Apoteksbristen snart ett minne blott!?

På ännu ett område ger avreglering, konkurrens och valfrihet positiva effekter på utbud och tillgänglighet. Ekot rapporterar om de helt nya apotek som fått tillstånd sedan apoteksmarknaden omreglerats och Alliansen avskaffat ännu ett statligt monopol.

Det har varit en stor apoteksbrist i Sverige, så det finns stort utrymme för fler apotek. Sen kommer det såklart att vara stenhård konkurrens i de områden som är attraktiva för apoteken, säger Johan Wallér, vd för branschorganisationen Sveriges Apoteksförening.

Sverige väntas få 700 nya apotek inom några år – Ekot | Sveriges Radio.

Annonser

Lögn, förbannad dikt och statistik

”Allt går att bevisa med statistik” brukar man ju också säga. En viktig uppgift för skolans matteundervisning är att lära eleverna hur statistik fungerar och hur lätt den är att manipulera. Boken ”att ljuga med statistik” borde varje gymnasist läsa. I bland kan det förstås vara så att någon gör fel av misstag men det tror jag inte en sekund på när det gäller de rödas senaste utspel:

Aftonbladet skriver:

”25 000 välfärdsarbetare har försvunnit från den gemensamma välfärden under alliansregeringen”.
Den slutsatsen drar det rödgröna blockets partiledare utifrån SCB:s Arbetskraftsundersökningar.
Men påståendet är mer falskt än sant, visar Aftonbladets Lögndetektor.

Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet försöker få väljarna att tro att antalet personer som arbetar med vård skola och omsorg kraftigt har minskat under de senaste fyra åren. ”25 000 arbetare i den gemensamma välfärden” visst låter det allvarligt. Det de röda utelämnar är att tjänsterna fortfarande finns kvar och utförs men kanske av en anställd i t ex en enskild förskola eller på en privat driven vårdcentral i stället för av en kommunanställd. Tjänsten utförs, någon finns anställd till att utföra den, de som utnyttjar tjänsterna har ofta fått ett mera varierat utbud att välja mellan och verksamheten är fortfarande solidariskt finansierad via skattemedel.

Varför så upprörda. Jo det är förstås så att en del av makten och beslutanderätten av vad som skall utföras och hur har flyttats från politiker till föräldrar, elever, vårdbehövande och deras anhöriga.

Jag tycker utvecklingen är bra. Det vi från politiskt håll måste bli bättre på är att ställa rätt krav vid upphandlingar och att utveckla vår kvalitetsuppföljning – såväl av tjänster som utförs i privat som i offentlig regi.

Aftonbladets slutsats: Det kan vara precis tvärt om:

Slutsats: Inte hela verkligheten redovisad

Att antalet anställda i kommunsektorn minskade mellan 2008 och 2009 stämmer. Men det går inte med hjälp av de rödgrönas statistik dra slutsatsen att antalet välfärdstjänster inom skola, vård och omsorg har minskat med 25 000 tjänster.

Egentligen kan det vara tvärtom, eftersom de privata välfärdsföretagen har ökat både i antal och i antalet anställda, samtidigt som kommuner och landsting lägger allt mer pengar på privata upphandlingar.

Fristående skolor – en tillgång för Lund

Kommunrevisonen har i en granskning studerat hur etableringen av enskilda förskolor och fristående grund- och gymnasieskolor påverkat kommunen. Kommunen hade när granskningen gjordes 2008/2009 8 fristående grundskolor, 1 särskola och 12 fristående gymnasieskolor. Revisionen gjorde då bedömningen att verksamheten nått en sådan omfattning att det var dags för en separat granskning för att följa upp hur skolutbudet och skolverksamheten påverkats.

Det är min uppfattning att etableringen av enskilda förskolor och fristående grund- och gymnasieskolor är positiv. Konkurrensen och elevernas/föräldrarnas möjlighet att välja mellan olika pedagogiker och/eller arbetssätt, olika stora skolor osv är en av de faktorer som gör att Lunds skolor åter ligger i topp. Kommunala och fristående kompletterar varandra och för verksamheten framåt. Utifrån min horisont är resultatet av granskningen positivt.

Revisionen skriver:

Utifrån den övergripande revisionsfrågan om nämnderna har en tillfredsställande ekonomisk kontroll på effekterna av etableringen av fristående skolor, så gör vi bedömningen att nämnderna (utbildningsnämnden samt de två barn- och skolnämnderna) har detta. Det har i granskningen inte framkommit något som tyder på en bristande kontroll av utvecklingen inom skolområdet.

Det är just detta som är viktigt när vi från Lunds kommun yttrar oss över ansökningar om etablering av fristående skolor i kommunen. Kommer det att innebära påtagliga ekonomiska och organisatoriska problem för kommunen på lång sikt? Om etableringen inte bedöms ge negativa effekter på lång sikt så skall vi tillstyrka ansökan. Den pedagogiska kvaliteen mm skall Skolverket och Skolinspektionen bedöma.

Från Alliansens sida har vi tillstyrkt de flesta ansökningar. Jag menar att det är föräldrar och elever som skall välja skola, inte politiker som skall välja åt dem. I en så stor kommun som Lund skall det mycket till för att vi inte skall kunna anpassa den kommunala verksamheten till ökad valfrihet för eleverna. Det är tragiskt att friskolemotståndarna alltid utgår ifrån att den kommunala skolan, som de säger sig värna, alltid skall förlora när eleverna väljer fritt. Jag tror inte att det är så, vi har en bra kommunal skola i Lund. Här är det viktigt att krav och förutsättningar är lika. Vi har tagit ett viktigt steg i vårt nya resursfördelningssystem och flera viktiga beslut har tagits av Alliansen på riksnivå. Friskolor har inte bara rättigheter de skall ha lika skyldigheter också.

Den samlade vänstern har med några få undantag sagt nej till de flesta etableringar. En del av dessa har visat sig (efter att skolverket gett tillstånd) bli mycket bra komplement och lyckade tillskott i Lunds utbildningsutbud. Tur att eleverna och inte vänstern fick välja.

Revisionen drar följande slutsatser med anledning av granskningen:

 vi har inte funnit några belägg för att de fristående skolornas etablering lett till kostnadsökningar för kommunens skolverksamhet jämfört med om kommunen bedrivit verksamheten i egen regi
 de fristående skolorna tycks ha påverkat kvalitetsutvecklingen inom kommunens skolverksamhet till största delen positivt
 informationen till kommunens familjer och elever om de fristående skolorna bedöms vara tillfredsställande
 kommunen försöker integrera de fristående skolorna i den långsiktiga personal och lokalplaneringen men det är samtidigt svårt att planera för den fria marknadens utveckling
 det fria skolvalet i sig har inte lett till ökad segregering men den boendesegregering som finns avspeglar sig i det fria skolvalet. Man väljer bort skolor i redan segregerade områden, vilket vi anser särskilt bör uppmärksammas.

Detta goda resultat kan naturligtvis tillskrivas vårt målmedvetna arbete, med utgångspunkt i att detta är något positivt och att problem skall övervinnas, för:

– goda relationer och gott samarbete.

– samverkan och dialog kring redovisning av kvalitet och resultat. På denna punkt finns dock mer att göra.

– direkt skolpeng för förskola och grundskola och elevpeng på gymnasiet som fördelar resurserna rättvist oavsett vilken skola eleven/föräldrarna väljer. Ett utvecklingsområde är lokalbidragen som måste förändras om de fristående alternativen skall kunna placera sig i nybyggnadsområden. Som det nu ser ut är det bara kommunen som har råd med dessa lokaler.

Under förra mandatperioden när socialdemokrater, vänstern och miljöpartiet (i Lund gillar miljöpartister inte fristående skolor vilket de som bekant gör på riksplanet) fattades flera beslut för att inskränka valfriheten, för att göra det svårare att få tillstånd och för att ge mindre resurser till barn i enskilda förskolor och fristående grundskolor. De motiverade det med rättvisa men det var en underlig rättvisa. Enligt det miljöpartistiska skolkommunalrådet hade Lunds kommunala skolor en överkapacitet på ca 500 platser. I stället för att anpassa organisationen efter behovet så skulle bidragen till de fristående skolorna minskas för att kommunen skulle behålla denna stora ”platsreserv”. Det hela slutade med att kommunen efter en Länsrättsdom fick ändra sina regler och rutiner ungefär så som vi från alliansen krävt hela tiden.

Uppgiften att vissa skolor aktivt väljs bort måste analyseras och diskuteras noggrannare.

Den enda garanten för verkligt lika villkor ligger i fortsatt Alliansstyre i riket och i kommunen efter valet 2010.

Valfrihet och utveckling

Senaste sammanträdet med Utbildningsnämnden präglades av ärenden som handlade om utveckling, kvalitet och valfrihet inom skolområdet.

1. Nämnden fick information om ansökningarna (6 ifrån Lund) inför andra och sista omgången av försöksverksamheten med gymnasial spetsutbildning. När detta skrivs har 60 ansökningar har kommit in till Skolverket, som i november presenterar sitt beslut om vilka som kommer att få delta i försöket. (Obs att försöksverksamheten är tänkt att permanentas i den nya gymnasieskolan, Gy11) Lund är ju unikt i och med att vi redan har 2 av de tio som redan är godkända. Är det då verkligen lönt att skicka in fler ansökningar?

Bestämmelserna säger att: Spetsutbildningarna ska vara jämnt fördelade över ämnesområdena matematik eller naturvetenskap och samhällsvetenskap eller humaniora och vara spridda geografiskt.

Det som gör Lund speciellt är att våra två utbildningar, fysik och historia, trots den mycket korta framförhållningen intresserat i särklass flest elever. Att vi fick två trots regionalpolitiken borgar ju för att ansökningarna höll mycket hög kvalitet. Om kvalitet och elevintresse får avgöra och inte regionalpolitiken tar över så bör det bli minst en utbildning till i Lund. Vi väntar med spänning på avgörandet i november.

Det utvecklingsarbete och enorma engagemang som finns på våra skolor kommer förstås eleverna tillgodo även om det inte blir till en spetsutbildning. När beslutet är fattat är det dags för oss att diskutera lokala och regionala spetsutbildningar. Det är viktigt att även de teoretiskt mest begåvade eleverna får allt stöd och uppmuntran. Det skall inte bara finnas alternativ för idrott och kultur. Självklart får inte dessa satsningar göra att vi glömmer vikten av hög och jämn kvalitet på alla utbildningar och på det extra stödet till dem som behöver mera hjälp , mer tid…

2. Utbildningsnämnden yttrades sig också över ansökningar om att starta fristående skolor. Här blev de ideologiska skiljelinjerna väldigt tydliga. Den samlade vänstern (s, v, och mp) sade i princip nej till alla nya utbildningar som kunde ses som konkurrenter till kommunal verksamhet. Värt att notera är att miljöpartiet i Lund inte är alls lika positivt till alternativ på skolområdet som miljöpartiet är på riksnivå. Vänsterpartiet gick ett steg längre än de båda andra och sade även nej till nya etableringar som kompletterar det kommunala utbudet.

Min åsikt är väldigt klar. Skolor som klarar de krav på kvalitet som skolverket ställer skall få starta. Mångfalden och konkurrensen gynnar utvecklingen även om det självklart kan uppstå problem ibland. Det är eleverna som skall få välja de utbildningar de vill gå och också indirekt avgöra vilka skolor som finna kvar eller får lägga ner. Utbildningsnämnden i Lund ansvarar för fyra mycket bra gymnasieskolor. Vi har inte anledning att vara rädda för konkurrens. De fristående är bra alternativ, med lite annorlunda arbetssätt och framför allt en småskalighet som många elever önskar och som kommunen inte kan erbjuda. Vi har också en viktig uppgift i att främja ett gott samarbete mellan alla skolor i kommunen, oavsett huvudman.

3. Andra beslut handlade om:
-rutiner för godkännande av enskild verksamhet (enskilda förskolor, pedagogisk verksamhet-dvs dagmammor samt skolbarnomsorg – dvs fritidshem och fritidsklubb)
-uppföljning av modersmålsverksamheten
-nämndens ärendeberedning
-yttrande över handlingsplan för kommunens kulturpolitisk strategi
-yttrande över transportstrategi
-fastställande av elevpeng för gymnasiesärskolan
-ansökan om statsbidrag för gymnasial vuxenutbildning

4. På vår lista stod också delårsrapporten per 31 augusti. Behoven när det gäller gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare är stora och nämnden kommer diskutera dessa frågor vidare vid ett speciellt möte den 30/9. Återkommer till detta.

Nystart för dagmammorna?

Jag har i tidigare inlägg Dagmammorna behövs och Från dagmamma till pedagogisk omsorg skrivit om att det i och med riksdagens beslut om barnomsorgspeng och etableringsfrihet inte bara för enskilda förskolor utan också för enskilda dagmammor kan komma ett nytt alternativ för pedagogisk verksamhet för våra barn.

Inför utbildningsnämndens beslut om regler för godkännande av verksamheten skriver Skånskan om detta: Privata dagmammor kan bli verklighet och Maria önskar familjehem för David

Från Dagmamma till Pedagogisk omsorg

I Södra Sandby har antalet barn hos dagmamma, eller som det heter familjedaghem, har minskat och i våras fanns bara en dagmamma kvar. Detta ledde till att Barn och skolnämnden tyvärr beslöt att lägga ner familjedaghemmet och föra över verksamheten till en av byns förskolor. De berörda föräldrarna opponerade sig naturligtvis och när BSN Lund Öster sammanträdde 090819 hade de lämnat in en skrivelse till nämnden. Nu kommer beslutet att följas upp under hösten så man kan se om efterfrågan ökar. Ett av föräldrarnas argument mot nedläggning var just att det snart kommer fler barn vars föräldrar vill ha dagmamma.

Från och med den 1:a juli finns det en annan möjlighet. I april fattade riksdagen beslut om att ändra skollagen så att det införs en barnomsorgspeng, ett kommunalt bidrag som följer barnet till den verksamhet som föräldrarna väljer.

Det betyder att kommunen blir skyldig att godkänna förskolor, fritidshem och alternativa former av pedagogisk omsorg i enskild regi under förutsättning att verksamheten håller samma nåvå på kvalitet och säkerhet som motsvarande kommunala verksamhet.

Utbildningsnämnden, som ansvarar för kommunens relationer med de olika enskilda och fristående verksamheterna på skolområdet, kommer på sitt septembersammanträde att besluta om reviderade tillämpningsanvisningar för godkännande av desamma. Det innebär att det kommer finnas riktlinjer för att starta ”privata dagmammor” eller som det nu heter ”pedagogisk omsorg i enskild regi”. Kommunen har ansvar för tillsyn av verksamheten så den håller den kvalitet som skollagen bestämmer och är skyldig att betala bidrag per barn efter samma regler som till de egna kommunala verksamheterna.

Det kan handla om en ensam dagmamma, en grupp av dagmammor, komplement till en enskild förskola, dagmammeaktiebolag?

Ser fram emot den första ansökan.

90px-Smilie_Kissen