Stöd för etanolkritik

Klimatnyttan med biodrivmedel bygger på felaktiga beräkningar menar forskaren Tim Searchinger.

Nu publiceras en Intressant uppföljande artikel där etanolkritiken inte avvisas helt utan får ett principiellt stöd. Från att ha varit allas älskling så diskuteras nu för och nackdelar med eltanol och olika produktionsmetoder betydligt oftare i våra media.

Professor Lars J Nilsson vid Miljö- och energisystem vid Lunds universitet:

Däremot håller han i princip med om Searchingers syn på hur man ska räkna kol, att det behövs tillskott av kol i form av ny växtlighet, helst på övergivna marker, för att det ska bli några nettoreduktioner att tala om, åtminstone på kort och medellång sikt.

Magnus Nilsson, vice ordförande i den europeiska miljöorganisationen, T&E, European Federation for Transport and Environment, håller också med – i princip:

Ökad produktion av biodrivmedel skärper självfallet konkurrensen om jord- och skogsbruksmark. Risken att till exempel ökad etanolproduktion driver fram skogsavverkningar och nyodling i tropiska länder med enorma utsläpp av växthusgaser som följd är uppenbar, i varje fall på sikt, säger han.

Etanolkritik möts med ris och ros

Etanol – dyrt och dåligt

Klimatnyttan med biodrivmedel bygger på felaktiga beräkningar. För att få lägre utsläpp av koldioxid krävs biorester eller nya växter och träd odlade i övergivna jordar som inte används till något annat. Det menar Timothy D Searchinger, forskaren vid Princeton i USA som får etanolindustrin att se rött

Tomothy D Searchingers slutsatser är som att svära i kyrkan. Kärnan i hans budskap är att mängden koldioxidutsläpp blir ungefär lika stora oavsett om man använder bensin eller etanol. Så länge man inte använder biorester från jord- och skogsbruk eller tillför ny växtlighet på jordar som inte används till annat så minskar inte heller koldioxidutsläppen.

I DN-artikeln Etanolens klimatnytta överdrivs diskuteras också de stora svenska subventionerna av biodrivmedel. För biobränslen betalas varken energiskatt eller koldioxidskatt. Mellan 2005 och 2008 uppgick de samlade subventionerna till så mycket som drygt 7 miljarder kronor.

För att kunna subventionera biobränslen med 7 miljarder måste pengarna komma någonstans ifrån – naturligtvis är det från skattebetalarna. Hade de som kör bilar med subventionerade bränslen betalat skatt som alla andra bilister hade vi kunnat få ytterligare satsningar på t ex trafiksäkerhet.

I princip ingen skulle ha råd att köpa biodrivmedel om de inte vore kraftigt subventionerade. Oskattade biodrivmedel kostar för konsumenten ungefär lika mycket som den hårdbeskattade bensinen eller dieseln. Tillverkningskostnaden är hög och har inte ens nyttan att ge många nya jobb. Statistik från bl a Spanien visar att ett sk grönt jobb kostar minst två vanliga.

Alternativet att skattebetalarna skulle få behålla en större del av sin inkomst är förstås tilltalande, annars menar Tim Searchinger att biodrivmedel är ett mycket ineffektivt sätt och det dyraste sättet att bekämpa utsläpp av sk växthusgaser. Dvs våra pengar kunde gjort bättre nytta någon annan stans.

Biobränsle ersätter jetbränsle

Det har genomförts ett antal tester med inblandning av olika biobränslen i jetbränsle för kommersiell flygtrafik. Nu har turen kommit till flygvapnet:

”The alternative fuels test program is a significant milestone in the certification and ultimate operational use of biofuels by the Navy and Marine Corps,” said Mabus. It’s important to emphasize, especially on Earth Day, the Navy’s commitment to reducing dependence on foreign oil as well as safeguarding our environment. Our Navy, alongside industry, the other services and federal agency partners, will continue to be an early adopter of alternative energy sources.”

The Green Hornet runs on a 50/50 blend of conventional jet fuel and a biofuel that comes from camelina, a hardy U.S.-grown plant that can thrive even in difficult soil.

Det kommer naturligtvis att dröja innan biobränsle är standard inom flygtrafiken men det är en intressant utveckling. Miljöpartiet, som inte verkar ha någon som helst tilltro till den tekniska utvecklingen fortsätter dock att kräva att allt inrikesflyg söder om Sundsvall (utom till Gotland) skall förbjudas.

Med tanke på de enorma resurser som krävs för att bygga upp ett snabbtågsnät och de barriäreffekter, bullerstörningar mm som drabbar landsbygden borde ett biobränsledrivet flyg vara drömmen.

Navy Tests Biofuel-Powered ‘Green Hornet’

Kärnkraft för miljöns skull

Finlands borgerliga regering har beslutat att föreslå riksdagen att bygga ut kärnkraften för miljöns skull. Ytterligare två kärnkraftverk är förslaget. Ett bra beslut även för Sverige. Det är bra mycket bättre att importera finsk kärnkraftsel än el från dansk kolkraft. Allra bäst vore förstås en utbyggnad även i Sverige.

Fjärde generationens kärnkraft kommer kunna revolutionera synen på kärnkraft och framför allt göra något bestående för att lösa lagringsproblemen.

Ingen vindkraft i Lomma

Lommas politiker har fattat ett klokt beslut rapporterar Sydsvenskan. I det förslag till översiktsplan som nu går ut på samråd har man inte tagit med förslag på områden för vindkraftsutbyggnad:

– Vi i majoriteten tycker inte att landskapsbilden tillåter några större vindkraftverk. Vi vill ha en utblick över det öppna landskapet, säger Anders Berngarn (M).

För honom handlar det om ett principbeslut.

– Vindkraftverken har blivit allt större och är att likställa med industrianläggningar. Vi hade aldrig lagt någon annan industrianläggning ute på ett fält, säger han.

Det finns många nackdelar med vindkraft, den:
Är en onödig industrialisering av landsbygden,
Fördärvar sikten över det öppna landskap som är ett kännetecken för Skåne,
Kräver reservkraftanläggningar som kan täcka upp när det blåser för lite eller för mycket,
Är ett enormt resursslöseri eftersom man måste investera i dubbel produktionskapacitet och bara utnyttja hälften.
Kräver enorma skattesubventioner som vi alla betalar via elcertifikaten på elräkningen…

Vindkraftföretagen och markägarna som kan tjäna stora pengar gillar förstås vindkraft och talar vackert om miljövinster. Miljön skulle ha större nytta av ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck!

Hotande elbrist

”Vi skall bygga 2000 nya vindkraftverk på tio år”, skriver Näringsminister Maud Olofsson (C). Om vi bortser från de kraftiga skattesubventioner (I dessa sammanhang kallas det dock inte skatt utan elcertifikat. För elkonsumenten som tvingas stå för fiolerna har det dock inget med ”ett marknadsbaserat teknikneutralt system” att göra utan fungerar som en skatt som tas ut beroende på elförbrukning.) som krävs finns det några intressanta konstateranden i hennes artikel:

Vi alltför beroende av vattenkraft och kärnkraft, vi skall bygga ut vindkraften så den motsvarar halva dagens produktion av kärnkraftsel, vi skall spara kraftigt och så skall vi öka elexporten.

”Trygg elproduktion på tre ben” – jag vet inte om jag skall skratta eller gråta. Vindkraft blir inte trygg om du inte har en lika stor reservkapacitet för dagar när det blåser för lite eller för mycket. Dvs vindkraften kräver att du investerar i dubbel produktionskapacitet samt subventionerar vindkraften, annars är den inte ekonomiskt lönsam för elproducenterna. Men det finns ju några reservkraftverk i Sverige, eller…

I dagens tidning kan man dock läsa att effektreserven skall avvecklas. Vi ser ut att gå mot spännande tider även om regeringen konstaterar:

Men ”med hänsyn till vintern 2009/2010 och gjorda erfarenheter av effektreservens bidrag till den svenska försörjningstryggheten finns dock skäl att inte fasa ut effektreserven alltför hastigt”, skriver regeringen i propositionen.

Starta Barsebäck!

Elförsörjningen i Skåne och resten av södra Sverige är allt annat än trygg. Efter den ogenomtänkta stängningen av Barsebäck är elproduktionen i södra Sverige för låg och det går inte att leverera tillräckligt med el från norra delarna av landet. Elnätet räcker inte till.

När nu kylan slår till och vi dessutom förväntas leverera el till Danmark startas den oljeeldade reservkraften. Det är inte utan att man tycker att Danskarna borde få frysa. Deras ansvar för stängningen av Barsebäck är stort.

Kraftindustrin verkar dessutom vara helt förblindade av löften om ett varmare klimat och passar på att ställa av några kärnkraftsaggregat för översyn när det är som kallast.

Som om inte detta vore nog ska vi i södra Sverige få betala högre elpriser för att kompensera för usel planering och ogenomtänkta politiska beslut. (Bara moderaterna och folkpartiet var mot beslutet att stänga Barsebäck II.) Först skapas en konstlad elbrist. För att kortsiktigt rädda situationen måste sedan Svenska Kraftnät göra det möjligt att ta ut högre elpriser i södra delarna av landet. Förhoppningen är att vår industri skall flytta till Norrland där elen är billigare och att elen i söder blir så dyr att det kan byggas fler vindkraftverk (som inte levererar el när det är smällkallt och vindstilla), trots kraftiga subventioner är de tydligen inte tillräckligt lönsamma ännu.

Vore det inte så sorgligt så vore det skrattretande!

Om detta skriver SDS bra i dagens ledare:Vad skall in? Barsebäck! – Huvudledare – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Tidningen citerar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg som uttalade sig i fredagens P1-morgon:

”Vill man vara elak så kan man ju möjligen säga att vi får betala två gånger för Barsebäcks stängning”

Men det stämmer ju inte, verkligheten är värre än så: Vi betalar redan två gånger, indelningen av landet i elområden gör att vi får betala en tredje gång.

Vi betalar avvecklingen, både via skatten och inbakat i elpriset.

Vi betalar kraftiga subventioner till vindkraften t ex via elcertifikaten.

Vi kommer få betala högre elpris pga den hotande elbristen.

Det enda raka är att starta ett Svensk/Danskt kärnkraftsprojekt i Barsebäck, och bygga nya reaktorer med modernaste teknik. Eftersom all infrastruktur redan finns på plats, mark, vägar, ledningsnät, borde man bygga det nya Barsebäck större än det gamla. Självklart skall spillvärmen tas tillvara i fjärrvärmenäten. Om Barsebäck kan försörja en stor del av Danmark skulle miljövinsterna bli stora när man stänger kolkraft. Export till Tyskland ger dubbel vinst. Miljövinster får vi i form av mindre användning kol och gas. De säkerhetsmässiga aspekterna av att minska Europas beroende av rysk gas ska dessutom inte underskattas.

Långt kvar till dansk kärnkraft

Nu vill danskarna ha kärnkraft – Danmark – Sydsvenskan – Nyheter dygnet runt.

Det är så man inte vet om man skall skratta eller gråta. I och för sig roligt om danskarna äntligen skulle ändra uppfattning och så smått börja inse kärnkraftens fördelar. Med tanke på att deras kompromisslösa motstånd tidigare orsakat oss stora kostnader och tvingat fram en förtida nedläggning av Barsebäcksverket, ett av de säkrare verken i regionen, är det beklagligt att deras tillnyktring kommer först nu.

En spontan reaktion är förstås – hurra! nu kan vi börja diskutera att återstarta Barsebäck. Tyvärr är det väl inte så enkelt. Med tanke på säkerheten måste väl i princip alla delar bytas ut. Men en ny reaktor på samma plats det vore ett intressant alternativ.

Naturligtvis är det långt kvar till dansk kärnkraft men vem vet?

Farlig vindkraft i Malmöpark

Rapporterna om havererade vindkraftverk och dålig säkerhet duggar tätt.

Häromdagen var det rena turen att ingen kom till allvarlig skada när ett rotorblad lossnade och for iväg nära en vandringsled i Falkenberg. Nu hände det i det i en Malmöpark bara några timmar efter att vindkraftverket startats.

– Som tur är blev ingen skadad. Nu ska vi göra en gemensam utredning för att se om det är yttre vindar eller fabriksfel det handlar om, säger Roger Möller på Stadsfastigheter.

Sydsvenskan informerar:

Fallet i Malmö är allt annat än unikt. En särskild haverikommission med representanter från Svensk vindkraftförening och Svensk vindenergi är på gång sedan flera kraftverk havererat på sistone, bland annat utanför Falkenberg, på Gotland och i Danmark.

Nu måste ansvariga på olika nivåer vidta åtgärder innan det händer en allvarlig olycka. Rejäla säkerhetsavstånd och bättre produktkontroll kan vara en början. På längre sikt måste vi fundera på om det verkligen är bra att på detta sätt industrialisera våra parker.

Livsfarlig vindkraft

Ännu en gång har ett rotorblad lossnat från ett vindkraftverk. I dag hände det i Falkenberg och enligt Aftonbladet var olyckan mycket nära. Ren tur att ingen skadades allvarligt. Uppenbarligen är bestämmelser om säkerhetsavstånd och hållfasthet otillräckliga. Att säkerheten inte är den bästa framgår av artikeln:

Inga personer skadades i olyckan. Men vindkraftverket ligger precis intill en vandringsled där folk passerar dagligen.

– Jag har fått köra bort flera personer därifrån nu under morgonen. Det är en stor spricka i vindkraftverket och man vet ju aldrig om fler blad lossnar, säger Jonny.

Polisen är på väg till platsen för spärra av området under förmiddagen.

– Det blir ägarens ansvar att reda ut vad som har hänt, säger Björn Plogeus, inre befäl på polisen i Halland.