Gott Nytt 2011

Annonser

Bilden av vården beror på vilken tidning du läser

När jag letade nyheter på skånskans hemsida fick jag syn på rubriken ”Köer på akuten i jul”. Blev nyfiken och läste om akutläkaren som klagade över att inget gjorts för att möta det ökade trycket och köerna under julhelgen. Resurserna på akuten i Malmö räcker enligt honom inte till för att möta behoven, ett problem som upprepas varje år.

Men – det här stämde inte. Någons stans i bakhuvudet fanns en minnesbild av en ljus och trevlig akut som kunde ta hand om dem som sökte vård. Någons stans hade jag fått en motsatt bild. Det var då jag kollade datum på ”kaosartikeln” och fann att den var skriven innan julhelgen. Finns det inga nyheter så går det alltid att hitta någon som vill tala om resursbrist och köer i vården.

Jag hoppas innerligt att denna artikel inte ledde till att någon drog sig för att söka vård. Efter lite letande hittade jag nämligen artikeln jag sökt: Gott om lediga rum under första julhelgen Den som läser Sydsvenskan så här under mellandagarna får veta att visst var det mycket att göra men tack vare fler rum på den nybyggda akuten i Malmö så fanns det till och med ganska gott om sängplatser både på julafton och juldagen.

Where there is a road, progress follows

Dålig omvärldskoll hos Skånetrafiken!?

Citytunneln viktigare än Öresundsbron hävdar ansvariga på Skånetrafiken. Den åsikten delas nog inte av de tusentals Skåningar som tack vare bron kunnat byta arbetslöshet i Skåne mot ett jobb i Danmark. Danskar som kunnat skaffa en drömbostad i Malmö, semesterresenärer som inte behövt anpassa hemkomsten från bilsemestern i Europa efter sista färjan från Dragör, alla som tack vare bron kunnat ta sig enkelt till Kastrup, shoppingsugna både danskar och svenskar, allt efter hur valutakurserna ändras, festfixare på jakt efter öl, vin o sprit… Listan kan göras lång av alla som fått nya möjligheter och alternativ tack vare Öresundsbron.

Naturligtvis kommer Citytunneln påverka resandet. Bl.a eftersom Skånetrafiken knutit nya linjer och allehanda satsningar just till tunneln. Med en annan lösning hade de nya alternativen sett annorlunda ut men självklart hade trafiken utvecklats, förnyats och byggts ut även med en annan lösning. Nya regionbusslinjer, ändrade rutter för stadsbussar och tätare turer hade kanske någon känt behov av även utan tunnel.

När man läser vad Andreas Ekberg, planeringschef på Skånetrafiken, säger i Sydsvenskan så kan man inte låta bli att undra om Skånetrafiken har koll på läget.

– Nu kan man faktisk bo i Lund och ta flyget från Kastrup klockan fem på morgonen. Det har aldrig varit möjligt tidigare, om man inte sov över i Danmark då förstås, konstaterar Andreas Ekberg.

Det har man faktiskt kunnat göra i drygt tio år, det är bara att ta bilen över bron. Om Skånetrafiken anser att just femflyget är viktigt så kan man ju undra varför inte första tåget från Malmö/Lund gått lite tidigare, om tåg är för dyrt kunde det ju gå en liten buss 😉 Att dessa kollektiva turer inte funnits tidigare kan jag inte tolka som annat än att efterfrågan varit liten och kostnaderna höga. Inte lär det bli billigare att köra genom tunneln!

En luttrad meteorolog har tröttnat på extremt väder

SMHI:s chocklarm: Nu faller löven – ja det var rubriken på en artikel i dagens SDS. Eftersom det mesta väder är extremt, chock, kaos, katastrof…. nu för tiden så ledde rubriken först inte till mer än ett höjt ögonbryn.

Det höda ögonbrynet ersattes dock snabbt av ett igenkännande leende. Många journalister tycks ha ett minst sagt fattigt ordförrråd när det gäller att beskriva väderfenomen. Det är lätt att skratta åt deras överdrivna artiklar med krigsstilsrubriker.

Skrattet kan dock fastna i halsen när man tänker på eventuella konsekvenser. När tidningarna ”har ropat om vargen” tillräckligt många gånger så slutar man att lyssna. Tänk om de varnar för en verklig risk för en gångs skull!?

Hur som helst så gillar jag Sten Laurins pressmeddelande:

”Jag har mer än en gång irriterat mig på hur löpsedlarna använder ordet kaos för händelser som inte är så ovanliga”, skriver Sten Laurin i ett pressmeddelande. Vanliga standardprognoser kallas för unika och nu senast kunde man läsa om larm från SMHI om ishavsvindar när vindarna kom norrifrån och det blev kallare.

”Nu larmar jag om att snart så kommer trädens löv att falla i stora mängder. Jag varnar för att fotosyntesen i växterna avtar när solen inte lyser så starkt och att löven då ändrar färg till gult eller rött. Får vi sedan en dansk eller brittisk kuling att dra in från Skagerack blir det rena lövkaoset på marken”, skriver Laurin i SMHI:s återkommande utskick ”Väderbiten”.

Varubussen- en livlina på landet!

Varubussen är ytterligare ett bevis för transporternas stora betydelse. Glesbygd finns inte bara i Norrland utan kan också finnas i Sydvästra Skåne. Tidningen Land har sedan 20 år delat ut sitt stora pris till någon ”som gjort livet på landet lättare att leva”. I år gick priset till Roger Nilsson och hans varubuss.

Lanthandlare tvingas lägga ner, men Roger Nilssons rullande rörelse i södra Skåne lever vidare. Hans varubuss betyder enormt mycket för kunderna längs grusvägarna, inte bara för de fräscha livsmedel han levererar utan också för att Roger alltid kommer med värme och gott humör.

Juryns motivering:

”Roger Nilsson är en livlina för människor som annars inte kunde ha bott kvar på landsbygden. Hans moderna och miljövänliga varubuss kommer inte bara med varor och hjälpsamhet. Den är också ett rullande bevis på entreprenörskap i en tid när många lanthandlare tvingas lägga ner.”

Något att tänka på når det fattas beslut om drivmedelsskatter, vägskatter, kilometerskatter….

Sydsvenskan har gjort ett trevligt bildspel om Roger: bildspel

Med rätta pedagogiska metoder når fler toppresultat

Ungdomar med medelmåttiga gymnasiebetyg kan med rätt stöd nå lika bra resultat som elever med toppbetyg. Kort går metoden ut på att en grupp studenter som komplement till den vanliga undervisningen träffar en äldre student, diskuterar ämnet och t ex löser svåra mattetal en gång i veckan den första terminen. De tränar upp sin studieteknik och förmåga att lösa problem. Intressant är att SI-studenterna klarar sig bättre också i andra kurser.

SI-metoden (supplemental instruction) introducerades först i Sverige på LTH i Lund 1994. Metoden har spridit sig och används på flera högskolor och universitet. Metoden har nu utvärderas på Lunds Tekniska högskola och det visar sig att den ger bra resultat.

Leif Bryngfors, chef för SI-Centrum vid Lunds Tekniska Högskola:

– Detta visar att många kan mer än vad de själva tror. Men det krävs att man övar upp sin förmåga till abstrakt och kritiskt tänkande, vilket är just det som SI-studenterna gör.

Att hjälpa elever att verkligen prestera efter hela sin förmåga är inte unikt för universitet och högskola. Detta låter som ett sätt att arbeta som man skulle kunna ta efter både på gymnasiet och i grundskolan.

Smartare studenter med ny pedagogisk metod