Ett sammanhållet estetiskt program är målet

Till synes slingriga vägar för att nå målet

Jag delar förvåningen hos personal och elever på Spyken inför uppgiften att en grundskola med åk 6-9, Humfryskolan, skall hyra Spykens gamla lokaler. Jag förstår att många undrar varför estetiska programmet då inte kunde fortsätta som tidigare. Visst blir man också förvånad när en nystartad friskola flyttar in i lokaler som man vet skall rivas. Det framstår som en kortsiktig, oekonomisk och icke elevvänlig lösning. Jag hoppas förstås att de har långsiktiga lösningar och tankar för elevernas bästa. Det skall bli intressant att ta del av dem.

Beslutet att flytta ES Bild och Teater till Polhem i väntan på ett sammanhållet Estethus motiveras av
– brist på klassrum
– pengar till undervisning i stället för till lokaler
– omtanke om eleverna
– varsamhet med skattepengar

Spyken är liksom övriga kommunala gymnasieskolor i Lund en väldigt populär skola och många elever söker sig dit. Det har lett till att det nu i flera år varit mycket trångt och framför allt musikverksamheten men även allmänna ämnen varit utlokaliserade till olika tillfälliga lokaler. På sikt var detta naturligtvis ohållbart och musiken har nu fått nya ändamålsenliga lokaler i E-huset.

Utbildningsnämnden har under flera år diskuterat och utrett olika alternativ för att råda bot på lokalbristen. Tyvärr har de fallit av olika orsaker. I samband med byggprogrammets flytt från Spyken södra har det blivit möjligt att ta fram en detaljplan som bl a möjliggör lokaler för förskola och gymnasieskolans estetiska program på tomten. En sådan lösning ligger förstås några år fram i tiden och vi måste hitta en lösning för de akuta lokalproblemen.

För att på kort sikt behålla ett sammanhållet estetiskt program på Spyken krävs

– att skolan fortsätter hyra lokaler på Källbo
– att skolan fortsätter hyra lokalerna på Spyken södra och dessutom bygger om för att få 2-3 klassrum.
– att intagningen på Naturvetenskapsprogrammet minskar med 1 klass

Detta skulle ändå bara vara en tillfällig lösning eftersom det skall rivas och byggas nytt på Spyken södra. Dessutom skulle det innebära ytterligare lokalkostnader för Spyken samtidigt som det både finns möjlighet att ta emot esteteleverna och lämpliga lokaler på Polhem.

Beslutet att inte ta in fler bild- och teater-elever nu när vi vet att verksamheten under en period måste flytta har också en grund i omtanke om eleverna. När vi vet att en flytt är på gång anser jag att det är viktigt att vi planerar så att eleverna så långt det är möjligt slipper byta skola under sin gymnasietid. Det är bättre att eleverna börjar på Polhem direkt i åk1 när det nu är möjligt. Jag är helt övertygad om att eleverna kommer få en mycket bra undervisning och gymnasietid på Polhem, som för övrigt haft både ES teater och bild tidigare innan de flyttades till Spyken.

De elever som börjat på ES bild eller teater på Spyken kommer att avsluta sin utbildning där, ett beslut som är fattat av omtanke om eleverna även om det kommer innebära påfrestningar för lärarna.

Den långsiktiga planeringen utgår från ett sammanhållet estetiskt program i anslutning till Spyken. Därför är det glädjande att samarbetet mellan de fyra kommunala gymnasieskolorna kraftigt ökat de senaste åren bl a inom språk och jag hoppas det även kommer gälla de estetiska utbildningarna. Det underlättar förstås en flytt till en kommande samlad lösning både för elever och personal.

Sverige behöver fler entreprenörer!

Entreprenörskap skall genomsyra den nya gymnasieskolan. Bra! Det måste bl a betyda att eleverna ska lära att skaffa F-skatt och starta företag, inte bara skriva CV och söka jobb.

Undervisningen ska vara lärarledd!

Utbildningsnämnden ansvarar bl a för att eleverna i våra gymnasieskolor verkligen ska få den undervisning de har rätt till och behov av för att klara sin utbildning. Den granskning vi gjorde i fjol visar att skolorna har bra kontroll att man schemalägger rätt antal undervisningstimmar och att de ej påverkas/reduceras av skolverksamhet som inte är undervisning, t ex studievägledning.

Det är bra men inte nog. Vi måste ha kontroll över att den planerade undervisningen verkligen äger rum. Elevernas frånvaro/närvaro är förstås viktig och vi kan säkert påverka en del genom omedelbara reaktioner till föräldrar/vårdnadshavare för omyndiga elever och samtal direkt med myndiga elever.

Nu har nämnden fattat beslut att gå vidare och följa upp hur personalens korttidsfrånvaro påverkar den garanterade undervisningstiden. Vilka rutiner har skolorna för att kompensera förlorad undervisningstid och vilka uppföljningar gör skolorna för att säkerställa att man lever upp till sitt uppdrag? Skolorna har rutiner för hur man sätter in vikarie vid långtidsfrånvaro men vad händer egentligen vid lärarnas korttidsfrånvaro? För att kunna garantera en hög kvalitet i vår verksamhet måste det finnas säkra rutiner för detta.

När rapporten kommer senare i vår har utbildningsnämnden fakta och underlag för diskussion och eventuellt vidare beslut av politiker och på skolorna. Detta är så viktigt, kan vara helt avgörande för elevernas resultat och är nödvändigt att ha kontroll på för att kunna erbjuda en likvärdig utbildning.

Exempel på när sådana här rutiner inte fungerar dyker tyvärr upp. Senast i Trelleborg och där rörde det sig enligt uppgift inte om korttidsfrånvaro utan om hela tio veckor:

Skånskan skriver att Skolinspektionen har riktat kritik mot en gymnasieskola i Trelleborgs kommun som har brustit i kraven på garanterad undervisningstid. Skolinspektionen menar att eleverna i alltför stor omfattning fått arbeta självständigt utan ledning av lärare under terminens första del. Att läraren funnits tillgänglig via e-post räcker inte.

Enligt en anmälan till skolinspektionen hade klassen inte fått någon undervisning i religionskunskap sedan terminens början, den ordinarie läraren var borta och ingen vikarie sattes in.

Skolinspektionen har verkligen en viktig uppgift.

Alliansregeringen har satsat rejält på ökade resurser till kvalitetskontroll och uppföljning av våra skolor. 2008 inrättades skolinspektionen som en ny, oberoende myndighet för att förstärka och skärpa den statliga kontrollen. Behoven var skriande efter många års socialdemokratisk försummelse av uppföljning och kontroll. Svenska elevers resultat sjönk i internationella kunskapsmätningar. Variationer i kvalitet och resultat ökade såväl inom som mellan kommuner och skolor. Skolinspektionen har verkligen rivstartat och kommit med många bra rapporter och påpekanden.

Inspektionens rapport understryker vikten av vår granskning.

Med rätta pedagogiska metoder når fler toppresultat

Ungdomar med medelmåttiga gymnasiebetyg kan med rätt stöd nå lika bra resultat som elever med toppbetyg. Kort går metoden ut på att en grupp studenter som komplement till den vanliga undervisningen träffar en äldre student, diskuterar ämnet och t ex löser svåra mattetal en gång i veckan den första terminen. De tränar upp sin studieteknik och förmåga att lösa problem. Intressant är att SI-studenterna klarar sig bättre också i andra kurser.

SI-metoden (supplemental instruction) introducerades först i Sverige på LTH i Lund 1994. Metoden har spridit sig och används på flera högskolor och universitet. Metoden har nu utvärderas på Lunds Tekniska högskola och det visar sig att den ger bra resultat.

Leif Bryngfors, chef för SI-Centrum vid Lunds Tekniska Högskola:

– Detta visar att många kan mer än vad de själva tror. Men det krävs att man övar upp sin förmåga till abstrakt och kritiskt tänkande, vilket är just det som SI-studenterna gör.

Att hjälpa elever att verkligen prestera efter hela sin förmåga är inte unikt för universitet och högskola. Detta låter som ett sätt att arbeta som man skulle kunna ta efter både på gymnasiet och i grundskolan.

Smartare studenter med ny pedagogisk metod

Stort förtroende för Lunds skolpolitiker

Lärarnas Riksförbund (LR) firar skolans dag genom att släppa rapporten Ge alla elever samma chans.

På frågan; ”Vilket av de två politiska blocken har du störst förtroende för när det gäller just skolfrågor?” svarar 44 % av Lundaborna Alliansen och endast 27 % de rödgröna.
47 % av Lundaborna har mycket stort eller ganska stort förtroende för de personer som är ansvariga för skolpolitiken i kommunen. Väljarna i Lund är också de som (bland kommunerna i undersökningen) i störst utsträckning anser att skolan i Lund får tillräckliga resurser.

Rapportens titel ”Ge alla elever samma chans” skulle lika väl kunna komma från Alliansen. Det är just det som vårt arbete med läsa-skriva-räkna satsning, skriftliga omdömen, tidiga betyg, fler nationella prov, tydliga mål, antimobbingsatsningar, stärkt skolinspektion, ny lärarutbildning, återinförd speciallärarutbildning, rektorsutbildning, lärarlyftet, förskolelyftet… syftar till. LR driver förstås frågan om förstatligande av skolan. Jag tror inte det är lösningen. Skolans problem fixas inte av en omorganisation.

Många av de beslut Alliansen fattat på skolområdet kommer förstås inte att ge resultat förrän på längre sikt. Skolinspektionens regelbundet återkommande granskningar, lika för kommunala och fristående skolor, kommer säkert att ruska om och driva utvecklingen framåt på många skolor. Deras arbete kan ge ganska snabba resultat. Jag är övertygad om att vi är på rätt väg och arbetar för väljarnas förtroende att i fyra år till vara med om att göra Lunds bra skolor ännu bättre.

Nolltolerans mot droger i skolan

Användandet av hasch är utbrett i Lund. Varje dag förs narkotika över våra gränser i Skåne och utbudet är stort. Försäljningen sker inte bara på gator och torg utan förekommer även på skolgårdarna och på nätet. Det måste vi ta krafttag mot. Vi ska stärka samarbetet mellan tull, polis, skola och socialtjänst. Eleverna skall inte utsättas för langare på skolgården. Det är självklart att skolan ska vara en drogfri zon.

En viktig förutsättning för att skolan skall kunna ta sin del av ansvaret är att personalen har goda kunskaper om problemet. Skolan kan och skall spela en viktig roll i det förebyggande arbetet för att minska nyrekryteringen bland unga. De unga som är på väg in i missbruk eller redan fastnat i missbruk måste få hjälp att bryta sitt beteende. Även för dessa ungdomar kan skolan spela en stor och viktig roll. Stöd och hjälp att fullfölja sin utbildning är oerhört viktigt för att förebygga framtida utanförskap och återfall i missbruk.

SDS rapporterar i dag om den utbildning för som planeras för personalen på gymnasieskolorna i Lund.

Skolan är viktigast

Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier har gjort en mätning som visar att både bland borgerliga och rödgröna sympatisörer toppar skolan när väljarna får rangordna de viktigaste valfrågorna. DN

Enligt Dagens Industri är skolan, sjukvården och ”vården av gamla” topp tre bland de viktigaste valfrågorna. Därefter delar jobben och ekonomin fjärdeplatsen.

Och visst är skolan viktig. En bra utbildning är avgörande inte bara för alla ungdomars framtid utan för hela landets framtid. I längden är det hur bra skola vi har som avgör vårt välstånd, om vi skall kunna ta hand om våra gamla, ha en bra sjukvård, klara den internationella konkurrensen, kunna värna vår miljö…. Allt börjar i skolan!

Däremot blir jag förtvivlad över den senaste tidens skoldebatt. Det skolan och eleverna behöver är en skola med fokus på kunskap, lugn och arbetsro, stöd, utmaningar… Vi behöver diskutera hur vi säkrar en hög kvalitet och hur vi använder modern informations och kommunikationsteknologi i skolan – inte vänsterns vinstförbud eller folkpartiets närvarokrav på föräldrar. Det riskerar skymma de verkliga utmaningarna.

Praktikplats viktigt för särskoleelever

För ett par veckor sedan besökte jag Gymnasieskolan Vipan och träffade lärarna på det fyraåriga nationella programmet. Det blev två trevliga, intressanta och lärorika timmar i personalrummet där jag fick veta mer om hur de lagt upp verksamheten, om glädjeämnen och problem.

De fyraåriga programmen vänder sig till ungdomar som gått i grundsärskola eller träningsskola. Gymnasieåren är viktiga för att förbereda ungdomarna för ett bra vuxenliv med arbete, eget boende och fritid. Praktik på olika arbetsplatser är en viktig del av alla gymnasieåren, den skall vara individuellt anpassad och samverka med den teoretiska undervisningen för att förbereda för ett framtida yrkesliv.

En av de saker vi samtalade mycket om var behovet och anskaffandet av praktikplatser. Lärarna berättade att de lägger mycket tid på just anskaffandet. Bra praktikplatser, som verkligen passar den enskilda eleven, kan dessutom ofta leda till jobb. De berättade också att det var förhållandevis lättare att få praktikplatser i den privata sektorn än inom kommun och landsting. Det är verkligen glädjande att det fungerar bra i den privata sektorn och jag ser det som ett bevis att dessa elever verkligen kan.

Däremot är det bekymmersamt att Lund och andra kommuner inte är så bra (hälften av eleverna kommer från kommunerna runt Lund). Det är självklart att vi skall vidta åtgärder för att öka utbudet av praktikplatser. Just för att varje elev skall få prova lite olika arbetsplatser och ha en chans att hitta något som passar måste det ju finnas ett utbud.

Som ordförande för utbildningsnämnden får jag förstås börja i den ”egna” organisationen. Jag har talat med Utbildningsdirektören om en inventering av möjliga platser inom vår organisation och en diskussion med verksamheterna om hur många platser med hög kvalitet vi kan ställa upp med varje år. Efter diskussionen med lärarna ser jag redan flera möjligheter beroende på elevernas behov och intressen.

När det är gjort vill jag att vi går vidare och gör en sådan inventering i hela Lunds kommun, tar diskussion med grannkommunerna, Region Skåne osv.

Detta är ett mycket viktigt projekt som jag hoppas vi kan gå vidare med under hösten.

Genushysteri

Så kan det gå när alla skall vara feminister

Åtal mot den tidigare i år häktade före detta länspolismästaren planeras till midsommar och omfattar 23 olika punkter. Däribland koppleri, sexköp och flera våldtäkter. Denne högt uppsatte statstjänsteman kallade sig feminist och det hjälpte honom länge till stor framgång. Han reste land och rike runt – ja, även utomlands – för att undervisa om maktstrukturer, sexualiserat våld, genusordningen och manligt förtryck av det underordnade könet. Länspolismästarfallet får stå som sinnebild för att genushysterien i vårt land har gått för långt.

Genus – vänsterns framgångsrecept

Ansvar utan skattehöjning

Finanskrisen har märkts även i Lund men med en god hushållning med våra gemensamma resurser och en ansvarsfull politik har Lund klarat sig bra. Under 2010 har vi till och med kunnat satsa extra på vuxenutbildning, Internationella skolan, datorer på högstadiet och gymnasiet, utveckling av matematikundervisningen osv för att nämna några satsningar inom utbildningsområdet.

När Alliansen nu presenterar budgetförslaget för 2011 och ramar för de kommande åren finns det fortfarande utrymme för en del satsningar trots att osäkerheten inför 2011 är stor. 2010 blir bättre än väntat men ännu är det svårt att göra säkra prognoser för 2011.

För de kommande åren kan Lundaborna glädja sig åt att det blir ett inomhusbad i Dalby i anslutning till den nya skolan som behövs nu när Dalby växer. Det blir naturligtvis satsningar på skolan och förskolan där barnantalet ökar kraftigt, konstgräsplan i Södra Sandby, 10 miljoner till kulturen, en rejäl satsning på upprustning och renhållning av parker och gator, lördagsöppet på Turistbyrån och inte minst vårdnadsbidrag införs från 2012.

Budgeten för kommande år kommer att diskuteras i kommunfullmäktige i juni och om inte för så återkommer jag då och berättar lite mer om satsningar som jag tycker är viktiga.

Till sist skatten. Alliansens budgetförslag för 2011 innehåller oförändrad skatt. Detta till skillnad från vänsterpartierna som vill höja med 1 krona (40 öre i kommunen och 60 öre i regionen). Lund har redan den sjätte högsta skatten i Skåne. Det är min uppfattning att vi så snart det är möjligt bör fortsätta att sänka skatten, både i kommunen och på riksplanet.

Ursprungligen publicerad på min valblogg i Lokaltidningen

Sydsvenskan
Skånskan
Lokaltidningen