Långt kvar till dansk kärnkraft

Nu vill danskarna ha kärnkraft – Danmark – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Det är så man inte vet om man skall skratta eller gråta. I och för sig roligt om danskarna äntligen skulle ändra uppfattning och så smått börja inse kärnkraftens fördelar. Med tanke på att deras kompromisslösa motstånd tidigare orsakat oss stora kostnader och tvingat fram en förtida nedläggning av Barsebäcksverket, ett av de säkrare verken i regionen, är det beklagligt att deras tillnyktring kommer först nu.

En spontan reaktion är förstås – hurra! nu kan vi börja diskutera att återstarta Barsebäck. Tyvärr är det väl inte så enkelt. Med tanke på säkerheten måste väl i princip alla delar bytas ut. Men en ny reaktor på samma plats det vore ett intressant alternativ.

Naturligtvis är det långt kvar till dansk kärnkraft men vem vet?

Annonser

Farlig vindkraft i Malmöpark

Rapporterna om havererade vindkraftverk och dålig säkerhet duggar tätt.

Häromdagen var det rena turen att ingen kom till allvarlig skada när ett rotorblad lossnade och for iväg nära en vandringsled i Falkenberg. Nu hände det i det i en Malmöpark bara några timmar efter att vindkraftverket startats.

– Som tur är blev ingen skadad. Nu ska vi göra en gemensam utredning för att se om det är yttre vindar eller fabriksfel det handlar om, säger Roger Möller på Stadsfastigheter.

Sydsvenskan informerar:

Fallet i Malmö är allt annat än unikt. En särskild haverikommission med representanter från Svensk vindkraftförening och Svensk vindenergi är på gång sedan flera kraftverk havererat på sistone, bland annat utanför Falkenberg, på Gotland och i Danmark.

Nu måste ansvariga på olika nivåer vidta åtgärder innan det händer en allvarlig olycka. Rejäla säkerhetsavstånd och bättre produktkontroll kan vara en början. På längre sikt måste vi fundera på om det verkligen är bra att på detta sätt industrialisera våra parker.

Livsfarlig vindkraft

Ännu en gång har ett rotorblad lossnat från ett vindkraftverk. I dag hände det i Falkenberg och enligt Aftonbladet var olyckan mycket nära. Ren tur att ingen skadades allvarligt. Uppenbarligen är bestämmelser om säkerhetsavstånd och hållfasthet otillräckliga. Att säkerheten inte är den bästa framgår av artikeln:

Inga personer skadades i olyckan. Men vindkraftverket ligger precis intill en vandringsled där folk passerar dagligen.

– Jag har fått köra bort flera personer därifrån nu under morgonen. Det är en stor spricka i vindkraftverket och man vet ju aldrig om fler blad lossnar, säger Jonny.

Polisen är på väg till platsen för spärra av området under förmiddagen.

– Det blir ägarens ansvar att reda ut vad som har hänt, säger Björn Plogeus, inre befäl på polisen i Halland.

Planekonomisk katastrof

Med klimatet som täckmantel planeras ett jättelikt planekonoiskt experiment. Tariq Banuri, en klimatbyråkrat knuten till FN och Naturskyddsföreningens Svante Axelsson skriver i DN:

Principen är enkel och beprövad. Genom att ge ett garantipris i u-länderna för förnybar el som levereras kan både privata och offentliga investerare räkna hem en vinst som de inte skulle göra om de konkurrerade med fossil energi på marknadens villkor.

Modellen brukar kallas planekonomi. Den har ingenting med en hållbar utveckling att göra. Vi minns den från det forna Östeuropa. Vi minns de fasta låga brödpriserna, oavsett missväxt och import från väst vågade regimen inte röra brödpriset och strax före Sovjetunionens fall var det så lågt att det var lönande att utfordra grisarna med bröd, vanligt foder var för dyrt. Här i Sverige ser vi den sämst fungerande sektorn, bostadssektorn, där priserna är reglerade enligt den sk bruksvärdesmodellen och utbud och efterfrågan stämmer överhuvudtaget inte. Spåren efter de kostsamma försöken att rädda en dödsdömd svensk varvsindustri med jättelika statliga subventioner förskräcker.

Ett garantipris lamslår marknaden och tar bort incitament till utveckling och effektivisering. Här hemma pläderar samma Naturskyddsförening för kraftigt höjda energikostnader för att vi skall spara på energi. Det blir intressanta konkurrensförhållanden där en del av världen har jättelåga energipriser och den andra delen har höga energipriser och dessutom betalar en stor del av den första delens kostnader. Tänk att inrätta en jättelik global energifond i FN-regi som skall göra femårsplaner för energiproduktion, energikvoter och fastställa lämpliga energipriser. En klimatbyråkrats drömjobb.

Dessutom är ju FN inte precis känt för att vara en effektiv organisation, tvärtom är riskerna för byråkrati, korruption och mutor uppenbara. Jämför t ex med oil-for-food programmet i Irak som är en stor skandal.

Hur länge tror ni att vi skulle ha råd att subventionera t ex kinesiska företag som etablerar sig i Afrika, de är redan på god väg, för att bedriva rovdrift på naturtillgångarna och dessutom gynnas av västvärldens skattebetalare. Våra företag här hemma kommer ha noll chans. Det slutar med att vi varken har råd att betala vår egen eller t ex afrikanernas el. En utvärdering av den hyllade spanska satsningen på grön el och gröna jobb visar att varje nytt grönt jobb kostat två vanliga. De gröna jobben var nämligen inte gratis.

Artikelförfattarna drömmer förstås om en annan utveckling:

En stor fördel med systemet är att detta är tidsbegränsade subventioner som är utformade så att de försvinner över en tioårsperiod allt eftersom den förnybara energin blir billigare att producera och inkomsterna i u-länderna ökar.

I över trettio år har det funnits en dröm att de förnyelsebara alternativen skulle ersätta fossila bränslen. Fortfarande kräver t ex vindkraft för elproduktion och etanol som drivmedel jättelika direkta subventioner och/eller skattebefrielse. Inte blir den förnyelsebara energin i u-länderna billigare att producera så länge det finns någon som subventionerar.

Det är dags för borgerliga politiker och väljare att vakna upp och inse att teorierna om klimathot utnyttjas för att få igenom beslut om planekonomi eftersom de flesta inte vågar opponera sig när det handlar om ”att rädda världen”.

Artikelförfattarna har dock rätt i en sak – u-länderna behöver bl a riklig tillgång till billig energi för att kunna höja sin levnadsstandard. Det finns gott om kol och olja, vi kan hjälpa dem med bästa möjliga teknik, där finns den billiga energi de behöver i alla fall på kort sikt.

KVA: ”Statligt vindkraftmål inte realistiskt”

Som jag tidigare har skrivit är jag ju minst sagt skeptisk till en kraftig vindkraftsutbyggnad:

– Det innebär en förfulande industrialisering av det öppna landskap som de flesta av oss värnar. Ulf Lundells ”Jag vill bo i öppna landskap…” blev inte en älskad landsplåga utan anledning.

– Det blåser bara ibland, det får inte blåsa för mycket eller för lite, då blir det ingen energi. Det innebär att vi måste ha investerat i dubbel uppsättning energiproduktion, lika mycket ny kol eller vattenkraft som vindkraft, om inte Sverige skall stå still. Den reservkraften finns inte idag.

– En stor mängd vindkraftsparker och enstaka verk kräver miltals nya kraftledningar. Det blir inte billigt.

Därför var det glädjande att höra Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, ger mig rätt i mina farhågor när de sågar regeringens utbyggnadsplaner för vindkraften:

Men professorerna på Kungliga Vetenskapsakademien vill ha en diskussion om realistiska mål för vindkraften. Elnätet måste till exempel byggas ut kraftigt för att elen från alla nya vindkraftverk ska kunna transporteras till användarna, påpekar de. Och kostnaden för det måste med i kalkylen.

Dessutom saknas det lämplig reservkraft inom Sverige att ta till de dagar det blåser dåligt. Något som behövs eftersom behovet av el inte varierar med vindarna.

– Vi försöker få ut kunskap till samhället. Ungefär som etanolen för tio år sedan där varenda kommun skulle bygga ut en etanolfabrik, men sedan kom sanningen ikapp, att det kanske inte var så lyckat att använda mat till att göra etanol. Och samma är det med vindkraften, att man måste få lite realism bakom siffrorna, säger professor Harry Frank på Kungliga Vetenskapsakademien.

”Statligt vindkraftmål inte realistiskt” – sr.se.

Vindkraften hotar våra vatten

Att minska krångel och byråkrati är förstås något att jubla åt. Det gäller dock att vara försiktig och tänka på konsekvenserna. Det är kanske bra att det är lite krångligt ibland. I ett debattinlägg i DN varnar Björn O Gillberg och Staffan Michelson under rubriken ”Regeringgens planer på elexport hotar våra vatten” för att medborgarnas inflytande i miljöprocesserna kommer att minska.

De nämner inte ordet klimathot i artikeln men det är förstås klimathysterin som ligger bakom. Med klimathot som täckmantel har vindkraften fått en gräddfil i byråkratin. Nur är det vattenkraftens tur. Det som det talats tyst om är att vindkraft förutsätter vattenkraft. Hur ställer sig svenska folket till en massiv utbyggnad av vattenkraft, i alla mindre vattendrag och framförallt i de fyra orörda Norrlandsälvarna?

Arbrå juli 2007Naturligtvis kan befintliga vattenkraftverk uppgraderas men det räcker inte. En utbyggnad behövs om vi i Sverige skall kunna svara för elexport och reglerkraft för att täcka upp när alla vindsnurror i ett kolkraftslöst Europa står stilla för att det blåser för lite eller för mycket. Det är bara kol- och vattenkraft som tekniskt fungerar som reservkraft till vindkraften. Kärnkraft kan inte regleras snabbt nog.

Det handlar för regeringen om att skapa förutsättningar för att göra Sverige till elexportör av stora mått och har föga att göra med att trygga den svenska elförsörjningen. Regeringens planeringsram för 30 TWh vindkraft till år 2020 förutsätter dock en omfattande utbyggnad av reglerkraft som lätt kan dras i gång när det inte blåser. Snabbstartade kol- eller gaskraftverk som reglerkraft är otänkbart mot bakgrund av koldioxiddebatten. Kärnkraftverk kan inte regleras upp och ner i takt med tillgången på vindkraft. Vattenkraft är däremot den idealiska reglerkraften. 30 TWh vindkraft kräver ytterligare cirka 5 000 MW vattenkraft, som svarar mot cirka 30 procent av dagens installerade vattenkraft. Utan en sådan utbyggnad av vattenkraften är regeringens vindkraftsplaner en utopi. Propositionens påstående att vindkraft är utan miljöpåverkan är nonsens. Vindkraft förutsätter reglerkraft i form av fossila energikällor eller omfattande vattenkraftutsbyggnad, som är i högsta grad miljöpåverkande.

Träd och vindkraft-foto Stefan SjööVindkraften är dessutom i sig själv kraftigt miljöpåverkande genom sin påverkan på landskapsbilden, vilket redan i nuet har lett till många konflikter mellan allmänhet och vindkraftsexploatörer. Intressant är att länsstyrelsen i Halland, liksom Laholms kommun – båda med mångåriga erfarenheter av vindkraftsutbyggnad – har avstyrkt det nu antagna lagförslaget. Man hänvisar till att det demokratiska inslaget i vindkraftsutbyggnaden försvagas kraftigt om allmänheten och enskilda inte längre ges möjlighet att påverka via det lokala politiska arbetet med detaljplan. Likartade skäl mot lagförslaget anförs också av Boverket och andra kommuner.

Dessutom är det hela ett fantastiskt resursslöseri. Vindkraften kan inte konkurrera på lika villkor eftersom den är så dyr att producenterna måste ha stora bidrag. I slutändan är det förstås skattebetalare och elabonnenter som står för notan. Sedan krävs det att man bygger ytterligare anläggningar för vattenkraft som kan producera lika mycket el som vindkraften när den inte fungerar. Man kan ju fråga sig när vi väl byggt ut vattenkraften varför inte använda den hela tiden och strunta i vindkraftverken?

Det bästa är förstås att satsa på kärnkraft!

Miljövänner för kärnkraft

Miljövänner för kärnkraft delade ut flygblad i Almedalen i kväll. Det gladde mig mycket att se att den organisationen fortfarande är aktiv. De behövs! Läs mer på deras hemsida. Den är full av matnyttig information och där finns också flygbladet de delar ut denna vecka.