Chokladpengar eller guldpengar!

I Lunds kommun lovar socialdemokraterna nya satsningar som skall betalas med statsbidrag som de väntar sig av en rödgrön regering efter en eventuell valseger. De försöker ge en bild av att detta i princip inte kommer kosta Lundaborna någonting. Är detta trovärdigt? Finns pengarna eller kommer de smälta bort efter valet?

Just nu pågår budgetdebatten i Lunds kommunfullmäktige. På vägen hit lyssnade jag till ett radioinslag om dagens EU-toppmöte och diskussionerna om sanktioner mot de länder som inte håller sig till EU:s ekonomiska spelregler. Det är skrämmande att lyssna till beskrivningarna om hur många länder misskött sin ekonomi och levt högt över sina tillgångar. Grekland är långt ifrån ensamt om att vara nära bankrutt.

När den ekonomiska krisen rasade som värst i världen och i Sverige var Spanien en förebild för den rödgröna oppositionen. Det var till Spanien de hänvisade när de krävde bidrag och subventioner, statliga industrisatsningar. Alliansregeringen lyssnade inte på vänsterns lockrop. Tack vare Alliansregeringen drabbades inte Sverige av den nya Spanska sjukan. Staten gick t ex inte in som ägare av SAAB och Volvo.

Nu har vi facit. Sverige har en av Europas starkaste ekonomierna. Ett av de länder som nu har riktigt dålig ekonomi med katastrofala budgetunderskott och hög arbetslöshet är däremot det av vänsterpartierna omhuldade Spanien. Det är den politiken de står för och vill föra på riksnivå.

Det väntar flera olika skattehöjningar, jobbskatteavdragen hotas, det kommer bli dyrare att anställa ungdomar, RUT och lite senare ROT-avdragen kommer avskaffas osv. I Lund höjs skatten med 40 öre och i region Skåne med 60 öre per intjänad 100-lapp och socialdemokraterna får bestämma. Förutom skattehöjningar väntar sämre tillväxt som en följd av den förda politiken. Hushållen får mindre pengar att röra sig med, arbetslösheten ökar och Sverige kommer inte kunna utnyttja de möjligheter en förbättrad världsekonomi ger och kommer vara sämre rustat inför kommande kriser.

Den bästa garantin för fortsatt hög kvalitet i den kommunala verksamheten är en ansvarsfull ekonomisk politik. Sverige och Lund står väl rustat efter den svåraste ekonomiska krisen sedan 30-talet. I år har vi kunnat göra stora extrasatsningar bl a på skolan. Det är bättre med ansvarsfull politik än med löftespolitik.
Hellre guldpengar än chokladpengar.

Annonser

Moderaterna vill stoppa mackdöden

När vänsterpartierna hade majoritet i riksdagen innan valet 2006 beslöt de att bifalla miljöpartiets landsbygdsfientliga förslag om den sk pumplagen. Precis som kunde förutses har den följts av mackdöd och sämre service i glesbygd. Det finns uppskattningar att ca 600 mackar redan tvingats stänga och att minst ytterligare 600 är hotade.

Riksdagens trafikutskott (där alltså alla riksdagens partier stod bakom beslutet ett införa pumplagen) har gjort en utredning och konstaterat att är det inte är lagen som är orsaken till ”mackdöden”. I stället är det en ”allmän strukturrationalisering” som ska ligga bakom att antalet besinmackar i Sverige har minskat. (Hur man nu kunnat få fram det!)

Kravet var att alla mackar skall erbjuda minst ett förnyelsebart bränsle. Det krävdes förstås inte mycket eftertanke för att förstå att mycket stora investeringar i ett bränsle med låg efterfrågan på mackar som redan hade låg lönsamhet skulle leda till mackdöd i glesbygden. Om inte annat så gav lagen bensinbolagen en bra förevänding och ett argument för att påskynda nedläggning av mindre lönsamma enheter.

I glesbygd är macken ofta så mycket mer än bara en mack där man köper bensin och diesel. Protesterna var stora både före och efter valet.

Efter valet hade Alliansregeringen möjlighet att stoppa eller kraftigt omarbeta lagen men man tog inte chansen. Ytterst ansvariga i regeringen är centerpartiet med näringsminister Maud Olofsson som normalt slåss både för glesbygd och småföretag. Men miljöminister Andreas Carlgren, också centerpartist, och det påstådda klimathotet stoppade förstås effektivt allt resonemang. Senare har även han sagt sig vara beredd att ompröva lagen.

Det är ju ganska konstigt att tro att sämre service i Svensk glesbygd, längre resor till macken, som ofta dessutom är verkstaden, affären, posten, kanske bolaget och apoteket också, skulle kunna rädda Klimatet. Om argumenten för pumplagen kommer ur omsorg om miljö och klimat är det svårt att förstå hur man kan acceptera all den verkligt onödiga körning som blir resultatet.

Därför är jag glad för att mackdöden behandlas i Moderaternas Landsbygdspolitiska plattform där det föreslås att man ska se över regelverket så att undantag kan ges där mackarna ligger glest.

De har dock visat sig att de minsta bensinmackarnas överlevnad kan äventyras om pumplagen genomförs fullt ut även för dem. Därför anser vi moderater att en översyn av lagen skyndsamt måste göras så att inte tillgängligheten försvåras än mer.

Bättre sent än aldrig!

Faktakoll: De rödgröna höjer skatten för 3 miljoner löntagare!

I Agenda den 9 maj sade Fredrik Reinfelt:

”De vill få svenska folket att tro att det bara handlar om inkomster över 40 000, men det är vanliga människor med vanliga löner i vanliga bilar som kommer att drabbas av dessa höjda skatter”

Faktakollen har gjort en granskning och funnit att han har rätt, påståendet stämmer!

Vänsterpartiernas förslag om sänkt a-kasseavgift och och höjd skatt (sänkt jobbskatteavdrag) ger 3 miljoner löntagare högre skatt! Det drabbar förstås den dryga miljon löntagare som inte är med i någon A-kassa men också medlemmarna i t ex Kommunalarbetarnas, SKTF:s, Småföretagarnas och Akademikernas A-kassor, totalt 1,9 miljoner löntagare som i dag betalar en A-kasseavgift på under 182:- kronor per månad.

Enligt regeringen är runt 1,8 miljoner löntagare idag medlemmar i kassor med avgifter under 182 kronor. Den siffran bekräftas av statistik från Inspektionen av arbetslöshetsförsäkringen (IAF), som visar att det finns 1,88 miljoner medlemmar i a-kassor med avgifter under 182 kronor. Samtidigt räknar regeringen med att 1,5 miljoner person med arbetsinkomster 2011 inte är medlemmar i någon a-kassa och därmed också förlorar på reformen. I dag finns 4,4 miljoner sysselsatta i Sverige enligt SCB. 3,3 miljoner är medlemmar i någon a-kassa enligt IAF och det skulle innebära att runt 1,1 miljoner löntagare inte är medlemmar. 1,88 miljoner plus 1,1 miljoner är lika med knappt 3 miljoner – alltså den siffra som Reinfeldt använder.

Slutsats: Påståendet stämmer. De rödgrönas trygghetsväxling innebär att runt tre miljoner löntagare får höjd inkomstskatt.

Otydligt från vänster om yttrandefriheten

Sydsvenskan föjer i dag upp sin utmärkta ledare Vi är alla Lars Vilks med att ställa frågor till partiledarna om hur de ser på hoten mot Lars Vilks. De fem ger tydliga svar men Lars Ohly (V) och Peter Eriksson (MP) – förminskar sitt försvar av yttrandefriheten genom att även kritisera konstnären själv:

Lars Ohly(V) hävdar att Vilks syftar till att stärka rasismen och islamofobin genom sin konst och Peter Eriksson (MP) säger att det är dumt att provocera och håna.

Det är bedrövligt att vänsterpartierna inte utan reservationer står upp för vår yttrandefrihet som Alliansen och socialdemokraterna gör i denna intervju.

Är en röst på Monas Sahlin också en röst för självcensur? Om olyckan är framme så planerar hon ju att regera tillsammans med Ohly och Eriksson.

Betyg från årskurs sex

Om Alliansen vinner valet blir årets fjärdeklassare den första kull som får betyg i årskurs sex. Samtidigt får sjuorna och åttorna betyg för första gången. Men vad händer om vänsterpartierna vinner valet? (S) accepterar betyg i åk 6, (MP) vill ha först i åk 9 och (V) inga betyg alls i grundskolan.

I dag presenterade utbildningsminister Jan Björklund Alliansens förslag om att betyg ska sättas från och med årskurs sex i grundskolan, och hur det ska gå till.

Bakgrunden till förslaget är förstås Alliansregeringens satsning på kunskap och kvalité i skolan. Regeringen har redan genomfört ett antal reformer för att höja kunskapsresultaten. Nya kursplaner ska införas med tydliga kunskapskrav i årskurs tre, sex och nio; nationella prov blir obligatoriska i årskurs tre; skriftliga omdömen har redan införts från första klass och den nya betygsskalan ska innehålla fler steg än i dag.

Nu kommer också det efterlängtade beslutet om tidigare betyg. Med betyg från årskurs sex blir skolan bättre på att ge tydlig information till elever och föräldrar. Skolan kan också följa upp resultaten, så att hjälp kan sättas in i tid.

Föräldrar och elever har rätt till en tydlig information om hur det går i skolan och den elev som riskerar att få underkänt måste få veta det tidigt, så att det finns tid att höja betyget.

Från och med höstterminen 2012 föreslås eleverna i årskurs sex i grundskolan få betyg, och då får även sjuorna betyg för första gången.

Endast en fortsatt Alliansregering är garanten för att betyg verkligen kommer att ges från årskurs sex.

Detta inlägg är även publicerat på min valblogg hos lokaltidningen