäreffekterna i både i staden och på landsbygden blir mindre. Vill man t ex utöka antalet hållplatser är det ingen omöjlig investering. Ett argument för tåg/lightrail är att spårtrafik tar fler passagerare än buss. Varför då inte testa de bussystem (resultat av svensk produktutveckling och produktion) som finns t ex i Brasilien som tar oändligt antal fler passagerare än dagens svenska bussar. Tror man på eldrift så är ju trådbussar ett alternativ värt att pröva. Bussar är dessutom oändligt mycket trafiksäkrare eftersom man inte tänker sig några säkerhetsavstånd att tala om. Till skillnad från lightrail så kan ju bussar faktiskt bromsa ganska snabbt om det händer något

Efterfrågat med Hägglund, torsd

Vilken stämning. Vem säger att politik inte kan vara roligt!? Blandningen med Lars Adaktusson, Göran Gabrielsson och en rappkäftad partiledare blev en fullständig explosion av skratt och allvar. Han gör intryck av att vara en ärlig person. Jag skulle nog faktiskt våga köpa en bil av honom. Man skulle kunna rösta på Hägglund som president bara man slapp hans parti!