Praktikplats viktigt för särskoleelever

För ett par veckor sedan besökte jag Gymnasieskolan Vipan och träffade lärarna på det fyraåriga nationella programmet. Det blev två trevliga, intressanta och lärorika timmar i personalrummet där jag fick veta mer om hur de lagt upp verksamheten, om glädjeämnen och problem.

De fyraåriga programmen vänder sig till ungdomar som gått i grundsärskola eller träningsskola. Gymnasieåren är viktiga för att förbereda ungdomarna för ett bra vuxenliv med arbete, eget boende och fritid. Praktik på olika arbetsplatser är en viktig del av alla gymnasieåren, den skall vara individuellt anpassad och samverka med den teoretiska undervisningen för att förbereda för ett framtida yrkesliv.

En av de saker vi samtalade mycket om var behovet och anskaffandet av praktikplatser. Lärarna berättade att de lägger mycket tid på just anskaffandet. Bra praktikplatser, som verkligen passar den enskilda eleven, kan dessutom ofta leda till jobb. De berättade också att det var förhållandevis lättare att få praktikplatser i den privata sektorn än inom kommun och landsting. Det är verkligen glädjande att det fungerar bra i den privata sektorn och jag ser det som ett bevis att dessa elever verkligen kan.

Däremot är det bekymmersamt att Lund och andra kommuner inte är så bra (hälften av eleverna kommer från kommunerna runt Lund). Det är självklart att vi skall vidta åtgärder för att öka utbudet av praktikplatser. Just för att varje elev skall få prova lite olika arbetsplatser och ha en chans att hitta något som passar måste det ju finnas ett utbud.

Som ordförande för utbildningsnämnden får jag förstås börja i den ”egna” organisationen. Jag har talat med Utbildningsdirektören om en inventering av möjliga platser inom vår organisation och en diskussion med verksamheterna om hur många platser med hög kvalitet vi kan ställa upp med varje år. Efter diskussionen med lärarna ser jag redan flera möjligheter beroende på elevernas behov och intressen.

När det är gjort vill jag att vi går vidare och gör en sådan inventering i hela Lunds kommun, tar diskussion med grannkommunerna, Region Skåne osv.

Detta är ett mycket viktigt projekt som jag hoppas vi kan gå vidare med under hösten.

Annonser

Löneavtal klara

Anders Borg (M) har gjort mer för Metallarnas köpkraft än fackordförande Löfven!

IF Metall har slutit löneavtal för 160 000 medlemmar. 3.2 % på två år. Kvällsposten intervjuar en maskinoperatör på Astra Zeneca i Södertälje. Han tjänar strax över 21 000 kr i månaden och får med det nya avtalet ca 675 kr mer i månaden.

0.9 % betalas ut från 1 juni i år, det är 189 kr per månad. (De 2.3 % är från juni 2011) På denna summa ska det dessutom betalas skatt. Jämfört med de skattesänkningar som den här killen fått sedan 2006 är löneökningen näst intill försumbar. I dag får han behålla 1 230 kronor mer av sin lön varje månad jämfört med innan Anders Borg (M) blev finansminister. (Jag har utgått ifrån att han är med i A-kassan, facket och bor i Södertälje) Gå in på jobbskatteavdrag.se och kolla.

Istället för kvotering

Häromdagen sade moderate partisekreteraren Per Schlingmann att moderaterna kunde tänka sig lagstifta om kvotering i bolagsstyrelser om inte näringslivet visar en fördubbling av andelen kvinnliga styrelseledamöter till 2014. Förslaget upprör många moderater och saknar bred förankring. En diskussion om kvotering har nu blossat upp. Argumenten emot är självklara

– För det första styrs börsbolagen av sina ägare. Som anställd, som konsument eller som ägare kan jag ha många synpunkter och agera därefter. Som politiker är det inte min uppgift att lägga mig i valet av styrelse.

– För det andra ger könskvotering otrevliga signaler om att den inkvoterade inte skulle kunna bli utsedd på sina egna meriter och vara den som egentligen inte duger. Det vill jag inte medverka till. Vem vill vara den som inte duger?

Det tråkiga med detta är att hela debatten nu koncentrerar sig kring det usla kvoteringsförslaget i stället för att handla om det som är viktigt. Statlig styrning, tvång, likriktning och kontroll är vänsterns lösning för att nå jämställdhet. Vad är den liberala lösningen?

Dessutom kanske inte platsen i bolagsstyrelsen är den viktigaste i första hand, mer än som symbol förstås. Bland verkställande direktörer, i bolagens ledning och hos ägarna finns makt och inflytande och möjligheter att göra något konkret i det dagliga arbetet. Där behövs fler kvinnor. Hur når vi dit?

Att vi självklart ska ha lika rättigheter får inte innebära att vi alla måste vara lika. Vad krävs för att alla ska ges förutsättningar att förverkliga sina drömmar? Vilka hinder kan samhället ta bort utan att samtidigt bygga upp andra? Vad kan vi göra för att ge människor mer makt över sina liv och minska den politiska makten över människors vardag? Det är det diskussionen borde handla om.

Hon fick jobb efter ett par dagar

Roligt att läsa att instegsjobb fungerar. Instegsjobb är en del av Alliansens krafttag mot utanförskapet. Att nyanlända invandrare får ett jobb så fort som möjligt är en viktig början på ett bra liv i Sverige.

De som talar engelska har förstås en fördel då den fungerar som en övergång till att samtal på på jobbet sker på svenska.

Funderar över varför Arbetsförmedlingen satt målet så lågt som att 8 % av de nyanlända invandrarna som är inskrivna på af skall ut på jobb eller utbildning. Det borde vara många fler men är förstås en bra början.

Hon fick jobb efter ett par dagar – Lund – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Äntligen nytt lärlingssystem

Moderaterna har många gånger motionerat i Riksdagen om införande av ett nytt lärlingssystem och ett införande av lärlingsutbildning är en fråga som alliansen drev inför valet.

Utbildningsminister Björklund har äntligen lyckats få facket med sig och LO säger nu ja till införandet av ett nytt lärlingssystem. Det är sorgligt att de fått blockera lärlingsutbildning så länge och det se ut att dröja ända till 2011 innan förslaget kan bli realitet.

I Lund väckte vi frågan om lärlingsutbildning 2001/2002 och har sedan 2005 en försöksverksamhet tillsammans med Malmö. I Lund erbjuder vi lärlingsutbildning inom Hotell och Restaurang och Vård och Omsorg. I Malmö finns bl a Industriprogrammet. Erfarenheterna är goda men att göra överenskommelser med arbetsmarknadens parter har inte varit det lättaste. Det blir bra med ett gemensamt regelverk över hela landet.

Regeringen har också beslutat om en försöksverksamhet. Efter ett år har den utvärderats: Skolor och företag positiva till ny lärlingsutbildning

Jag hoppas också vi skall kunna bredda utbudet av lärlingsutbildningar. De som finns idag bygger på gymnasieskolans yrkesförberedande program som Bygg, Hotell o Restaurang, Industri, Energi osv. Jag skulle vilja se mer av guld- och silversmeder, tapetserare, hovslagare, sadelmakare, bokbindare osv. Lärlingsutbildning för vuxna är också intressant. Självklart sneglar man över sundet till Danmark där diskussionen om framtidens danska utbildning pågår men lärlingstraditionen är fortfarande levande och flera skånska ungdomar får en utbildning där.

DN

Utan bil inget jobb!

I helgen kom ett glädjande besked från regeringen: Regeringen höjer reseersättningen vid rehabilitering. Socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson har förstått hur viktig bilen är även för personer som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Det innebär att sjukskrivna nu får samma milersättning som personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av någon underlig anledning har de sjukskrivna fått nöja sig men 11 kronor per mil.

Redan 18:50 per mil är skamligt lågt och täcker långt ifrån de verkliga kostnaderna men en allvarlig orättvisa är ändå undanröjd. Höjningen av reseersättningen är en åtgärd som gör det enklare för landets sjukskrivna att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Tidigare fick ju de sjukskrivna inte ens täckning för bensinkostnaden. Bra gjort!

– Jag är glad över att genom den här höjningen för arbetsresor kunna underlätta fortsatt kontakt med arbetsplatsen. Det förbättrar också möjligheten att delta i en rehabilitering som kan betyda en väg tillbaka, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson. Sjukskrivna får nu lika hög reseersättning som personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är både rimligt och rättvist.

SAAB finns inte mer

120px-Two-SAABsGM och Koenigsegg Group meddelade i går att ett formellt avtal om en försäljning av Saab Automobile var tecknat. Det har talats och skrivits länge om den här affären och hela tiden har det gått ut på att Koenigsegg vill låna mer pengar, ha större garantier….
Från början har regeringen föredömligt följt linjen att staten inte skall driva företag eller gå in med ”tillfälliga lån”. Nu säger man dessutom ifrån att Koenisegg måste tillföra mera eget kapital för att man skall kunna diskutera lånegarantier gentemot Europeiska Investeringsbanken. Jöran Hägglund, statssekreterare på Näringsdepartementet poängterar enligt DN att svenska skattebetalare inte ska finansiera affären mellan GM och Koenigsegg Group om Saab Automobile. Det är klokt.

Jag är en obotlig SAAB-fantast. Jag har ägt och kört gamla trubbnosar, SAAB MonteCarlo, SAAB sport, SAAB 95, SAAB 96, SAAB 90, 99, 900, 900 Turbo, 9000. Vid 9000 är det stopp. Med ev tvekan kan man kalla 9-5 för en SAAB men sedan är de bara förklädda Oplar. Det leder till slutsatsen att det inte finns något att vara sentimental över (även om det känns lite sorgligt)och det skall man dessutom undvika när det gäller affärer.

Foto: Wikimedia Commons

Foto: Wikimedia Commons

Visst vore det roligt om företaget SAAB kunde överleva. Tyvärr tror jag att risken är stor att delar av verksamheten kanske säljs och resten ändå går i konkurs om några år. Kvar finns kanske bara några Koenigseggsportbilar med namnet SAAB.

Det det handlar om är hur många miljarder ett antal jobb är värda. Efter vad jag läst så har SAAB varit misskött av GM i många år, förlusterna är stora. Det påminner väl mest om de svenska varven som efter utdraget lidande och många sköna skattemiljoner till slut ändå fick läggas ner. Det hade varit betydligt bättre och billigare att lägga ner direkt, betala utbildning, starta-eget, ja även generös A-kassa hade varit billigare för samhället och säkert bättre för många av de berörda, i alla fall på sikt. Jag ser risken som stor att det blir likadant med SAAB. Koenigsegg må ha stora ambitioner men det är ett litet företag utan erfarenhet av att driva stor bilfabrik, har inte tidigare visat att man kan vända utvecklingen för ett så stort företag som SAAB är och verkar dessutom sakna tillräckliga ekonomiska resurser. Detta är en högriskaffär som vi inte ska riskera skattebetalarnas pengar i.

Det är bra om regeringen vidhåller sin tuffa linje. Dock skulle jag kunna tänka mig att ta lite från kulturbudgeten och stötta SAAB-museet i Trollhättan 😉