Dags för omprövning i Köpenhamn

Det har nu gått några dagar sedan nyheten om ”Climategate” exploderade (757,000 träffar på Google när detta skrives) Om det var en hackare eller ett insiderjobb diskuteras men en stor mängd mail och opublicerade dokument från klimatforskare vid University of East Anglia lades ut först på en Rysk server och finns nu bl a på The Pirate Bay.  Om dokumenten är äkta kan vi här lära mycket om fusk och korruption i forskarvärlen och då speciellt när det gäller klimatforskningen.

Det finns förstås alltid en risk att sådant här material är förfalskat men det har gått några dagar och materialet har inte dementerats. Lama kommentarer om att det ”är tagit ur sitt sammanhang” har hörts. Hörts? Ja i bloggvärlden har det verkligen hörts och diskuterats men i t ex svenska media har det med några undantag varit förvånansvärt tyst. En präktig skandal brukar locka journalister men detta var kanske ”fel” skandal.

En person som finns med i materialet är Michael Mann. Ett ursprung till dagens klimatdebatt var den förfalskade temperaturkurva, the hockey stick” som publicerades av ”den välrenomerade klimatforskaren” Michael Mann. Det var han som för att bevisa att jorden fick ett varmare klimat som bara kunde bero på mänskligt orsakade koldioxidutsläpp helt fräckt raderade ut både den värmeperiod som lät vikingarna bosätta sig på Grönland och den köldperiod som bl a gjorde det möjligt för CarlXGustaf att tåga över isen på Bälten och därmed erövra bl a Skåne från Danmark. Denna förfalskade kurva var en viktig beståndsdel i IPCC:s tidgare material. Med den bakgrunden ger korrespondensen ett äkta intryck och som sagt har förnekandena varit lama.

Det är dags att ställa frågan så som görs av bl a Peter Stilbs, Professor i Fysikalisk Kemi vid KTH, på Second Opinion:

Varför tiger svenska media om klimatforskningsfusket?

Det är nu dags att börja diskutera innehållet i dessa mail, är klimatlarmen falska, har vetenskapen förvrängts, ägnar sig universitet och forskningscentra åt förfalskning för att nå vetenskapliga, ekonomiska eller politiska syften?

Dessa frågor måste få ett svar. Här kunde Klimatmötet i Köpenhamn ha en viktig uppgift. Anklagelserna är så allvarliga att man inte kan gå vidare med de miljardåtaganden som diskuteras utan att veta mer. Hur skall vi säkerställa verkligt fri och förutsättningslös forskning. Har det inte i själva verket blivit kallare de senaste tio åren? Klimatförändringar beror kanske på något helt annat? IPCC:s (FN:s klimatforsknigspanel) uppdrag var att visa att mänskligt förorsakade koldioxidutsläpp leder till ett varmare klimat. Uppdraget var kanske fel redan från början!? Vilka katastrofer har detta indirekt lett till under tiden? Skövlade regnskogar, orangutangerna närmare utrotningen i jakten på biobränsle. Mindre fokus på akuta höt mot mänskligheten som rent vatten och ren luft, skolgång, sjukvård..

När väldens länder och ledare samlas i Köpenhamn skulle det kunna bli början på något nytt. Ännu så länge verkar det mest som om alla hoppas att Climategate skall blåsa över. Det ligger mycket pengar och prestige investerat i klimathotet. Dessa krafter låter sig nog inte stoppas så lätt.

Annonser

Planekonomisk katastrof

Med klimatet som täckmantel planeras ett jättelikt planekonoiskt experiment. Tariq Banuri, en klimatbyråkrat knuten till FN och Naturskyddsföreningens Svante Axelsson skriver i DN:

Principen är enkel och beprövad. Genom att ge ett garantipris i u-länderna för förnybar el som levereras kan både privata och offentliga investerare räkna hem en vinst som de inte skulle göra om de konkurrerade med fossil energi på marknadens villkor.

Modellen brukar kallas planekonomi. Den har ingenting med en hållbar utveckling att göra. Vi minns den från det forna Östeuropa. Vi minns de fasta låga brödpriserna, oavsett missväxt och import från väst vågade regimen inte röra brödpriset och strax före Sovjetunionens fall var det så lågt att det var lönande att utfordra grisarna med bröd, vanligt foder var för dyrt. Här i Sverige ser vi den sämst fungerande sektorn, bostadssektorn, där priserna är reglerade enligt den sk bruksvärdesmodellen och utbud och efterfrågan stämmer överhuvudtaget inte. Spåren efter de kostsamma försöken att rädda en dödsdömd svensk varvsindustri med jättelika statliga subventioner förskräcker.

Ett garantipris lamslår marknaden och tar bort incitament till utveckling och effektivisering. Här hemma pläderar samma Naturskyddsförening för kraftigt höjda energikostnader för att vi skall spara på energi. Det blir intressanta konkurrensförhållanden där en del av världen har jättelåga energipriser och den andra delen har höga energipriser och dessutom betalar en stor del av den första delens kostnader. Tänk att inrätta en jättelik global energifond i FN-regi som skall göra femårsplaner för energiproduktion, energikvoter och fastställa lämpliga energipriser. En klimatbyråkrats drömjobb.

Dessutom är ju FN inte precis känt för att vara en effektiv organisation, tvärtom är riskerna för byråkrati, korruption och mutor uppenbara. Jämför t ex med oil-for-food programmet i Irak som är en stor skandal.

Hur länge tror ni att vi skulle ha råd att subventionera t ex kinesiska företag som etablerar sig i Afrika, de är redan på god väg, för att bedriva rovdrift på naturtillgångarna och dessutom gynnas av västvärldens skattebetalare. Våra företag här hemma kommer ha noll chans. Det slutar med att vi varken har råd att betala vår egen eller t ex afrikanernas el. En utvärdering av den hyllade spanska satsningen på grön el och gröna jobb visar att varje nytt grönt jobb kostat två vanliga. De gröna jobben var nämligen inte gratis.

Artikelförfattarna drömmer förstås om en annan utveckling:

En stor fördel med systemet är att detta är tidsbegränsade subventioner som är utformade så att de försvinner över en tioårsperiod allt eftersom den förnybara energin blir billigare att producera och inkomsterna i u-länderna ökar.

I över trettio år har det funnits en dröm att de förnyelsebara alternativen skulle ersätta fossila bränslen. Fortfarande kräver t ex vindkraft för elproduktion och etanol som drivmedel jättelika direkta subventioner och/eller skattebefrielse. Inte blir den förnyelsebara energin i u-länderna billigare att producera så länge det finns någon som subventionerar.

Det är dags för borgerliga politiker och väljare att vakna upp och inse att teorierna om klimathot utnyttjas för att få igenom beslut om planekonomi eftersom de flesta inte vågar opponera sig när det handlar om ”att rädda världen”.

Artikelförfattarna har dock rätt i en sak – u-länderna behöver bl a riklig tillgång till billig energi för att kunna höja sin levnadsstandard. Det finns gott om kol och olja, vi kan hjälpa dem med bästa möjliga teknik, där finns den billiga energi de behöver i alla fall på kort sikt.

Bruna sotmoln värmer jorden

FN:s miljöprogram UNEP har forskat om bruna sotmoln.  Achim Steiner, chef för FN:s miljöprogram ser en koppling mellan sotmoln och global uppvärmning. Enligt rapporten kan det vara så mycket som hälften av uppvärningen som kommer från utsläpp av svart sot, marknära ozon, metan och kväveföreningar. Sot bildas vid förbränning av ved, biomassa, kol, dynga och skogsbränder. Den eldning som sker vid matlagning och svedjebruk i fattiga länder är också en stor hälsofara som orsakar miljoner dödsfall om året.

Som Achim Steiner påpekar så är detta något vi kunde göra något åt. Att se till att t ex alla afrikaner fick tillgång till billig el med bästa och billigaste kända teknik (kolkraft?) vore en rejäl satsning på hälsa, välfärd, tillväxt och miljö. Men kolkraft är tabu pga koldioxidutsläpp även om den är så mycket bättre än tillgängliga alternativ. Västvärlden kommer att fortsätta drömma om vindkraft medan kineserna exploaterar och bedriver rovdrift på de Afrikanska naturtillgångarna.

Energi och frihandel är ett måste för världens fattiga. Om man fattade ett beslut vid klimatmötet i Köpenhamn att satsa på ett tioårsprogram för att få bort de bruna molnen skulle det ha en chans att lyckas. Tekniken finns, det är bara en fråga om vilja.

Tyvärr tror inte Achim Steiner att världen klarar av att diskutera sot i Köpenhamn:

Att minska de utsläppen skulle inte bara minska klimatpåverkan utan också medföra stora hälsovinster, till exempel genom att bygga effektivare eldstäder för matlagning, säger Achim Steiner.

Förhandlingarna inför klimatmötet i Köpenhamn i december är redan tillräckligt komplicerade utan att man plockar in sotmolnen i överläggningarna, tror Achim Steiner.

Men sotmolnen och andra luftföroreningar är trots allt lättare att ta itu med på nationell nivå i motsats till koldioxiden som kräver globala åtgärder:

Sotmolnen fylls hela tiden på, men har en kort uppehållstid på några veckor i atomsfären medan koldioxiden kan stanna däruppe tusentals år, säger Achim Steiner.

Bruna sotmoln bidrar till klimatkris