En inhuman kampanj

Det är skillnad mellan en humanistisk demokratisk organisation och en totalitär organisation. Humanister anser inte att det är acceptabelt att offra en liten människa för sitt eget ”högre syfte”.

I dessa dagar passar det att läsa om Kafkas Processen: ”Någon måste ha baktalat Josef K, ty en morgon blev han häktad utan att han hade gjort något ont.”

Annonser

Kluvna känslor

I dag hade Sverigedemokraternas Ungdomsförbund bokbord på Vipan. Det är egentligen inte värt att skriva om, att politiska partiers ungdomsförbund samtalar med elever på våra gymnasieskolor är helt normalt och något alla gör. Normalt uppmärksammas det inte av media heller.

Att SDU får en sådan uppmärksamhet beror förstås på de demokratins dödgrävare i form av olika vänstermobbar som drar runt och saboterar yttrandefriheten. Det är beklagligt eftersom SDU får uppmärksamhet för att de är hotade, förföljda och det är synd om dem. I stället borde det skrivas om deras politik och argumenten emot dem.

I dag blev det däremot samtal med elever av två orsaker. För det första fanns polisen på plats och försvarade demokratin. Bra men trist att det skall behövas. För det andra orkade tydligen (enligt media) inte ung vänster masa sig dit förrän mötet pågått en hel timme.  Deras syfte med att komma trots att de saknade tillstånd vet vi inte eftersom de avvisades men man kan ju undra.  Bra gjort polisen!

Massiv polisbevakning Vipan – Lund – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Vänstermobb på Spyken

Gymnasiecheferna på de fyra kommunala gymnasieskolorna i Lund har fattat ett gemensamt beslut när det gäller politisk information på skolorna: Alla partier som finns representerade i riksdagen, i regionen eller i Lunds fullmäktige är välkomna. Det är ett bra beslut som jag stödjer. Det finns förstås fler partier eller grupperingar som vill komma till tals inför höstens val men jag förstår att man måste dra gränsen någon stans för att det skall bli hanterligt.

Enligt SDS fick Sverigedemokraternas lunchmöte ställas in eftersom ett ”tiotal aktivister” kommit till skolan och blockerat deras bokbord. Av kommentarer på nätet att döma gick det vilt till.

Inte för att jag är förtjust i t ex Sverigedemokraternas eller Vänsterpartiets politik men det innebär ju inte att de inte skall få föra fram sina åsikter eller att vi inte skall ta debatten med dem. Att en liten högljudd odemokratisk mobb skall få störa yttrandefriheten är bedrövligt.

Spyken en en gymnasieskola med många engagerade elever. Hoppas att både elever och skolledning, på Spyken och andra gymnasieskolor, är bättre förberedda nästa gång det händer, för det lär tyvärr hända igen, och visar att man inte tolererar odemokratiska mobbar på sin skola.

SD fick lämna Spyken – Lund – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Sverigedemokrater fick fly skola

Odemokratiska tendenser!?

Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, skriver i dag:

”Ny världsordning ett måste efter debaclet i Köpenhamn”

Vad som verkligen är Bo Ekmans mål framgår inte men han skriver tillräckligt för att jag skall känna rysningarna längs ryggraden:

Men historien lär oss att ingen världsordning har evigt liv. Dess legitimitet varar bara så länge den levererar maktbalans, tillväxt och är bra på att lösa problem. Den nuvarande ordningen, formulerad efter andra världskriget, har visat sig ineffektiv när globaliseringen flyttat en del av lösningsbehoven också till överstatlig nivå.

Bo Ekmans tankar om en ny världsordning är inget nytt, frågan har han drivit länge: (SvD okt 2008)

Hur ska vi säkerställa att ett globalt väl fungerande system för värdeskapande och produktion utvecklas i balans med naturens funktion, förnyelse och hållbarhet?

Detta låter mest som en global planekonomi med omfattande förbud, restriktioner, kontrollmekanismer och förtryck. En variant av kommunism där miljön ersatt arbetarklassen som alibi men där på samma sätt en liten ”upplyst” nomenklatura de facto har makten och lever i överflöd.

Därför bör debaclet i Köpenhamn tas för vad det faktiskt är, sammanbrottet för en redan svunnen tids institutioner och mekanismer att komma överens. Världen behöver nu de nya former som säkrar ekonomisk tillväxt, social stabilitet och ekologisk restabilisering i en fortsatt globaliserande värld. Uppgiften är enorm. Den mäktar ingen nation ensam med.

Uppenbarligen tror Ekman inte på suveräna stater och deras möjligheter att komma överens. Vad han verkligen förespråkar, om det är ett FN med större makt, om det är en elit av vetenskapsmän eller företagsledare, eller något annat, är inte helt tydligt:

Men om nu 192 nationer ändå skulle ha kommit överens om det ”perfekta avtalet”, så saknas i upplägget den tillsynsmyndighet som med ekonomisk, polisiär och militär makt skulle ha kunnat korrigera de nationer som av olika skäl inte skulle möta åtaganden och mål.

I FN finns en överväldigande majoritet av diktaturer och korrupta politiker. IPCC har de senaste månaderna avslöjats som en lekstuga för personer som ägnar sig åt politiserad vetenskap och med att berika sig själva. Låt dem styra så kan resultatet bli ett globaliserat Nord-Korea.

Jag föredrar definitivt suveräna demokratiska stater. Vi bör lägga vår kraft på att sprida frihet och demokratins idéer. Frihandel har lyft fler ur fattigdom än bistånd och stolta deklarationer. Trygga människor med mat för dagen har också ork att bry sig om miljön. Visst finns det brister men alternativen är värre.

Eller som Churchill sade: Many forms of Government have been tried, and will be tried in this world of sin and woe. No one pretends that democracy is perfect or all-wise. Indeed, it has been said that democracy is the worst form of government except all those other forms that have been tried from time to time.

Det finns faktiskt ett alternativ till FN och IPCC. Organisationer som det inte talas så mycket om utom när de ordnar seminarier för världens ledare. En sådan organisation är Bo Ekmans eget Tällberg Foundation. En av styrelseledamöterna där är Anders Wijkman, som efter ett antal partibyten utnyttjade Kristdemokraterna för att komma åt en åtråvärd plats i Europaparlamentet. Anders Wijkman är med i fler organsationer:

Anders Wijkman är sedan 2005 vice ordföranden i Tällberg Foundation och arbetar numera halvtid för stiftelsen med frågor i skärningspunkten ekonomi/klimat/ekologi och policyutveckling. Anders Wijkman är även vice ordförande i Romklubben och har tidigare varit Europaparlamentariker i 10 år, biträdande generalsekreterare i FN samt generalsekreterare i Svenska Röda Korset.

Romklubben är väl mest känd för sin rapport ”Tillväxtens gränser” som 1972 spådde att olja, naturgas, silver, tenn, uran, aluminium, koppar, bly och zink snart skulle ta slut, med global ekonomisk kollaps som följd. Jay Forrester, som hade huvudansvaret för Romklubbens datamodeller, hävdade i sin ”World Dynamics” 1971 att befolkningstillväxten efter en kraftig expansion skulle bromsas genom svält, brist på råvarutillgångar, miljöförstöring och därav förorsakade sociala strider. Ännu ett exempel på datamodeller som slagit fullständigt snett. I stället kan vi se hur befolkningstillväxten avtar, medelåldern ökar, svälten minskar och levnadsstandarden ökar över hela världen. Mycket har blivit bättre även om många problem återstår.

Via Romklubben hittar man till Climate Change Task Force:

A synergy of climate experts, world leaders, nobel peace laureates, and shapers of opinion – helping create the political will to address climate change

”Task force” är ett ganska militant namn på en lobby grupp 😉

Synopsis till en thriller av Michael Crichton eller…..

Första kommunfullmäktige 2010

Nu har årets första kommunfullmäktige inletts. Nytt för i år är ett försök med ett tillfälle 30 minuter innan sammanträdet för medborgarna att träffa kommunfullmäktigeledamöterna och ställa frågor om aktuella frågor eller bara samtala.

– Det är viktigt att hitta olika former för dialog mellan Lundabor och förtroendevalda. Vi har under perioden 2008-2010 haft medborgarstämmor i Lunds olika kommundelar. Det här hoppas vi kan vara ytterligare ett sätt att mötas och föra dialog, säger Annika Annerby Jansson (M), kommunfullmäktiges ordförande.

Det kom glädjande många frågvisa, bl a en klass från KomVux. Jag tycker det var ett bra resultat och det finns anledning att hoppas på en fortsättning.

Glädjande nyhet i en ond värld

Google har tidigare på ett tragiskt sätt prioriterat vinst framför demokrati och yttrandefrihet. Det är förstås inget ovanligt varken bland företag eller politiker – tänk bara på fd statsminister Göran Persson(S) som hyllade ”stabiliteten” i kommunistkina. När det gäller Google, som ju lever på det fria ordet och all den information som så många publicerar på nätet reagerar väl många av oss som om man var utsatt för ett svek.

Nu verkar dock Google ha fått nog. Enligt SvD överväger nu Google att lämna Kina efter att man upptäckt ett avancerat cyberangrepp riktad mot kinesiska människorättsaktivister.

Bolaget sade också att det nu omprövar sin affärsverksamhet i Kina och har fattat beslut om att inte längre filtrera sökmotorresultat i Kina.

Ett litet steg i rätt riktning. Kontakter med en diktatur för att långsiktigt främja en positiv utveckling skall inte kantas av eftergifter och bugande underdånighet. Vår frihet är inget av naturen givet utan något som alltid måste försvaras.

Sänk bensinskatten!

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, heter det i regeringsformen. Det är ju sant. När det sen kommer till att riksdagen skall fatta beslut i olika frågor kan det bli lite si och så med att följa folkflertalets vilja. Det räcker inte att ha sju, snart kanske åtta, olika partier i riksdagen om alla har bestämt sig för att i olika grad bortse ifrån folkets vilja.

Tidningen Riksdag&Departement har låtit göra en SIFO-undersökning för att få svar på om väljarna tycker att det är ett bra förslag att rädda klimatet genom att höja bensinpriset. Svaret är ett rungande Nej:

Tre av fyra väljare anser inte att en höjning av bensinskatten är ett bra sätt för att underlätta klimatomställningen,

Partierna bör inte rädda klimatet genom att höja bensinpriset. Endast Miljöpartiet har stöd för att höja bensinskatten bland sina väljare – och det är ett svagt stöd. Det visar en undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Riksdag & Departement.