Stort förtroende för Lunds skolpolitiker

Lärarnas Riksförbund (LR) firar skolans dag genom att släppa rapporten Ge alla elever samma chans.

På frågan; ”Vilket av de två politiska blocken har du störst förtroende för när det gäller just skolfrågor?” svarar 44 % av Lundaborna Alliansen och endast 27 % de rödgröna.
47 % av Lundaborna har mycket stort eller ganska stort förtroende för de personer som är ansvariga för skolpolitiken i kommunen. Väljarna i Lund är också de som (bland kommunerna i undersökningen) i störst utsträckning anser att skolan i Lund får tillräckliga resurser.

Rapportens titel ”Ge alla elever samma chans” skulle lika väl kunna komma från Alliansen. Det är just det som vårt arbete med läsa-skriva-räkna satsning, skriftliga omdömen, tidiga betyg, fler nationella prov, tydliga mål, antimobbingsatsningar, stärkt skolinspektion, ny lärarutbildning, återinförd speciallärarutbildning, rektorsutbildning, lärarlyftet, förskolelyftet… syftar till. LR driver förstås frågan om förstatligande av skolan. Jag tror inte det är lösningen. Skolans problem fixas inte av en omorganisation.

Många av de beslut Alliansen fattat på skolområdet kommer förstås inte att ge resultat förrän på längre sikt. Skolinspektionens regelbundet återkommande granskningar, lika för kommunala och fristående skolor, kommer säkert att ruska om och driva utvecklingen framåt på många skolor. Deras arbete kan ge ganska snabba resultat. Jag är övertygad om att vi är på rätt väg och arbetar för väljarnas förtroende att i fyra år till vara med om att göra Lunds bra skolor ännu bättre.

Annonser

Ju fler som jobbar desto bättre sjukvård har vi råd med!

Utan hästen stannar Sverige

I Lunds kommun finns ca 3 600 hästar. De är en viktig del av många människors vardag. Hästnäringen är viktig för företagandet, som ungdoms- och handikappidrott och för landsbygdens utveckling. I kommunen finns också Flyinge avels- och hästsportcentrum med bl a högskole- och yrkesutbildning. På Flyinge bedrivs även gymnasieutbildning i samverkan med gymnasieskolan Vipan. För många är bostadsdrömmen en hästgård utanför Lund. Sammantaget gör detta Lund till en av landets viktigaste ridkommuner.

Ridleder är viktiga både för ryttarnas säkerhet och för att undvika konflikter med friluftsliv och markägare. De är också viktiga för att göra Lund till en attraktiv boendekommun för hästintresserade. Ridvägarna kring Flyinge bör byggas ut. Det är bra att kommunen anlägger ny ridväg vid Skrylleområdet med mål om en sammanhängande ridväg mellan Rögle och Torna Hällestad, bra men inte nog. Målet måste vara ett sammanhängande ridvägnät i hela kommunen, från norra Lund till Genarpsområdet. Därför vill jag arbeta för en rid-, gång- och cykeltunnel (under väg 11) som förbinder Dalby med Bonderup och Björnstorp. Befintliga passager är ej hästsäkra.

Inom moderaterna finns ett rikstäckande hästnätverk som bl a lägger fokus på att hästnäringen utvecklas ytterligare till en grön hållbar framtidsbransch. Den möjlighet till både rikare fritid och jobb som ridning medför för personer med funktionshinder och ridskolornas viktiga roll som dagens fritidsgårdar betonas också.

Moderaterna vill:

– Uppmärksamma hästsektorns många positiva effekter som till exempel arbetstillfällen, turism och fritids- sysselsättning för barn och ungdomar.
– Att Sverige ska vara en stark röst för ett bättre djurskydd i hela EU.
– Fortsätta satsningen på Idrottslyftet som stärker rörelse, hälsa och friskvård och som kommer hästsporten till del.
– Värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott.
– Verka för en jämställd tilldelning av resurser till både flickors och pojkars idrottsverksamhet, såväl nationellt som lokalt.
– Att värdegrunder fortsätter att utvecklas för tävling med häst.
– Arbeta för att hästsektorn ska vara en naturlig del av att utveckla landsbygden och bidra till att nå EU:s miljömål.
– Stödja fortsatt forskning för bättre djurvård och djurhälsa.
– Stärka arbetet med regelförenklingar och förbättrade villkor för Sveriges entreprenörer, däribland inom häst- näringen.

Moderaterna vill stoppa mackdöden

När vänsterpartierna hade majoritet i riksdagen innan valet 2006 beslöt de att bifalla miljöpartiets landsbygdsfientliga förslag om den sk pumplagen. Precis som kunde förutses har den följts av mackdöd och sämre service i glesbygd. Det finns uppskattningar att ca 600 mackar redan tvingats stänga och att minst ytterligare 600 är hotade.

Riksdagens trafikutskott (där alltså alla riksdagens partier stod bakom beslutet ett införa pumplagen) har gjort en utredning och konstaterat att är det inte är lagen som är orsaken till ”mackdöden”. I stället är det en ”allmän strukturrationalisering” som ska ligga bakom att antalet besinmackar i Sverige har minskat. (Hur man nu kunnat få fram det!)

Kravet var att alla mackar skall erbjuda minst ett förnyelsebart bränsle. Det krävdes förstås inte mycket eftertanke för att förstå att mycket stora investeringar i ett bränsle med låg efterfrågan på mackar som redan hade låg lönsamhet skulle leda till mackdöd i glesbygden. Om inte annat så gav lagen bensinbolagen en bra förevänding och ett argument för att påskynda nedläggning av mindre lönsamma enheter.

I glesbygd är macken ofta så mycket mer än bara en mack där man köper bensin och diesel. Protesterna var stora både före och efter valet.

Efter valet hade Alliansregeringen möjlighet att stoppa eller kraftigt omarbeta lagen men man tog inte chansen. Ytterst ansvariga i regeringen är centerpartiet med näringsminister Maud Olofsson som normalt slåss både för glesbygd och småföretag. Men miljöminister Andreas Carlgren, också centerpartist, och det påstådda klimathotet stoppade förstås effektivt allt resonemang. Senare har även han sagt sig vara beredd att ompröva lagen.

Det är ju ganska konstigt att tro att sämre service i Svensk glesbygd, längre resor till macken, som ofta dessutom är verkstaden, affären, posten, kanske bolaget och apoteket också, skulle kunna rädda Klimatet. Om argumenten för pumplagen kommer ur omsorg om miljö och klimat är det svårt att förstå hur man kan acceptera all den verkligt onödiga körning som blir resultatet.

Därför är jag glad för att mackdöden behandlas i Moderaternas Landsbygdspolitiska plattform där det föreslås att man ska se över regelverket så att undantag kan ges där mackarna ligger glest.

De har dock visat sig att de minsta bensinmackarnas överlevnad kan äventyras om pumplagen genomförs fullt ut även för dem. Därför anser vi moderater att en översyn av lagen skyndsamt måste göras så att inte tillgängligheten försvåras än mer.

Bättre sent än aldrig!

Bra lärarutbildning viktigare än lärarlegitimation

Med anledning av förslaget att införa lärarlegitimation konstaterar många, däribland Sveriges kommuner och Landsting, att en bra lärarutbildning är viktigare än lärarlegitimation. Visst är det så men det behöver inte betyda att legitimation är en dålig idé. Mycket beror på hur legitimeringen byggs upp, vilka möjligheter det finns att få tillgodogöra sig tidigare erfarenheter osv. Validering av kunskaper och färdigheter hos personer med en annan utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet än lärarhögskola måste vara en självklarhet. Vägen genom lärarhögskolan måste inte vara den enda vägen. Möjligheten att dra in legitimationen är också en viktig del i förslaget.

Om lärarlegitimationen införs så att alla som i dag gått igenom lärarhögskolan och är anställda på våra skolor och förskolor, automatiskt, utan att man låter dem genomgå någon form av legitimationstest, får ut en legitimation skulle det fullständigt ta bort legitimiteten för legitimationen.

SKL har också ett annat bra förslag när det gäller lärarutbildningen:

– Det vore också bra att se över möjligheten att genomföra lämplighetstest i samband med antagningen till lärarutbildningen. Att vänta med bedömningen av lärarens lämplighet till introduktionsåret efter utbildningen kan bli kostsamt både för samhället och för den enskilde individen, säger Maria Stockhaus.

SKL:s pressmeddelande: Bra lärarutbildning viktigare än lärarlegitimation | Sveriges Kommuner och Landsting.

Moderaterna – det ansvarstagande partiet

I sin artikelserie om de politiska partierna i Lund inför höstens val har turen kommit till Moderaterna:

I artikeln De skall lyfta moderaterna skriver Jan Samuelsson:

Lunds största borgerliga parti, Moderaterna, siktar på att få nytt förtroende i valet i höst. Genom att visa hur Lunds kommun har klarat av finanskrisen vill Moderaterna profilera sig som Det Ansvarstagande Partiet.

(Läs gärna artikeln i papperstidningen, den är mera innehållsrik än nätupplagan)

Jan S skickade ut ett frågeformulär där han bad om korta svar på några frågor inför artikeln. Självklart valde och vrakade han bland svaren så här följer alla mina svar:

Familj: Make, tre barn

Därför engagerade jag mig politiskt: 1968 var jag mycket ung och mycket ideologisk. Det var självklart att bli aktiv i en demokratisk ungdomsorganisation för att motverka vänster- och högerextremister.

Antal år i partiet: 42 år (inkl ungdomsförbund)

Dina hjärtefrågor: Demokrati och frihet för alla. ”Politik är inte alltid lösningen, politik är ofta problemet”

Lunds största tillgångar/brister ur ett politiskt perspektiv: Som född i Malmö tycker jag ofta att staden är lite för akademisk, samtidigt har detta ofta stora fördelar.

Vad har du gjort under innevarade period: Inlett en stor satsning på Yrkesutbildning. Medverkat till att alla ungdomar i Skåne kan söka fritt till alla gymnasieutbildningar i Skåne och inte längre är inlåsta i sin egn kommun.

Vad tänker du uträtta under nästa mandatperiod: Vi måste ta ett krafttag mot mobbing, för arbetsro och trygghet i skolan. Lösa lokalfrågan för Estetiska programmet, helst tillsammans med kulturskolan.

Ditt roligaste/tråkigaste minne som politiker: Valsegern 1976

Det bästa/dummaste du sagt i talarstolen: Det bästa: ”Det finns ingen anledning att en kommun med Lunds förutsättningar skall ha Skånes tredje högsta kommunalskatt.”

Karaktärisera dig själv/din roll i partiet med ett ord (eller en
mening):
Rutinerad, konstruktiv politiker med bred kompetens.

Bra skolmat som äts!

Skolmaten är viktig för att eleverna skall få verklig nytta av undervisningen och prestera bra under hela dagen. Det gäller att maten inte bara är näringsriktig utan även att den är god och miljön i matsalen bra. Nyttig mat gör ingen nytta om inte eleverna äter den. Under mina år som ordförande i Utbildningsnämnden i Lund har jag talat med många elever, föräldrar och skolledare om maten. Jag har många gånger besökt skolmatsalar för att äta, samtala, titta på köer och uppleva atmosfären. Mitt helhetsintryck från våra gymnasieskolor är att maten faktiskt är helt ok. Den är kanske inte alltid så spännande men den skall också kunna ätas av många olika personer. Vi följer svenska näringsrekommendationer och Livsmedelsverkets riktlinjer ”Bra mat i skolan” och ”Bra mat i förskolan”.

För drygt ett år sedan i samband med diskussioner om ojämn kvalitet på maten pga byte av ingredienser fick jag idén att göra något åt att det slängdes en hel del mat. Våra skolor har mätt hur mycket som slängs och det redovisades bl a i vår miljöredovisning i samband med årsredovisningen för 2009.

Utbildningsnämnden beslöt också att omedelbart gå vidare med ett projekt inte bara snävt inriktat mot svinnet utan vi tittar närmare på skolmaten, miljön, lokalerna, tiderna osv eftersom allt detta har betydelse. Serviceförvaltningen och kommunens kostchef, skolmåltidspersonal och elever skall självklart engageras. Jag hoppas också att nämndens ledamöter ska få möjlighet att proväta skolmat på olika skolor för att bilda sig en egen uppfattning. Vi hoppas på de första förslagen till förbättringar redan till hösten.

Skolmaten diskuteras mycket i media just nu. Skånskan skriver apropå Jordbruksministerns, Eskil Erlandsson (C), utspel om åtgärder på EU nivå Lund – Skånskan.se.

Gymnasieskolorna har påbörjat en undersökning av hur stort svinnet är, men inom grundskolan och äldreomsorgen har inget gjorts.
– Jag föreslår att de ansvariga förvaltningarna får i uppdrag att kartlägga matsvinnet, att de sedan vidtar åtgärder och, inte minst, att den mat som ändå måste kastas återvinns som energi, säger Lars Bergwall.

Kul att Lars Bergwall (C) blivit inspirerad av min redovisning inför Kommunstyrelsens Arbetsutskott och vill sprida vår idé till andra nämnder:

Det artikeln missat är att vi redan undersökt svinnets storlek och påbörjat arbetet för att göra något åt det.