Klimatalarmist på FOI

lunchMeny var en gång ett riktigt trevligt matprogram. Karin Fransson från Hotell Borgholm var alltid så inspirerande. Ett bra program att lyssna på när man saknade inspiration och idéer. Underhållande och lärorikt.

När det gäller mat och matlagning menar hon att det finns minst sju årstider i köket, inte bara fyra som ju är det vedertagna. Fast inte överallt. När jag läste om Umeås kulturhuvudstadsansökan 2014 lärde jag mig att enligt den gamla samiska kulturen är året indelat i åtta årstider. Det ligger något i det, t. ex försommar är inte det samma som sommar, varken när det gäller mat eller natur.

Nu är det slut med den vänliga, glada njutningen. Meny är kapat av klimatalarmisterna.

I dag var det dags igen. Inbjuden gäst var en forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut som arbetar ”med frågor om vilka anpassningar vårt samhälle måste göra som en konsekvens av klimatförändringen”. Klimatförändringen (hör ett stort K) den enda, orsakas av människan och inte av naturliga variationer.

Klimatet har alltid ändrats och med tätare bebyggelse, gärna sjönära, ett samhälle på en hög teknisk nivå osv, som är otroligt sårbart så är det viktigt att fundera över hur vi skall vara så anpassningsbara och förutseende som möjligt. Men det verkar inte vara riktigt det det handlar om. På sin fritid är forskaren talesperson för Klimataktion. Det måste vara svårt att få objektiv forskning på ett så debatterat område när man redan bundit sig vid både orsaker och lösningar.

Klimatalarmism med fascistiska drag?

På Newsmill pågår en debattserie om klimatalarmismen som dogm. Är det som händer i dagens klimatdiskussion och klimatalarmisternas agerande dagens mostsvarighet till häxprocesserna och katolska kyrkans förföljelse av dem som ifrågasatte kyrkans världsbild med jorden i centrum?

Under rubriken: ”Håller klimatalarmismen på att utvecklas till en fascistisk rörelse?” skriver Lars Bern och Maggie Thauersköld och varnar för en ökad intolerans i samhället.

Om vi inte skall glida in i ett samhälle präglat av intolerans och människofientlighet måste vi återupprätta en vetenskap som står helt fri från politiska och ekonomiska intressen. Utvecklingen under efterkrigstiden har i detta avseende gått åt motsatt håll. Det är konsekvenserna av detta vi nu får skörda. Vi ser det ena exemplet efter det andra på samhällsbeslut baserade på tillrättalagd forskning och även direkt manipulation av forskningsresultat. Och flertalet av de vetenskapliga akademierna som borde stå på barrikaderna och kämpa för den fria oberoende vetenskapen, har tyvärr abdikerat inför de starka politiska och ekonomiska intressen som styr klimatdebatten.