Jobbskatteavdraget betalas av löntagarna själva!

Skäl för skillnad – är rubriken på gårdagens ledare i DN

För löntagare betalar arbetsgivaren ”allmän löneavgift”, dvs en skatt på 7.49 %. (I år sänks den något) Detta ger statskassan nästan exakt lika mycket som jobbskatteavdraget kostar. Den allmänna löneavgiften är en ganska ny skatt som infördes av socialdemokraterna 1995 för att finansiera medlemsavgiften till EU.

För pensionärer som arbetar betalas ingen allmän löneavgift, men om de jobbar får de t o m dubbelt jobbskatteavdrag.

Den påstådda skatteorättvisan verkar inte vara så stor!

Nästa skattesänkning till pensionärerna!

Tidigare har jag skrivit om att det totala skattetrycket är för högt i Sverige och uttryckt min förhoppning om en sänkning av det totala skatteuttaget.

I dag har Fredrik Reinfeldt enligt SvD sagt att han nu ansluter sig till KD-ledaren Göran Hägglunds linje att prioritera pensionärerna. Något färdigt förslag finns inte hur man skall gå vidare efter de två skattesänkningar som Alliansen redan genomfört för de sämst ställda pensionärerna.

– Men jag gör gärna så breda pensionärsskattesänkningar som möjligt, säger han.

I detta sammanhang är det också viktigt att komma ihåg att medan socialdemokraterna försöker vinna röster på att tala om ”straffskatt för pensionärerna” så är det inte sant. Pensionärernas skatt har inte höjts. Efter två skattesänkningar betalar de nu lägre skatt än vad socialdemokraterna tidigare tyckte var korrekt.

Med en välskött ekonom och en politik som främjar arbete finns det förutsättningar för att skatten skall bli ännu lägre. Socialdemokraterna har under de senaste 16 åren när de haft regeringsmakten inte profilerat sig som skattesänkare, vare sig för pensionärer eller någon annan. Hade de velat så kunde pensionärernas skatt varit betydligt lägre sedan tidigare. Nu i opposition lovar man runt. Lita på att det blir att hålla tunt om olyckan skulle vara framme och Sverige får en vänsterregering efter valet. Någon som tror att finansminister Ohly(V) skulle sänka skatten?

Det är min uppfattning att det bästa skattesystemet är enkelt, överskådligt och generellt. Helst skall vi inte ha så många särbestämmelser som vi har nu. Visst kan det vara enda vägen i vissa situationer när man måste prioritera och inte har möjlighet att göra allt men det är inte bra på sikt. Därför är det glädjande att Fredrik Reinfeldt talar om breda pensionärsskattesänkningar. Ytterligare ett steg på rätt väg, som är breda skattesänkningar för samtliga.

Pensionär med fet plånbok?

Under den utmanande rubriken Pensionärens plånbok fetare än löntagarens redogör tidningen Riksdag&Departement för skillnader mellan löntagares och pensionärers ekonomiska villkor.

Artikeln skrivs med anledning av att Regeringen förra veckan lämnade två propositioner om skattesänkningar till riksdagen. Den ena handlar om ökat jobbskatteavdrag för dem som arbetar, den andra handlar om sänkt skatt för pensionärer över 65 år.

Tidningen konstaterar att:

Också nästa år betalar pensionärerna mer än de yrkesverksamma, och pensionärsorganisationerna protesterar.

Men det kostar att arbeta och R&D nämner resekostnader 700:- (det förutsätter att man bor i storstadsområde med skattesubventionerad kollektivtrafik, för många är det betydligt dyrare och de har inte alltid något val), a-kassa 90:- till 450:-, fackavgift på 600:- och mat 75:- om dan för den som inte har matlåda med.

Tidningen sammanfattar:

Med reskostnader på cirka 700 kronor i månaden och en fackavgift på 600 blir extrakostnaden för att jobba 1 300 kronor i månaden. Till det kommer eventuella kostnader för utelunch, cirka 75 kronor om dagen.

Vid en månadsinkomst på 20 000 kronor betalar i år en pensionär 1 062 kronor mer i skatt än en löntagare. Med de förslag som regeringen nu har lämnat till riksdagen betalar pensionären nästa år 1 101 kronor mer i skatt än löntagaren.

Naturligtvis har pensionärsorganisationerna rätt. De betalar alldeles för hög skatt på sina pensioner. Det innebär däremot inte att löntagare betalar för lite. Jobbavdraget är riktigt och behövs, det skall löna sig att arbeta. Felet är att den totala skattenivån, trots alliansens arbete fortfarande är för hög. En rejäl generell skattesänkning behövs i högskattelandet Sverige.

Det skall vi fira 1:

Jag blev riktigt glatt överraskad när jag lyssnade på nyheterna tidigare idag. I kulturpropositionen som presenteras på måndag föreslås att den livstidslön på 18 000 kr per månad som nu betalas ut till 157 ”kulturarbetare”, utan krav på motprestation skall slopas. Efter att ha läst lite mer minskar glädjen något. De 157 som nu går på bidrag ska tyvärr få behålla sin arbetsfria inkomst. Hederligt arbetande personer kan ju bli uppsagda, så varför inte dessa? Det finns kanske någon juridisk finess i avtalen. Trist. Det minsta man kunde begära vore väl ändrade avtal och beslut om 8 timmars arbete om dagen. Samtidigt så finns det förstås personer på listan som t ex Jan Myrdal, diktaturkramare som hyllat t ex massmördaren Pol Pot. Vi har det nog bättre utan att han gör jobb för det offentliga. Kolla t ex ”Pol Pots leeende” eller ”Middag med Pol Pot”

Bra är dock att det nu inte läggs till nya personer på listan. I landet med världens högsta (eller näst högsta) skatter kan 17 miljoner användas till något vettigare. Bra att regeringen betonar arbetslinjen även på detta område.

Att dessa lyxlirare skall kunna glida runt på skattebetalarnas bekostnad är upprörande. Deras arbetsfria inkomster betalas av svenska skattebetalare, däribland personer som verkligen får vända och vrida på varje krona, pensionärer utan ATP och den ensamstående mamman.

En del av dessa ”kulturarbetare” har gjort ett val mellan att ta ett jobb som man kan försörja sig på eller en osäker konstnärstillvaro. Det är deras val. Att det bland dem finns personer som verkligen borde kunna försörja sig på sin konstnärliga begåvning gör det inte mindre upprörande. Att de har slarvat med pensionsinbetalningarna och nu anser sig ha rätt till högre standard än andra är sannerligen inget argument det heller.

Expressen
SvD

En viktig återställare

Alliansregeringen har fattat ett till synes litet men för många väldigt viktigt beslut:

2005 ändrade den socialdemokratiska regeringen lagen så att bostadstillägget sedan dess har varit lägre för förtidspensionärer än för ålderspensionärer. Beslutet innebar att regeringen sedan kunde höja bostadstillägget för ålderspensionärer utan att höja för förtidspensionärer.

Varje gång bostadstilläget för ålderspensionärer höjts så har klyftan mellan de två grupperna ökat. Nu återställer Alliansregeringen bostadstillägget så att förtidspensionärer åter får samma BTP som ålderspensionärer.

Bostadstillägget höjs med upp till 6 600 kronor per år och innebär att BTP för personer med förtidspension nu jämställs med det bostadstillägg som personer med ålderspension får. I genomsnitt medför förslaget en inkomstförstärkning på 2 700 kronor årligen till personer med sjukersättning och unga med aktivitetsersättning som samtidigt har bostadstillägg (BTP).

Det känns därför väldigt bra att nu kunna höja BTP för personer med förtidspension. Det handlar om människor som länge har fått stå tillbaka och haft små möjligheter att påverka sin livssituation, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.