Praktikplats viktigt för särskoleelever

För ett par veckor sedan besökte jag Gymnasieskolan Vipan och träffade lärarna på det fyraåriga nationella programmet. Det blev två trevliga, intressanta och lärorika timmar i personalrummet där jag fick veta mer om hur de lagt upp verksamheten, om glädjeämnen och problem.

De fyraåriga programmen vänder sig till ungdomar som gått i grundsärskola eller träningsskola. Gymnasieåren är viktiga för att förbereda ungdomarna för ett bra vuxenliv med arbete, eget boende och fritid. Praktik på olika arbetsplatser är en viktig del av alla gymnasieåren, den skall vara individuellt anpassad och samverka med den teoretiska undervisningen för att förbereda för ett framtida yrkesliv.

En av de saker vi samtalade mycket om var behovet och anskaffandet av praktikplatser. Lärarna berättade att de lägger mycket tid på just anskaffandet. Bra praktikplatser, som verkligen passar den enskilda eleven, kan dessutom ofta leda till jobb. De berättade också att det var förhållandevis lättare att få praktikplatser i den privata sektorn än inom kommun och landsting. Det är verkligen glädjande att det fungerar bra i den privata sektorn och jag ser det som ett bevis att dessa elever verkligen kan.

Däremot är det bekymmersamt att Lund och andra kommuner inte är så bra (hälften av eleverna kommer från kommunerna runt Lund). Det är självklart att vi skall vidta åtgärder för att öka utbudet av praktikplatser. Just för att varje elev skall få prova lite olika arbetsplatser och ha en chans att hitta något som passar måste det ju finnas ett utbud.

Som ordförande för utbildningsnämnden får jag förstås börja i den ”egna” organisationen. Jag har talat med Utbildningsdirektören om en inventering av möjliga platser inom vår organisation och en diskussion med verksamheterna om hur många platser med hög kvalitet vi kan ställa upp med varje år. Efter diskussionen med lärarna ser jag redan flera möjligheter beroende på elevernas behov och intressen.

När det är gjort vill jag att vi går vidare och gör en sådan inventering i hela Lunds kommun, tar diskussion med grannkommunerna, Region Skåne osv.

Detta är ett mycket viktigt projekt som jag hoppas vi kan gå vidare med under hösten.

Annonser

Stöd för etanolkritik

Klimatnyttan med biodrivmedel bygger på felaktiga beräkningar menar forskaren Tim Searchinger.

Nu publiceras en Intressant uppföljande artikel där etanolkritiken inte avvisas helt utan får ett principiellt stöd. Från att ha varit allas älskling så diskuteras nu för och nackdelar med eltanol och olika produktionsmetoder betydligt oftare i våra media.

Professor Lars J Nilsson vid Miljö- och energisystem vid Lunds universitet:

Däremot håller han i princip med om Searchingers syn på hur man ska räkna kol, att det behövs tillskott av kol i form av ny växtlighet, helst på övergivna marker, för att det ska bli några nettoreduktioner att tala om, åtminstone på kort och medellång sikt.

Magnus Nilsson, vice ordförande i den europeiska miljöorganisationen, T&E, European Federation for Transport and Environment, håller också med – i princip:

Ökad produktion av biodrivmedel skärper självfallet konkurrensen om jord- och skogsbruksmark. Risken att till exempel ökad etanolproduktion driver fram skogsavverkningar och nyodling i tropiska länder med enorma utsläpp av växthusgaser som följd är uppenbar, i varje fall på sikt, säger han.

Etanolkritik möts med ris och ros

Kvinnofientliga socialdemokrater

Kvinnornas arbetslöshet ökar och männens minskar enligt socialdemokraterna i Lunds kommun. Hur stämmer det med att de vill avskaffa RUT-avdraget som i första hand ger fler kvinnojobb och behåller ROT-avdraget som främst ger jobb till männen i det mäktiga byggnadsarbetarfacket, en viktig bidragsgivare och valarbetare för socialdemokraterna.

Chokladpengar eller guldpengar!

I Lunds kommun lovar socialdemokraterna nya satsningar som skall betalas med statsbidrag som de väntar sig av en rödgrön regering efter en eventuell valseger. De försöker ge en bild av att detta i princip inte kommer kosta Lundaborna någonting. Är detta trovärdigt? Finns pengarna eller kommer de smälta bort efter valet?

Just nu pågår budgetdebatten i Lunds kommunfullmäktige. På vägen hit lyssnade jag till ett radioinslag om dagens EU-toppmöte och diskussionerna om sanktioner mot de länder som inte håller sig till EU:s ekonomiska spelregler. Det är skrämmande att lyssna till beskrivningarna om hur många länder misskött sin ekonomi och levt högt över sina tillgångar. Grekland är långt ifrån ensamt om att vara nära bankrutt.

När den ekonomiska krisen rasade som värst i världen och i Sverige var Spanien en förebild för den rödgröna oppositionen. Det var till Spanien de hänvisade när de krävde bidrag och subventioner, statliga industrisatsningar. Alliansregeringen lyssnade inte på vänsterns lockrop. Tack vare Alliansregeringen drabbades inte Sverige av den nya Spanska sjukan. Staten gick t ex inte in som ägare av SAAB och Volvo.

Nu har vi facit. Sverige har en av Europas starkaste ekonomierna. Ett av de länder som nu har riktigt dålig ekonomi med katastrofala budgetunderskott och hög arbetslöshet är däremot det av vänsterpartierna omhuldade Spanien. Det är den politiken de står för och vill föra på riksnivå.

Det väntar flera olika skattehöjningar, jobbskatteavdragen hotas, det kommer bli dyrare att anställa ungdomar, RUT och lite senare ROT-avdragen kommer avskaffas osv. I Lund höjs skatten med 40 öre och i region Skåne med 60 öre per intjänad 100-lapp och socialdemokraterna får bestämma. Förutom skattehöjningar väntar sämre tillväxt som en följd av den förda politiken. Hushållen får mindre pengar att röra sig med, arbetslösheten ökar och Sverige kommer inte kunna utnyttja de möjligheter en förbättrad världsekonomi ger och kommer vara sämre rustat inför kommande kriser.

Den bästa garantin för fortsatt hög kvalitet i den kommunala verksamheten är en ansvarsfull ekonomisk politik. Sverige och Lund står väl rustat efter den svåraste ekonomiska krisen sedan 30-talet. I år har vi kunnat göra stora extrasatsningar bl a på skolan. Det är bättre med ansvarsfull politik än med löftespolitik.
Hellre guldpengar än chokladpengar.

Etanol – dyrt och dåligt

Klimatnyttan med biodrivmedel bygger på felaktiga beräkningar. För att få lägre utsläpp av koldioxid krävs biorester eller nya växter och träd odlade i övergivna jordar som inte används till något annat. Det menar Timothy D Searchinger, forskaren vid Princeton i USA som får etanolindustrin att se rött

Tomothy D Searchingers slutsatser är som att svära i kyrkan. Kärnan i hans budskap är att mängden koldioxidutsläpp blir ungefär lika stora oavsett om man använder bensin eller etanol. Så länge man inte använder biorester från jord- och skogsbruk eller tillför ny växtlighet på jordar som inte används till annat så minskar inte heller koldioxidutsläppen.

I DN-artikeln Etanolens klimatnytta överdrivs diskuteras också de stora svenska subventionerna av biodrivmedel. För biobränslen betalas varken energiskatt eller koldioxidskatt. Mellan 2005 och 2008 uppgick de samlade subventionerna till så mycket som drygt 7 miljarder kronor.

För att kunna subventionera biobränslen med 7 miljarder måste pengarna komma någonstans ifrån – naturligtvis är det från skattebetalarna. Hade de som kör bilar med subventionerade bränslen betalat skatt som alla andra bilister hade vi kunnat få ytterligare satsningar på t ex trafiksäkerhet.

I princip ingen skulle ha råd att köpa biodrivmedel om de inte vore kraftigt subventionerade. Oskattade biodrivmedel kostar för konsumenten ungefär lika mycket som den hårdbeskattade bensinen eller dieseln. Tillverkningskostnaden är hög och har inte ens nyttan att ge många nya jobb. Statistik från bl a Spanien visar att ett sk grönt jobb kostar minst två vanliga.

Alternativet att skattebetalarna skulle få behålla en större del av sin inkomst är förstås tilltalande, annars menar Tim Searchinger att biodrivmedel är ett mycket ineffektivt sätt och det dyraste sättet att bekämpa utsläpp av sk växthusgaser. Dvs våra pengar kunde gjort bättre nytta någon annan stans.

Det finns inga fria luncher!

Det finns inte mycket som verkligen är gratis. Du får alltid betala på ett eller annat sätt. Precis som det är med telefonförsäljarnas lockrop så är det med socialdemokraternas vallöften. De lovar storsint att högre skatter för de rika och höjd bensinskatt skall finansiera deras vallöften. En närmare granskning visar att det inte håller.

I den socialdemokratiska retoriken är det alltid ”nån annan” – de rika- som skall betala. I den ”rikaste halvan” ingår undersköterskor och taxichaufförer med 19 700 i månaden. De lite rikare är t ex läkare eller civilingenjörer. Men de allra rikaste, de som verkligen skall skall stå för fiolerna enligt de socialdemokratiska vallöftena, de är inte så många. Om de så betalar 100 % i skatt så räcker inte pengarna. Som vanligt är det både låg och medelinkomsttagare som får betala socialdemokraternas vallöften. ”Nån annan” finns inte!

Om detta skriver Maria Eriksson läsvärt i SvD under rubriken:
Miljonärerna räcker bara till en veckas välfärd.

(S)-politiker ny ordförande i Kommunal

Om någon eventuellt tvekat om i vems kampanjorganisation Kommunalarbetarförbundet ingår så är det slut på den tvekan. För Kommunal är inte mer pengar i plånboken ett prioriterat mål. Att en undersköterska fått motsvarande en extra månadslön att själv bestämma över tack vare alliansens jobbskatteavdrag är tydligen negativt. Det är mer än den inkomstökning som avtalsrörelserna gett och det smärtar förstås. Så här sade Annelie Nordström Hellande, tidigare (S)-kommunalråd i Vilhelmina och nyvald ordförande för Kommunal i sin segerintervju:

– Viktigast nu är att hjälpa de rödgröna att vinna valet. För medlemmarna i Kommunal skulle en ny regering betyda otroligt mycket – i arbetslivet såsom privat och ekonomiskt.

Annelie Nordström Hellander pekar också på behovet av att öka medlemsantalet parallellt under denna period.

– Det är när vi är riktigt stora som vi kan göra skillnad. Varför inte värva medlemmar samtidigt som man skickar budskapet om behovet av en Socialdemokratiskt ledd regering vidare?

Intressant att till och med det som borde vara prioriterat, nämligen att värva medlemmar till den egna organsationen, kommer efter uppdraget att värva sosseröster.

Kommunal