Biobränsle ersätter jetbränsle

Det har genomförts ett antal tester med inblandning av olika biobränslen i jetbränsle för kommersiell flygtrafik. Nu har turen kommit till flygvapnet:

”The alternative fuels test program is a significant milestone in the certification and ultimate operational use of biofuels by the Navy and Marine Corps,” said Mabus. It’s important to emphasize, especially on Earth Day, the Navy’s commitment to reducing dependence on foreign oil as well as safeguarding our environment. Our Navy, alongside industry, the other services and federal agency partners, will continue to be an early adopter of alternative energy sources.”

The Green Hornet runs on a 50/50 blend of conventional jet fuel and a biofuel that comes from camelina, a hardy U.S.-grown plant that can thrive even in difficult soil.

Det kommer naturligtvis att dröja innan biobränsle är standard inom flygtrafiken men det är en intressant utveckling. Miljöpartiet, som inte verkar ha någon som helst tilltro till den tekniska utvecklingen fortsätter dock att kräva att allt inrikesflyg söder om Sundsvall (utom till Gotland) skall förbjudas.

Med tanke på de enorma resurser som krävs för att bygga upp ett snabbtågsnät och de barriäreffekter, bullerstörningar mm som drabbar landsbygden borde ett biobränsledrivet flyg vara drömmen.

Navy Tests Biofuel-Powered ‘Green Hornet’

Annonser

Hårt mot hårt – med vad?

Med anledning av toppmötet mellan EU och Ryssland skriver Svd under rubriken: ”Sverige har valt sida” om riksdagens beslut före sommaren, att vi ”ska kunna ge och ta emot militärt stöd”.

Förvarsminister Sten Tolgfors:

– Tidigare har vi inte haft en försvars- och säkerhetspolitik för närområdet. Det har vi nu. Vi kan inte stå passiva om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas.

Det låter ju bra, det är precis ett sådant beslut och uttalande som man kunde ha önskat för 20 år sedan. Då hade Sverige fortfarande möjlighet att sätta kraft bakom orden och komma till t. ex de Baltiska staternas hjälp, men idag…?

De senaste 20 åren har Sverige riksdag agerat som Europa på 30-talet. Alla drömde om ”fred i vår tid” och ingen ville se verkligheten i vitögat. Som Mao Tse Tung sade: ”Ett land har alltid en armé – sin egen eller någon annans”.

SvD frågar:

Skulle vi hjälpa balterna militärt i en kris?

–Om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas skulle vi ta beslut i varje enskilt fall. Hur man agerar beror på situationen. Det kan vara allt från civila insatser till olika former av stöd som också kan vara av militär karaktär, svarar Sten Tolgfors.

”Beslut i varje enskilt fall” förpliktigar förstås inte till något. Det är ju realistiskt av Tolgfors att uttala sig om ”civilt stöd” och ”militär karaktär”.

Med tanke på uttalanden i samband med kriget i Georgien kan vi kanske sända över några strateger för miljövänlig krigföring och eventuellt ställa några nedlagda regementsområden till NATO:s förfogande.

De senaste 20 åren har det mesta avvecklats. Vi hukar oss bakom det finska försvaret medan vi till höga kostnader skrotat stridsfordon och annan utrustning. En del har hittat vägen till Baltikum men det verkar vara det lilla. Vi har beslutat avveckla värnplikten och beslutat upprätta internationella insatsstyrkor – ger det mer good-will i diktaturernas FN?

I media kan man följa rapporteringen om bristfälligt bestyckade korvetter, ubåtar och flyg som inte får öva tillräckligt och nu senast rapporter om Bristande sjukvård för Afghanstyrka

Vi kan inte ens utrusta ynka 500 soldater med ordentligt bepansrade transportfordon, med sjukvård med kirurger och narkosläkare, med sjuktransporter i form av rätt utrustade helikoptrar….

Det är hög tid för en rejäl omprövning av den svenska förvarspolitiken. De fattade besluten är i princip bra. Vi skall ställa upp för våra grannar, vi skall kunna sända ut fredsbevarande styrkor, men –

Om vi inte kan ge svenska ungdomar, som är beredda att offra sina liv för frihet och demokrati i länder på andra sidan globen, den absolut bästa utrustning och det absolut bästa stöd som finns att få, skall vi inte leka ”stormakt”.

Svek mot svenska krigsveteraner

För en tid sedan hörde jag en intervju med bl a en svensk soldat som skadats mycket svårt i Afghanistan. Hans kamp och hans familjs och hans vänners stora arbete för att ge honom ett drägligt liv var upprörande. Ändå hade han den stora fördelen med ett stort nätverk av familj, vänner och kollegor. Alla är kanske inte lika lyckligt lottade. Här behövs verkligen ”en kontakt i vården”. Det måste vara försvarets ansvar att dessa män och kvinnor inte ska skickas mellan kommun, landsting, f-kassa….

Om detta skriver Allan Widman, fp, Lars Fresker, Officersförbundet, och Bo Wranker, Fredsbaskrarna på Svd Brännpunkt:

Var fjärde svensk soldat i Afghanistan drabbas av fysiska eller psykiska problem. Men stödet till veteransoldaterna är obefintligt. När unga män och kvinnor riskerar sina liv duger det inte att hänvisa till allmänna regler om arbetsskador.

Svek mot svenska krigsveteraner | Brännpunkt | SvD.

Ta hand om dem eller ta hem dem!

Byt landshövding i Blekinge?

Landshövdingen på Gotland fick nyligen avgå under skandalartade former. Frågan är om inte Blekinges landshövding också platsar i kategorin landshövdingar som missuppfattat sitt uppdrag.

I förra veckan gick remisstiden ut för yttranden över tillstånd för den rysk-tyska gasledningen som NordStream vill bygga mellan Ryssland och Tyskland på Östersjöns botten i Svensk ekonomisk zon.

Kommunerna i sydöstra Skåne har fört fram en mängd kritiska synpunkter och farhågor för miljö och fiskerinäringen. Även länsstyrelsen var kritisk och förde bl a fram synpunkter på gasberoendet.

Gotland och Kalmar län har yttrat sig. Båda var negativa och hade flera synpunkter och krav. Många hade spekulerat över om inte Gotland skulle godkänna projektet. NordStream har ju storsatsat på hamnen i Slite och nu skulle det vara ”dags att betala”. Men ack nej, Gotlänningarna överraskade positivt genom ett tydligt nej.

Så återstod Blekinge med en liknande situation. NordStream har redan börjat leverera sina rör till gasledningen trots att inget är klart. I avvaktan på byggstart har Karlskrona kommun upplåtit lagerplats på Verkö och hittills har man tagit emot 168 rör. Totalt har NordStream hyrt 80 000 kvadratmeter för att lagra 30 000 rör. För det får Karlskrona kommun 30 miljoner. Kontraktet på arrendet löper från 2009 – 2011.

Karlskrona kommun har yttrat sig åtminstone två gånger under det senaste året och haft synpunkter på bland annat hur gasledningen ska ligga samt på sjösäkerheten. Länsstyrelsen i Blekinge är utsedd som remissinstans. Men Blekinge väljer att inte yttra sig i detta brännande ärende. Enligt länsstyrelsens informationschef har länsstyrelsen gjort bedömningen ”att frågan inte berör vårt län”

Det är ett känsligt ärende som kan vara politiskt svårt, speciellt som regeringen valt att hantera det hela som ett miljöärende och inte som den säkerhetspolitiska fråga det också är. Att länsstyrelsen inte tar sitt ansvar och svarar utan väljer det riktigt fega alternativet talar för att det krävs åtgärder på högsta ledningsnivå.

Dags att ersätta ännu en landshövding? Man kan ju dessutom fråga sig om länsstyrelserna egentligen behövs? Arbetsuppgifterna bör kunna läggas över på andra.

Oljebranschen i Arméns tjänst?

Rolf K Nilsson, moderat riksdagsledamot, har en mycket läsvärd debattartikel på helagotland.se: Kommunstyrelsen yttrar sig under rysk storövning

Uppgifterna om övningen och dess syfte är ryska och fanns att läsa för någon vecka sedan i de dagliga medierna, bland annat i Nezavisimaja Gazeta som beskriver de ryska militära uppgifterna i Östersjön i en artikel med den talande rubriken ”Armén i oljebranschens tjänst”.

Min fråga är väl vem som är i vems tjänst. Oljeledningen kan ju lika väl vara kamouflage för arméns intresse.

Skälen till att säga nej till gasledningen har inte minskat sedan kommunfullmäktige tog det olyckliga beslutet att bli medspelare till Nord Stream/Gazprom. Tvärtom. Skälen blir allt fler och de står allt tydligare. Den pågående militära övningen Östersjön, med anledning av gasledningen, visar med all tydlighet att vi i framtiden får leva med en kraftfullt ökad rysk militär närvaro i vår direkta närhet. Att fortfarande vägra se gasledningsprojektet i ett säkerhetspolitiskt perspektiv är att se verkligheten med skygglappar.

Äntligen

Enligt uppgift i DN får äntligen den svenska styrkan i Afganistan bättre fordon. Med tanke på fler väpnade attacker och ökade risker inför valet är det oroande att de skall ”skickas fram till årsskiftet”. Varför måste allt ta sån tid?

Hörde på radion häromdagen en intervju med två svenska soldater som blivit allvarligt skadade i internationell tjänst, en i Afganistan och en i Bosnien. Deras, och anhörigas, berättelser om den mycket långa vägen tillbaka, om landstinget, kommunen, försäkringskassan…. och alla turer fram och tillbaka mellan olika myndigheter var bedrövliga.

Det är inte bara att säga att Sverige skall sända soldater på internationella uppdrag. De skall också ges bästa möjligheter både under uppdraget och tillbaka i Sverige. Det verkar som det återstår en hel del för Sverige att lära och göra.