Ett sammanhållet estetiskt program är målet

Till synes slingriga vägar för att nå målet

Jag delar förvåningen hos personal och elever på Spyken inför uppgiften att en grundskola med åk 6-9, Humfryskolan, skall hyra Spykens gamla lokaler. Jag förstår att många undrar varför estetiska programmet då inte kunde fortsätta som tidigare. Visst blir man också förvånad när en nystartad friskola flyttar in i lokaler som man vet skall rivas. Det framstår som en kortsiktig, oekonomisk och icke elevvänlig lösning. Jag hoppas förstås att de har långsiktiga lösningar och tankar för elevernas bästa. Det skall bli intressant att ta del av dem.

Beslutet att flytta ES Bild och Teater till Polhem i väntan på ett sammanhållet Estethus motiveras av
– brist på klassrum
– pengar till undervisning i stället för till lokaler
– omtanke om eleverna
– varsamhet med skattepengar

Spyken är liksom övriga kommunala gymnasieskolor i Lund en väldigt populär skola och många elever söker sig dit. Det har lett till att det nu i flera år varit mycket trångt och framför allt musikverksamheten men även allmänna ämnen varit utlokaliserade till olika tillfälliga lokaler. På sikt var detta naturligtvis ohållbart och musiken har nu fått nya ändamålsenliga lokaler i E-huset.

Utbildningsnämnden har under flera år diskuterat och utrett olika alternativ för att råda bot på lokalbristen. Tyvärr har de fallit av olika orsaker. I samband med byggprogrammets flytt från Spyken södra har det blivit möjligt att ta fram en detaljplan som bl a möjliggör lokaler för förskola och gymnasieskolans estetiska program på tomten. En sådan lösning ligger förstås några år fram i tiden och vi måste hitta en lösning för de akuta lokalproblemen.

För att på kort sikt behålla ett sammanhållet estetiskt program på Spyken krävs

– att skolan fortsätter hyra lokaler på Källbo
– att skolan fortsätter hyra lokalerna på Spyken södra och dessutom bygger om för att få 2-3 klassrum.
– att intagningen på Naturvetenskapsprogrammet minskar med 1 klass

Detta skulle ändå bara vara en tillfällig lösning eftersom det skall rivas och byggas nytt på Spyken södra. Dessutom skulle det innebära ytterligare lokalkostnader för Spyken samtidigt som det både finns möjlighet att ta emot esteteleverna och lämpliga lokaler på Polhem.

Beslutet att inte ta in fler bild- och teater-elever nu när vi vet att verksamheten under en period måste flytta har också en grund i omtanke om eleverna. När vi vet att en flytt är på gång anser jag att det är viktigt att vi planerar så att eleverna så långt det är möjligt slipper byta skola under sin gymnasietid. Det är bättre att eleverna börjar på Polhem direkt i åk1 när det nu är möjligt. Jag är helt övertygad om att eleverna kommer få en mycket bra undervisning och gymnasietid på Polhem, som för övrigt haft både ES teater och bild tidigare innan de flyttades till Spyken.

De elever som börjat på ES bild eller teater på Spyken kommer att avsluta sin utbildning där, ett beslut som är fattat av omtanke om eleverna även om det kommer innebära påfrestningar för lärarna.

Den långsiktiga planeringen utgår från ett sammanhållet estetiskt program i anslutning till Spyken. Därför är det glädjande att samarbetet mellan de fyra kommunala gymnasieskolorna kraftigt ökat de senaste åren bl a inom språk och jag hoppas det även kommer gälla de estetiska utbildningarna. Det underlättar förstås en flytt till en kommande samlad lösning både för elever och personal.

Undervisningen ska vara lärarledd!

Utbildningsnämnden ansvarar bl a för att eleverna i våra gymnasieskolor verkligen ska få den undervisning de har rätt till och behov av för att klara sin utbildning. Den granskning vi gjorde i fjol visar att skolorna har bra kontroll att man schemalägger rätt antal undervisningstimmar och att de ej påverkas/reduceras av skolverksamhet som inte är undervisning, t ex studievägledning.

Det är bra men inte nog. Vi måste ha kontroll över att den planerade undervisningen verkligen äger rum. Elevernas frånvaro/närvaro är förstås viktig och vi kan säkert påverka en del genom omedelbara reaktioner till föräldrar/vårdnadshavare för omyndiga elever och samtal direkt med myndiga elever.

Nu har nämnden fattat beslut att gå vidare och följa upp hur personalens korttidsfrånvaro påverkar den garanterade undervisningstiden. Vilka rutiner har skolorna för att kompensera förlorad undervisningstid och vilka uppföljningar gör skolorna för att säkerställa att man lever upp till sitt uppdrag? Skolorna har rutiner för hur man sätter in vikarie vid långtidsfrånvaro men vad händer egentligen vid lärarnas korttidsfrånvaro? För att kunna garantera en hög kvalitet i vår verksamhet måste det finnas säkra rutiner för detta.

När rapporten kommer senare i vår har utbildningsnämnden fakta och underlag för diskussion och eventuellt vidare beslut av politiker och på skolorna. Detta är så viktigt, kan vara helt avgörande för elevernas resultat och är nödvändigt att ha kontroll på för att kunna erbjuda en likvärdig utbildning.

Exempel på när sådana här rutiner inte fungerar dyker tyvärr upp. Senast i Trelleborg och där rörde det sig enligt uppgift inte om korttidsfrånvaro utan om hela tio veckor:

Skånskan skriver att Skolinspektionen har riktat kritik mot en gymnasieskola i Trelleborgs kommun som har brustit i kraven på garanterad undervisningstid. Skolinspektionen menar att eleverna i alltför stor omfattning fått arbeta självständigt utan ledning av lärare under terminens första del. Att läraren funnits tillgänglig via e-post räcker inte.

Enligt en anmälan till skolinspektionen hade klassen inte fått någon undervisning i religionskunskap sedan terminens början, den ordinarie läraren var borta och ingen vikarie sattes in.

Skolinspektionen har verkligen en viktig uppgift.

Alliansregeringen har satsat rejält på ökade resurser till kvalitetskontroll och uppföljning av våra skolor. 2008 inrättades skolinspektionen som en ny, oberoende myndighet för att förstärka och skärpa den statliga kontrollen. Behoven var skriande efter många års socialdemokratisk försummelse av uppföljning och kontroll. Svenska elevers resultat sjönk i internationella kunskapsmätningar. Variationer i kvalitet och resultat ökade såväl inom som mellan kommuner och skolor. Skolinspektionen har verkligen rivstartat och kommit med många bra rapporter och påpekanden.

Inspektionens rapport understryker vikten av vår granskning.

Nolltolerans mot droger i skolan

Användandet av hasch är utbrett i Lund. Varje dag förs narkotika över våra gränser i Skåne och utbudet är stort. Försäljningen sker inte bara på gator och torg utan förekommer även på skolgårdarna och på nätet. Det måste vi ta krafttag mot. Vi ska stärka samarbetet mellan tull, polis, skola och socialtjänst. Eleverna skall inte utsättas för langare på skolgården. Det är självklart att skolan ska vara en drogfri zon.

En viktig förutsättning för att skolan skall kunna ta sin del av ansvaret är att personalen har goda kunskaper om problemet. Skolan kan och skall spela en viktig roll i det förebyggande arbetet för att minska nyrekryteringen bland unga. De unga som är på väg in i missbruk eller redan fastnat i missbruk måste få hjälp att bryta sitt beteende. Även för dessa ungdomar kan skolan spela en stor och viktig roll. Stöd och hjälp att fullfölja sin utbildning är oerhört viktigt för att förebygga framtida utanförskap och återfall i missbruk.

SDS rapporterar i dag om den utbildning för som planeras för personalen på gymnasieskolorna i Lund.

Summering av 2009

Avslutningsvis kan alltså konstateras att vi måste vara både stolta och nöjda med det gångna verksamhetsåret. Kvitto på det framgångsrika arbetet har vi ju fått av utomstående referenser, som Lärarförbundet och Statens skolinspektion, och inte minst bevis från samtal med nöjda elever, lärare och föräldrar.

Stärkta av detta vill vi nu jobba vidare för att göra en bra skolkommun om möjligt ännu bättre.

Årsredovisning för 2009 var ett av de ärenden som behandlades på utbildningsnämndens sammanträde i februari. Den inleds med ett avsnitt kallat ”Ordföranden har ordet”. Allt kommer naturligtvis så småningom att finnas tillgängligt i kommunens samlade redovisning men jag planerar att redovisa och kommentera en del punkter här på min blogg. Här följer hela det inledande avsnittet:

Ordföranden har ordet

2009 var gott utbildningsår i Lund. Ännu en gång placerade sig Lund i topp i Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun”. Som enda kommun har vi varit bland de fem bästa de åtta år utmärkelsen delats ut. 2008 kom Lund på första plats, 2009 blev det en hedrande 2:a plats.

Att erbjuda ett rikt och varierat utbildningsutbud av hög kvalité är en ledstjärna för verksamheten. Eller som det står i kommunens nya skolplan: Eleverna och deras föräldrar har möjlighet att välja mellan olika skolor. Ett utbud med varierande pedagogik och arbetssätt, olika stora enheter och olika huvudmän är viktigt för att tillgodose barnens varierande behov och föräldrarnas önskemål. Fristående skolor och enskilda förskolor välkomnas i Lund.

2001 införde Lund som en av de allra första kommunerna i landet en möjlighet för eleverna att söka sig till gymnasieutbildningar i andra kommuner även om utbildningen erbjöds i Lund. Dessa elever blev mottagna i mån av plats, dvs ungdomar från den andra kommunen gick före men blev eleven mottagen stod Lund för kostnaden. Till skillnad från många andra trodde inte den borgerliga majoriteten i Lund att det var klokt att försöka ”låsa inne” eleverna i den egna kommunen.

Samtidigt var vi drivande inom kommunförbundet i Skåne för att ge alla Skånska elever samma chans. Motståndet försvann stegvis och 2007 införde alliansregeringen den rätten i hela landet. Då hade Skåne i bred politisk enighet redan gått längre i sitt samarbete och hösten 2009 kunde alla elever i Skånes 33 kommuner (samt Sölvesborg) söka till alla gymnasieskolor i hela Skåne och konkurrera på lika villkor med sina betyg.

Lund har länge varit en populär utbildnings- och skolstad och trots att den sk elevpuckeln nu nått sin topp och antalet gymnasister sjunker fram till 2015/16 fanns helt naturligt en viss oro för att antalet elever utifrån skulle bli så många att alla Lundaungdomar som så ville inte skulle få plats. Samtidigt fanns förstås förhoppningen att fler elever skulle söka sig till Lunds kommunala gymnasieskolor och därmed kompensera för de demografiska förändringarna. Så blev det. Rörligheten ökade. Fler Lundaungdomar än tidigare sökte sig utanför kommunen och ännu fler sökte sig från andra kommuner och hit. Fler elever kunde få just den utbildning de ville ha. Elevtillströmningen gjorde att vi slapp de nedskärningar som annars blivit en följd av de minskande elevkullarna. Kommunens gymnasieskolor kunde behålla en i stort ett oförändrad organisation vilket förstås gynnar verksamhetens kvalité och den uppföljning som gjordes visade att alla Lundaungdomar utom en, som sökt till kommunala gymnasieskolor, erbjöds plats och den ende eleven erbjöds plats på en fristående gymnasieskola i Lund.

Det är viktigt att skolans undervisning anpassas till alla elevers behov, det gäller både elever med behov av extra stöd och elever som behöver extra utmaningar i undervisningen för att stimuleras i sin kunskapsutveckling. När regeringen beslöt om en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar i matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen var det naturligt för gymnasieskolorna i Lund att söka. I den första ansökningsomgången beviljades Lund två spetsutbildningar, Fysik på Polhem och historia på Katte, vilka startade höstterminen 2009. Eftersom Skolverket skulle välja ut de totalt 20 utbildningarna i hela landet inte bara efter kvalitet utan även med regionala hänsyn talade statistiken mot att Lund skulle få ytterligare en ansökan beviljad. Att Katte i andra ansökningsomgången fick en spetsutbildning i moderna språk är därför ytterligare ett glädjande bevis på kvalité och kompetens. Lund är landets enda kommun med tre spetsutbildningar.

Ytterligare ett kvalitetsbevis är att Medicinteknikutbildningen på Vipan utsågs till Årets Teknikutbildning 2009 av Teknikföretagen Region Syd. Rolig läsning är också t ex Vipans kvalitetsredovisning där elevernas många placeringar i nationella och internationella yrkestävlingar redovisas.
Bland våra nya utbildningar på gymnasienivå vill jag också speciellt nämna utbildningen för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser, vilken startade hösten 2009 och redan har hunnit bli en succé.

Efterfrågan på vuxenutbildning på grundskolenivå och svenska för invandrare har ökat, den senare bl a på grund av tillströmningen av mastersstudenter. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen fortsatte efterfrågan på teoretisk utbildning att minska men trots den statliga satsningen på extra resurser till ”Yrkesvux” kunde vi inte tillgodose hela den ökade efterfrågan på yrkesinriktad utbildning. En elev som redan har en avslutad gymnasieutbildning är normalt inte berättigad till ytterligare utbildning men bl a av arbetsmarknadsskäl har nämnden beslutat prioritera yrkesutbildningar och elever med en teoretisk utbildning har i många fall erbjudits en kompletterande yrkesutbildning. Alla som önskat har tyvärr inte kunnat erbjudas plats då kostnaderna för de tillkommande yrkesutbildningarna inte täcks av minskade kostnader för teoretiska utbildningar. Inför 2010 har nämnden därför begärt ytterligare pengar både till svenska för invandrare och yrkesutbildningar. Under 2010 kommer översynen av det kommunala KomVux lokaler och ekonomiska förutsättningar att fortsätta.

Under året har det nuvarande systemet för upphandling av teoretiska gymnasieutbildningar kritiserats och diskuterats. För att öka de studerandes inflytande över val av utbildningsanordnare och därmed t ex olika upplägg av utbildningen har nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett underlag för beslut om en kundvalsmodell för gymnasial vuxenutbildning. Det skulle innebära att beslut om var, när och hur flyttas från en kommunal tjänsteman till den studerande. Kommunen har ett fortsatt ansvar för att godkända anordnare av utbildning håller minst av utbildningsnämnden beslutad kvalité.

Som en del i vårt arbete för lärande för en miljömässigt, demokratiskt och socialt/ekonomiskt hållbar utveckling anordnade vi i september konferensen ”Lund Calling – EU as global actor”. Det livslånga lärandet och EU:s så kallade ”nyckelkompetenser” var också viktiga inslag. Konferensen som anordnades bl a tillsammans med Internationella Programkontoret var en del av aktiviteterna under det Svenska EU- ordförandeåret och europeiska året för kreativitet och innovation. Konferensen som samlade ca 400 deltagare från hela världen (deltagare från nästan 30 länder) fick mycket goda omdömen i utvärderingarna och har definitivt hjälp till att placera Lund på kartan.

För modersmålsverksamheten har 2009 varit ett år med stora förändringar och utmaningar. Trots detta har verksamheten en fortsatt hög kvalité. Den fick gott omdöme av skolinspektionen och nämndens egna första uppföljning är övervägande positiv. Det administrativa stödet och rutinerna för skolornas beställningar av undervisningstimmar måste dock förbättras och ytterligare utvärdering är beslutad.

Kommunens internationella grundskola, International School of Lund, Katedralskolan (ISLK), är fortfarande mycket populär och är snart i behov av större lokaler. För näringslivet och universitetet fyller ISLK ett stort behov genom att erbjuda utbildning till barnen i ”de internationella familjerna”. Efter beslutet om ESS kommer behovet att ytterligare öka och större lokaler är högt prioriterade. Utbildningsnämnden har uttalat att en utbyggnad på nuvarande tomt inte är det bästa alternativet utan man förordar en flytt från Parkskolan. Diskussioner om olika alternativ pågår.

En annan lokalfråga som varit aktuell under flera år är situationen för det estetiska programmet. Inför planeringen av nya lokaler och anpassning till behoven i den nya gymnasieskolan, Gy 11, har nämnden gett uppdrag att inleda diskussioner med Kultur och Fritid om samverkan med Kulturskolan.

Den 1 oktober 2008 startade den nya inspektionsmyndigheten Statens skolinspektion. Oron över de svenska elevernas sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar och ökade variationer i kvalitet och resultat såväl inom som mellan kommuner och skolor ledde till att regeringen beslöt att ytterligare förstärka och skärpa den statliga kontrollen av skolväsendet. Under våren 2009 hade Lund besök av den nya, vassare skolinspektionen. Genom besöket fick vi ett kvitto på att vi har en bra utbildning med hög måluppfyllelse och goda resultat. Vi fick också besked om utvecklings- och förbättringsområden, t ex måste vi bli mycket bättre på att dokumentera vad vi gör och våra kvalitetsredovisningar kan förbättras. Glädjande fick vårt arbete med insyn och tillsyn av verksamheten i de fristående skolorna och enskilda förskolorna gott betyg och modersmålsverksamheten framhölls som ett gott exempel.

Avslutningsvis kan alltså konstateras att vi måste vara både stolta och nöjda med det gångna verksamhetsåret. Kvitto på det framgångsrika arbetet har vi ju fått av utomstående referenser, som Lärarförbundet och Statens skolinspektion, och inte minst bevis från samtal med nöjda elever, lärare och föräldrar.

Stärkta av detta vill vi nu jobba vidare för att göra en bra skolkommun om möjligt ännu bättre.

Louise Rehn Winsborg (M)
ordförande

Lund satsar på bygg-, el- och energi-utbildning på gymnasiet

Nu har kommunfullmäktige gett igångsättningstillstånd för nya lokaler för byggutbildningarna.
Vi kommer samlokalisera bygg, energi och elprogrammen. Det finns förutsättningar för en bättre utbildning när dessa ungdomar som till stor del kommer att finnas på samma arbetsplatser får möjlighet att delta i gemensamma projekt redan under skoltiden. I dag är utbildningarna utspridda på tre skolor.

Utbildningsnämnderna i Lund och Malmö samarbetar dessutom för effektivare lokalutnyttjande och samarbetsformerna med branscherna, företagen samt universitet och högskola är på plats. Läs mer på Byggutbildning SYD:s hemsida

Första spadtaget den 10:e mars!

Utbildningnämnden i Lund, sammanträde 091112

Mötet i korthet

Information om ”Röda tråden”, samordning från förskola till vuxenutbildning, inom matematiken samt om deltagandet i lärarlyftet. Diskussion och beslut om redovisning till Skolinspektionen av vilka åtgärder som vidtagits/planeras med anledning av den tillsyn de gjorde i Lunds kommun i våras. Beslut om internbudget för utbildningsförvaltningen och elevpeng mm för 2010 samt investeringsplan 2011-2015.

Viktiga investeringsbeslut är
– att vi föreslår ombyggnad av ”Kattes vindar” 2011. Det innebär bl a att Katte då kan lämna de hyrda lokalerna i Svaneskolan.
– att vi arbetar vidare med förslaget att bygga om lokaler i E-huset på Spyken till specialsalar för musikinriktningen. Det innebär att vi kan lämna de provisoriska lokaler som används på Källbo och dessutom sluta använda Magleskolan för musikundervisning. De är inte bra för musikundervisning och framför allt så störs grannarna mycket. Att kunna flytta därifrån inför hösten 2010 är riktigt bra.
– att vi ansöker om att få bygga både etapp ett och två för Byggutbildning Syd på Vipan redan 2011.
– att vi inleder diskussioner med Kultur och Fritidsnämnden om hur vi kan samverka mellan Estetiska programmet och Kulturskolan.

Internbudget 2010
– Skoldirektören fick i uppdrag att fortsätta arbetet med lokaleffektivisering.
– Nämnden beslöt att vända sig till Kommunstyrelsen med en anhållan om att få ta del av de extra statsbidrag som kommunen får för 2010. I första hand vill vi ha pengar för de ökade kostnaderna för Svenska för invandrare (sfi). Att dessa elever ökar i antal gör att vi blir tvungna att ta pengar från gymnasial utbildning för vuxna om vi inte får extra pengar. Även om vi i dag inte vet exakt hur stora statsbidrag vi kommer att få till vuxenutbildning på gymnasienivå 2010 är det inte bra om vi blir tvungna att minska antalet platser med tanke på arbetsmarknadsläget. Tvärtom skulle vi helst öka.
– Vi beslöt också att föreslå att vi för 2011 får pengar till sfi-undervisning efter antalet elever, dvs ett pengsystem i stället för som idag en klumpsumma. Fler elever skall ge mer pengar och tvärt om.

Skulle någon vilja veta mera så är ni välkomna att ta kontakt.

Utbildningsnämnden i Lund, sammanträde 091015

Mötet i korthet:

Information om det ekonomiska läget, prognos 2009 och internbudget 2010.
Beslut om tillsyn av enskilda förskolor och insyn i fristående grundskolor och gymnasieskolor samt revidering av tillsyns- och insynsplanerna.
Information om gymnasieintagningen höstterminen 09, resor i tjänsten samt lärarlyftet

.

Internbudget 2010Innan själva sammanträdet fick vi information om arbetet med internbudgeten för 2010. Våra ekonomer redogjorde först för det ekonomiska läget tom september. Det ser dystrare ut än vid förra rapporten eftersom det nu när det gått ett tag på höstterminen är 20 elever färre än vad vi räknat med.

Därefter fick nämnden en genomgång av de förändringar som skett sedan kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni och hur detta påverkar våra verksamheter. Tjänstemännen presenterade den del olika förslag som vi kan diskutera inför budgetbeslutet i november och vi ställde förstås en hel del frågor också.

Det är viktigt med genomgångar som denna i god tid innan det är dags att fatta beslut. Nu har vi i de olika partigrupperna ett bättre underlag för att diskutera de förändringar och prioriteringar vi vill göra inför 2010.

Övrig information
Andra frågor som nämnden fick information om var
– den slutliga intagningsstatistiken för kommunala och fristående gymnasier i Lund samt en översikt av läget i Skåne.
– Resor i tjänsten och
– Lärarlyftet

Beslutspunkter:– Redovisning av tillsyns och insynsrapporter samt
– Revidering av tillsyns- och insynsplanerna

Sist på sammanträdet rapporterade de nämndsledamöter som varit på någon skolkonferens sedan höstterminsstarten. Vi fick rapporter från Vipan, Spyken, Polhem och modersmålsverksamhten.

Skulle någon vilja veta mera så är ni välkomna att ta kontakt.