Missvisande lärarstatistik i Sydsvenskan

Bra resultat i Lunds skolor, hög andel behöriga lärare och sjunkande sjukfrånvaro. Man kan tycka att lokalbladet borde skriva om att elever i Lunds skolor har goda möjligheter att skaffa en bra utbildning och bli väl förberedda för vidare studier eller arbetsliv. Men ack nej! Visserligen lägger tidningen i slutet av artikeln en liten notis om de bra resultaten:

Det är viktigt att komma ihåg att Lunds skolor fortfarande ligger på en hög nivå i statistiken när man tittar på elevernas resultat samt andelen behöriga lärare och elever. Sjukfrånvaron bland lärarna sjunker vilket kan indikera en god arbetsmiljö.

Men huvudbudskapet, stort uppslaget med missvisande, för att inte säga felaktig, statistik är den minskade lärartätheten:

Men tittar man på pengarna och resurserna är tendensen en annan, Lundaskolornas försprång minskar i jämförelse med övriga landet.

Men är detta inte allvarligt då? Tillräckliga resurser är naturligtvis mycket viktigt, liksom rättvisande statistik. Lund är en tillväxtkommun, till våra nybyggda bostäder flyttar många barnfamiljer och antalet barn i förskole- och lågstadieålder ökar kraftigt. Samtidigt minskar antalet elever på högstadiet. De yngre eleverna har kortare skoldagar och en stor del av dagen är de på fritidshem/fritidsklubb och inte i skolan, dvs annan personal tar hand om dem. Högstadieeleverna har längre skoldagar och mer undervisning i halvklass. Normalt har de betydligt högre lärartäthet. Det betyder att lärartätheten kan minska av helt naturliga skäl beroende på hur elevsammansättningen varierar åldersmässigt.

Utan att resurserna per elev minskar kommer lärartätheten fortsätta att sjunka tills dagens lågstadieelever når högstadiet. Det betyder att det dessutom är ganska svårt att jämföra statistik mellan kommuner med olika ålderssammansättning bland eleverna.

Resurserna är viktiga men de är inget mål i sig, det är kvalitet, kunskap och kompetens vi måste nå. Då krävs förstås resurser, viktigt är också hur resurserna används. Modern forskning visar att frågor som pedagogiskt ledarskap och välutbildade, ämnesbehöriga lärare är avgörande. Andra viktiga kvalitetsfaktorer är:
– moderna läromedel, t ex IT
– tydliga mål
– klasstorlek
– bra och rätt resurser för att kunna ge både särskilt stöd (t ex elevassistenter) och nya utmaningar
– elevhälsovård
– studiero
– god och näringsriktig skolmat

I Lund satsar vi ca 10 000 mer per elev och år jämfört med genomsnittet för kommungruppen ”större städer”. Våra elever når också mycket bra resultat. Den utmaning vi står inför är att se om vi använder våra resurser på bästa möjliga sätt och om resultaten är så bra de kan bli. Detta utvecklade kvalitetsarbete vill jag arbeta med de kommande fyra åren.

Annonser

Stort förtroende för Lunds skolpolitiker

Lärarnas Riksförbund (LR) firar skolans dag genom att släppa rapporten Ge alla elever samma chans.

På frågan; ”Vilket av de två politiska blocken har du störst förtroende för när det gäller just skolfrågor?” svarar 44 % av Lundaborna Alliansen och endast 27 % de rödgröna.
47 % av Lundaborna har mycket stort eller ganska stort förtroende för de personer som är ansvariga för skolpolitiken i kommunen. Väljarna i Lund är också de som (bland kommunerna i undersökningen) i störst utsträckning anser att skolan i Lund får tillräckliga resurser.

Rapportens titel ”Ge alla elever samma chans” skulle lika väl kunna komma från Alliansen. Det är just det som vårt arbete med läsa-skriva-räkna satsning, skriftliga omdömen, tidiga betyg, fler nationella prov, tydliga mål, antimobbingsatsningar, stärkt skolinspektion, ny lärarutbildning, återinförd speciallärarutbildning, rektorsutbildning, lärarlyftet, förskolelyftet… syftar till. LR driver förstås frågan om förstatligande av skolan. Jag tror inte det är lösningen. Skolans problem fixas inte av en omorganisation.

Många av de beslut Alliansen fattat på skolområdet kommer förstås inte att ge resultat förrän på längre sikt. Skolinspektionens regelbundet återkommande granskningar, lika för kommunala och fristående skolor, kommer säkert att ruska om och driva utvecklingen framåt på många skolor. Deras arbete kan ge ganska snabba resultat. Jag är övertygad om att vi är på rätt väg och arbetar för väljarnas förtroende att i fyra år till vara med om att göra Lunds bra skolor ännu bättre.

Nolltolerans mot droger i skolan

Användandet av hasch är utbrett i Lund. Varje dag förs narkotika över våra gränser i Skåne och utbudet är stort. Försäljningen sker inte bara på gator och torg utan förekommer även på skolgårdarna och på nätet. Det måste vi ta krafttag mot. Vi ska stärka samarbetet mellan tull, polis, skola och socialtjänst. Eleverna skall inte utsättas för langare på skolgården. Det är självklart att skolan ska vara en drogfri zon.

En viktig förutsättning för att skolan skall kunna ta sin del av ansvaret är att personalen har goda kunskaper om problemet. Skolan kan och skall spela en viktig roll i det förebyggande arbetet för att minska nyrekryteringen bland unga. De unga som är på väg in i missbruk eller redan fastnat i missbruk måste få hjälp att bryta sitt beteende. Även för dessa ungdomar kan skolan spela en stor och viktig roll. Stöd och hjälp att fullfölja sin utbildning är oerhört viktigt för att förebygga framtida utanförskap och återfall i missbruk.

SDS rapporterar i dag om den utbildning för som planeras för personalen på gymnasieskolorna i Lund.

Skolan är viktigast

Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier har gjort en mätning som visar att både bland borgerliga och rödgröna sympatisörer toppar skolan när väljarna får rangordna de viktigaste valfrågorna. DN

Enligt Dagens Industri är skolan, sjukvården och ”vården av gamla” topp tre bland de viktigaste valfrågorna. Därefter delar jobben och ekonomin fjärdeplatsen.

Och visst är skolan viktig. En bra utbildning är avgörande inte bara för alla ungdomars framtid utan för hela landets framtid. I längden är det hur bra skola vi har som avgör vårt välstånd, om vi skall kunna ta hand om våra gamla, ha en bra sjukvård, klara den internationella konkurrensen, kunna värna vår miljö…. Allt börjar i skolan!

Däremot blir jag förtvivlad över den senaste tidens skoldebatt. Det skolan och eleverna behöver är en skola med fokus på kunskap, lugn och arbetsro, stöd, utmaningar… Vi behöver diskutera hur vi säkrar en hög kvalitet och hur vi använder modern informations och kommunikationsteknologi i skolan – inte vänsterns vinstförbud eller folkpartiets närvarokrav på föräldrar. Det riskerar skymma de verkliga utmaningarna.

Mobbning – problem som kräver seriös statistik

Folkhälsoinstitutet har frågat alla Sveriges elever i åk nio om det förekommer mobbing i klassen och har sedan rankat alla skolorna. Dagens Samhälle publicerar i nr 18/2010 ”Folkhälsoinstitutets mobbningslista”.

De slutsatser som dras i Dagens Samhälle är fel. Tidningen gör t ex en stor affär av att 56 % av eleverna i Vellinge säger att det förekommer mobbning i klassen och utnämner Vellinge till en av de värsta mobbningskommunerna. Resultatet ensamt säger ingenting om omfattningen av mobbningen – för att få veta det måste man ställa andra frågor.

Det som förtjänar uppmärksamhet är att bara 56 % noterar att det förekommer. Hälften av eleverna märker alltså inte vad som pågår!? Det förekommer mobbning på alla skolor även om graden kan variera.

Frågan jag ställer mig är – hur är mobbingsituationen på de skolor där bara några få elever märker vad som sker!? Kanske borde mobbinglistan publiceras i omvänd ordning?

På skolor med ett bra antimobbningarbete är alla, både elever och personal, observanta på problemet och skolan får många ja-svar på frågan om det förekommer mobbing. Det säger inget om det är ett, tio eller tjugo barn som mobbas, bara att många är medvetna om att det förekommer. Enkäterna blir förstås ett bättre underlag för de viktiga diskussionerna i lärararbetslagen och med eleverna om man också frågar t ex om eleverna själva utsatts för mobbning.

Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius tycker att Skolverket kunde publicera listor om mobbningen också, skola för skola. Om man verkligen vill få ett mått på mobbningen per skola måste enkäterna formuleras annorlunda och man måste arbeta mer med analysen.

”Det finns tre slags lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.”

Ansvar utan skattehöjning

Finanskrisen har märkts även i Lund men med en god hushållning med våra gemensamma resurser och en ansvarsfull politik har Lund klarat sig bra. Under 2010 har vi till och med kunnat satsa extra på vuxenutbildning, Internationella skolan, datorer på högstadiet och gymnasiet, utveckling av matematikundervisningen osv för att nämna några satsningar inom utbildningsområdet.

När Alliansen nu presenterar budgetförslaget för 2011 och ramar för de kommande åren finns det fortfarande utrymme för en del satsningar trots att osäkerheten inför 2011 är stor. 2010 blir bättre än väntat men ännu är det svårt att göra säkra prognoser för 2011.

För de kommande åren kan Lundaborna glädja sig åt att det blir ett inomhusbad i Dalby i anslutning till den nya skolan som behövs nu när Dalby växer. Det blir naturligtvis satsningar på skolan och förskolan där barnantalet ökar kraftigt, konstgräsplan i Södra Sandby, 10 miljoner till kulturen, en rejäl satsning på upprustning och renhållning av parker och gator, lördagsöppet på Turistbyrån och inte minst vårdnadsbidrag införs från 2012.

Budgeten för kommande år kommer att diskuteras i kommunfullmäktige i juni och om inte för så återkommer jag då och berättar lite mer om satsningar som jag tycker är viktiga.

Till sist skatten. Alliansens budgetförslag för 2011 innehåller oförändrad skatt. Detta till skillnad från vänsterpartierna som vill höja med 1 krona (40 öre i kommunen och 60 öre i regionen). Lund har redan den sjätte högsta skatten i Skåne. Det är min uppfattning att vi så snart det är möjligt bör fortsätta att sänka skatten, både i kommunen och på riksplanet.

Ursprungligen publicerad på min valblogg i Lokaltidningen

Sydsvenskan
Skånskan
Lokaltidningen

Betyg från årskurs sex

Om Alliansen vinner valet blir årets fjärdeklassare den första kull som får betyg i årskurs sex. Samtidigt får sjuorna och åttorna betyg för första gången. Men vad händer om vänsterpartierna vinner valet? (S) accepterar betyg i åk 6, (MP) vill ha först i åk 9 och (V) inga betyg alls i grundskolan.

I dag presenterade utbildningsminister Jan Björklund Alliansens förslag om att betyg ska sättas från och med årskurs sex i grundskolan, och hur det ska gå till.

Bakgrunden till förslaget är förstås Alliansregeringens satsning på kunskap och kvalité i skolan. Regeringen har redan genomfört ett antal reformer för att höja kunskapsresultaten. Nya kursplaner ska införas med tydliga kunskapskrav i årskurs tre, sex och nio; nationella prov blir obligatoriska i årskurs tre; skriftliga omdömen har redan införts från första klass och den nya betygsskalan ska innehålla fler steg än i dag.

Nu kommer också det efterlängtade beslutet om tidigare betyg. Med betyg från årskurs sex blir skolan bättre på att ge tydlig information till elever och föräldrar. Skolan kan också följa upp resultaten, så att hjälp kan sättas in i tid.

Föräldrar och elever har rätt till en tydlig information om hur det går i skolan och den elev som riskerar att få underkänt måste få veta det tidigt, så att det finns tid att höja betyget.

Från och med höstterminen 2012 föreslås eleverna i årskurs sex i grundskolan få betyg, och då får även sjuorna betyg för första gången.

Endast en fortsatt Alliansregering är garanten för att betyg verkligen kommer att ges från årskurs sex.

Detta inlägg är även publicerat på min valblogg hos lokaltidningen