Stöd för etanolkritik

Klimatnyttan med biodrivmedel bygger på felaktiga beräkningar menar forskaren Tim Searchinger.

Nu publiceras en Intressant uppföljande artikel där etanolkritiken inte avvisas helt utan får ett principiellt stöd. Från att ha varit allas älskling så diskuteras nu för och nackdelar med eltanol och olika produktionsmetoder betydligt oftare i våra media.

Professor Lars J Nilsson vid Miljö- och energisystem vid Lunds universitet:

Däremot håller han i princip med om Searchingers syn på hur man ska räkna kol, att det behövs tillskott av kol i form av ny växtlighet, helst på övergivna marker, för att det ska bli några nettoreduktioner att tala om, åtminstone på kort och medellång sikt.

Magnus Nilsson, vice ordförande i den europeiska miljöorganisationen, T&E, European Federation for Transport and Environment, håller också med – i princip:

Ökad produktion av biodrivmedel skärper självfallet konkurrensen om jord- och skogsbruksmark. Risken att till exempel ökad etanolproduktion driver fram skogsavverkningar och nyodling i tropiska länder med enorma utsläpp av växthusgaser som följd är uppenbar, i varje fall på sikt, säger han.

Etanolkritik möts med ris och ros

Annonser

Fel om afrikajordbruk i IPCC-rapport – Vetenskapsnyheter – sr.se

Vetenskapsradion redogör för en granskning som visar att FN:s klimatpanel, IPCC, har publicerat ytterligare ett fel i sin senaste rapport. I sammanfattningen, som är till för t ex politiker, regeringstjänstemän och media, påstås att skördarna i det regnförsörjda jordbruket i en del afrikanska länder kan minska med upp till 50 procent redan till år 2020.

Uppgiften bygger på ogranskade studier från tre nordafrikanska länder och siffror har dessutom blandats ihop.

Ännu en gång får vi alltså höra om hur FN:tjänstemän (en del av de tusentals så kallade forskare som sägs garantera kvalitén i IPCC:s arbete) sätter samman och förvanskar ogranskade studier, med låg eller ingen veteskaplig trovärdighet, till beslutsunderlag för världens regeringar. Det är hög tid att inleda en granskning och omprövning av alla beslut som fattats med hänvisning till IPCC:s påståenden om klimatförändringar.

Att få fram en vetenskapligt grundad skattning av hur det regnförsörjda jordbruket i Afrika påverkas av en klimatförändring, är inte lätt. Ingen sådan finns, enligt den tyske forskaren Holger Hoff verksam vid Swedish Environment institute. Flera viktiga faktorer är rätt så väl kända. Det väntas bli varmare, mer variation i klimatet, mer regn på en del håll och mindre på andra, men forskningen klarar inte att väga ihop alla faktorer.– Vi kan ännu inte kombinera ihop alla dessa faktorer för att få en helhetsbild, säger Holger Hoff vid Swedish Environment institute.

viaFel om afrikajordbruk i IPCC-rapport – Vetenskapsnyheter – sr.se.

Forskare kritiska mot rättvisemärkt

Enligt AgriFood-Rapport 2009:1 Vad uppnås med rättvisemärkning? är rättvisemärkt inte lösningen för fattiga bönder. Bakom rapporten står forskare från Lunds Universitet, SLU och AgriFood Economics Centre.

Jag hittade rapporten via Miljöaktuellts Nyhetsbrev Miljöaktuellt skriver om rapporten och redovisar slutsatsen:

Det stora problemet enligt forskarna är att det inte finns resurser att i stor skala finansiera minimipriset som Rättvisemärkningen bygger på. Antalet fattiga jordbrukare är får många och antalet konsumenter som vill betala ett högre pris är för få, hävdar man.

Miljöaktuellt lyfter också frågan om produktivitetsökning och åtgärder inom länderna:

– Högre inkomster på landsbygden kan istället främst nås genom förbättrad produktivitet i jordbruket. Då krävs inhemska åtgärder. Se på Indien och Kina som genomfört reformer inom jordbruket. Båda länderna har ökat produktiviteten, i Kina genom ökad marknadsorientering och i Indien genom att använda grödor som ger bättre avkastning.

Därefter ger man stort utrymme för kommentarer och kritik från ”Rättvisemärkt Sverige” och ger dem möjlighet att tona ner kritiken. Inte att förvåna sig över eftersom detta är organisationer som arbetar nära varandra. Vill man se hela bilden skall man inte bara lita till den här sortens andrahandsuppgifter, speciellt inte när man kan anta att avsändaren inte är helt neutral. Och mycket riktigt. Efter att ha tittat lite närmare på rapporten finner jag en helt annan slutsats som är viktig att lyfta fram och som Miljöaktuellt bara försiktigt berör genom en formulering om ”marknadsorientering i Kina:

Rapporten är mycket rakare och tydligare när det gäller marknadsekonomi och frihandel som lösning på världens fattigdom:

För det första finns det inte resurser att betala priser över världsmarknadspriset för stora mängder livsmedel i den utsträckningen att det på allvar skulle reducera världens fattigdom. Antalet välbärgade konsumenter i industriländerna är helt enkelt för få i förhållande till antalet fattiga jordbrukare i utvecklingsländerna.

För det andra är produktionskoppling, dvs. att man måste odla en viss gröda för att få tillgång till minimipriset och den sociala premien, en mycket dålig idé om den skulle tillämpas i stor skala i fattiga jordbruksberoende länder. Produktionskoppling låser jordbrukarna och hindrar den strukturomvandling mot färre, större och mer produktiva gårdar som krävs för att långsiktigt höja inkomsterna inom jordbruket. Istället bör strukturomvandlingen underlättas, så att mindre produktiva jordbrukare kan finna nya inkomstkällor medan produktiva jordbrukare kan expandera och utvecklas. Genom att stimulera entreprenörskap, underlätta handel och främja produktivitetsökningar i jordbruket kan de problem som Fairtrade vill hantera lösas på ett mer långsiktigt hållbart sätt och reducera fattigdomen för ett större antal människor.

Dvs väldigt tydligt att det inte räcker med inhemska åtgärder utan att lösningen heter frihandel. Det är viktigt att vi fortsätter att handla med u-länder även om vi inte får uppfyllt alla våra etiska och miljömässiga krav på en gång. Det sämsta som dessa länder kan råka ut för är att vi slutar handla och bara letar efter alternativ inom t ex EU-området.

Tråkigt att Miljöaktuellt inte bryr sig om att lyfta rapportens slutsatser om den stora betydelsen av marknadsekonomi och frihandel.

Fler viktiga citat:

Dessutom är märkningen ett ineffektivt sätt att transferera resurser på, eftersom endast en mindre del av det merpris den europeiske konsumenten betalar når den avsedde mottagaren. Det är slutligen svårt att kontrollera att standarder gällande arbetsvillkor och miljöhänsyn har efterlevts.

Sammanfattningsvis kan Fairtrade ha positiva effekter för den ringa andel av världens fattiga jordbrukare som omfattas, men ett system baserat på inkomsttransfereringar i form av minimipris och en social premie samt standarder är inte en möjlig väg för att i stor skala ge fattiga jordbrukare bättre levnads- och arbetsvillkor.

Bondslugt!

Jordbruksminister Eskil Erlandsson ger i en Eko-intervju sitt stöd till gårdsförsäljning av alkohol i Sverige. Det går att lösa även med ett bibehållet monopol säger han:

– Gårdsförsäljningen blir en del av systemmonopolet. Det innebär att man är en filial till det lokala Systembolaget, säger Eskil Erlandsson.

Eskil Erlandsson vill att vi gör som i Finland där gårdsförsäljning är möjlig:

I Finland finns det alltså både ett alkoholmonopol och gårdsförsäljning av alkohol, och enligt jordbruksministern borde det också vara möjligt i Sverige.

– Jag tycker att det är viktigt att vi utvecklar den svenska landsbygden, jag tycker att det är viktigt att vi skapar fler jobb, och att vi gör det gärna i kombinationen mat, dryck, turism och liknande. Då är detta ett sätt att göra det på. Jag tycker att det är angeläget att vi tar alla de chanser som finns på det här området. Jag vill skapa fler jobb i alla delar av Sverige, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Ett riktigt glädjande besked. Nu gäller det att nöta ner motståndet från kristdemokraterna och folkpartiet. Om deras motstånd mot gårdsförsäljning av alkohol bara beror på önskan att slå vakt om monopolet så kan jordbruksministern här ha hittat lösningen.

Den nakna sanningen?

Spektakulärt – ja, vackert – nej!

greenpeace o bönder

Franska bönder är ju kända för handfasta demonstrationer som att blockera vägar, sprida dynga i städer och byar osv när de inte får sin vilja igenom när det gäller t ex kraftiga skattesubventioner och andra fördelar för ett olönsamt lantbruk. Så att de skulle ställa upp och posera nakna bland vinplantorna förvånar väl knappast.

Att Greenpeace anlitar en person som är känd för installationer med nakna människor i olika miljöer är förstås ett alternativ till andra spektakulära aktiviteter för att få uppmärksamhet för sin sak. Och visst fungerar det även om franska bönder inte har samma gullighetsfaktor som isbjörnsungar.

Budskapet, att ett varmare klimat även skulle påverka Europa är väl tydligt. Fast jag tycker nog att även om man fasar för tanken att de franska bönderna skulle känna sig tvingade att springa nakna bland vinstockarna så framstår det väl knappast som någon så förfärlig framtid?

Man kan ju undra vad de franska bönderna är rädda för: Att vi skall börja odla vin i Sverige liksom på medeltiden när det odlades vin ända upp i Mälardalen eller att Åhus åter skall bli ett känt centrum för Svensk tobaksodling?

Det de borde vara rädda för och borde lägga sin energi på det är att anpassa sig till en framtid utan enorma subventioner. Det är definitivt ingen hållbar jordbrukspolitik att vi fortsätter att subventionera t ex Franska bönder och Spanska och Portugisiska fiskare och därmed slår undan benen för lantbruk och fiske i många utvecklingsländer. Innan EU-inträdet var de svenska jordbrukssubventionerna nästan ett minne blott. Vi har i Sverige visat att det går. Med dagens trender av närodlat och ekologiskt bör det dessutom vara lättare än för 15 år sedan.

Jag betalar hellre mer för maten när jag kan välja vad jag köper än att jag tvingas betala via skattsedeln. Dessutom betalar jag hellre lönen för ytterligare än lärare än för en byråkrat i jordbruksstödsadministrationen. Vi kan dessutom genom olika beslut ta bort hinder och göra det möjligt att på olika sätt driva företag på landsbygden. Möjlighet till gårdsförsäljning och provsmakning av olika alkoholhaltiga drycker är ett aktuellt exempel.

Se inslaget Nakna för at rädda miljön