Varubussen- en livlina på landet!

Varubussen är ytterligare ett bevis för transporternas stora betydelse. Glesbygd finns inte bara i Norrland utan kan också finnas i Sydvästra Skåne. Tidningen Land har sedan 20 år delat ut sitt stora pris till någon ”som gjort livet på landet lättare att leva”. I år gick priset till Roger Nilsson och hans varubuss.

Lanthandlare tvingas lägga ner, men Roger Nilssons rullande rörelse i södra Skåne lever vidare. Hans varubuss betyder enormt mycket för kunderna längs grusvägarna, inte bara för de fräscha livsmedel han levererar utan också för att Roger alltid kommer med värme och gott humör.

Juryns motivering:

”Roger Nilsson är en livlina för människor som annars inte kunde ha bott kvar på landsbygden. Hans moderna och miljövänliga varubuss kommer inte bara med varor och hjälpsamhet. Den är också ett rullande bevis på entreprenörskap i en tid när många lanthandlare tvingas lägga ner.”

Något att tänka på når det fattas beslut om drivmedelsskatter, vägskatter, kilometerskatter….

Sydsvenskan har gjort ett trevligt bildspel om Roger: bildspel

Stöd för etanolkritik

Klimatnyttan med biodrivmedel bygger på felaktiga beräkningar menar forskaren Tim Searchinger.

Nu publiceras en Intressant uppföljande artikel där etanolkritiken inte avvisas helt utan får ett principiellt stöd. Från att ha varit allas älskling så diskuteras nu för och nackdelar med eltanol och olika produktionsmetoder betydligt oftare i våra media.

Professor Lars J Nilsson vid Miljö- och energisystem vid Lunds universitet:

Däremot håller han i princip med om Searchingers syn på hur man ska räkna kol, att det behövs tillskott av kol i form av ny växtlighet, helst på övergivna marker, för att det ska bli några nettoreduktioner att tala om, åtminstone på kort och medellång sikt.

Magnus Nilsson, vice ordförande i den europeiska miljöorganisationen, T&E, European Federation for Transport and Environment, håller också med – i princip:

Ökad produktion av biodrivmedel skärper självfallet konkurrensen om jord- och skogsbruksmark. Risken att till exempel ökad etanolproduktion driver fram skogsavverkningar och nyodling i tropiska länder med enorma utsläpp av växthusgaser som följd är uppenbar, i varje fall på sikt, säger han.

Etanolkritik möts med ris och ros

Bra skolmat som äts!

Skolmaten är viktig för att eleverna skall få verklig nytta av undervisningen och prestera bra under hela dagen. Det gäller att maten inte bara är näringsriktig utan även att den är god och miljön i matsalen bra. Nyttig mat gör ingen nytta om inte eleverna äter den. Under mina år som ordförande i Utbildningsnämnden i Lund har jag talat med många elever, föräldrar och skolledare om maten. Jag har många gånger besökt skolmatsalar för att äta, samtala, titta på köer och uppleva atmosfären. Mitt helhetsintryck från våra gymnasieskolor är att maten faktiskt är helt ok. Den är kanske inte alltid så spännande men den skall också kunna ätas av många olika personer. Vi följer svenska näringsrekommendationer och Livsmedelsverkets riktlinjer ”Bra mat i skolan” och ”Bra mat i förskolan”.

För drygt ett år sedan i samband med diskussioner om ojämn kvalitet på maten pga byte av ingredienser fick jag idén att göra något åt att det slängdes en hel del mat. Våra skolor har mätt hur mycket som slängs och det redovisades bl a i vår miljöredovisning i samband med årsredovisningen för 2009.

Utbildningsnämnden beslöt också att omedelbart gå vidare med ett projekt inte bara snävt inriktat mot svinnet utan vi tittar närmare på skolmaten, miljön, lokalerna, tiderna osv eftersom allt detta har betydelse. Serviceförvaltningen och kommunens kostchef, skolmåltidspersonal och elever skall självklart engageras. Jag hoppas också att nämndens ledamöter ska få möjlighet att proväta skolmat på olika skolor för att bilda sig en egen uppfattning. Vi hoppas på de första förslagen till förbättringar redan till hösten.

Skolmaten diskuteras mycket i media just nu. Skånskan skriver apropå Jordbruksministerns, Eskil Erlandsson (C), utspel om åtgärder på EU nivå Lund – Skånskan.se.

Gymnasieskolorna har påbörjat en undersökning av hur stort svinnet är, men inom grundskolan och äldreomsorgen har inget gjorts.
– Jag föreslår att de ansvariga förvaltningarna får i uppdrag att kartlägga matsvinnet, att de sedan vidtar åtgärder och, inte minst, att den mat som ändå måste kastas återvinns som energi, säger Lars Bergwall.

Kul att Lars Bergwall (C) blivit inspirerad av min redovisning inför Kommunstyrelsens Arbetsutskott och vill sprida vår idé till andra nämnder:

Det artikeln missat är att vi redan undersökt svinnets storlek och påbörjat arbetet för att göra något åt det.

Trevligt om pajbak

Med anledning av att vi i Lund firar vår andraplats i ”Årets skolkommun” skrev Skånskan en trevlig artikel om pajbaket: 6000 portioner paj med vaniljsås

Att vi har bra skolmat i Lund är förstås också viktigt för bra studieresultat. Det är inget Lärarförbundet mäter inför sin utmärkelse ”bästa skolkommun” men är något som uppskattas av både föräldrar och elever. Det räcker inte att maten är ”näringsriktig”, den måste vara god också. Alla kan inte älska allt och någon gång blir grytan för tunn eller potatisen för hård men överlag är maten bra. Det vågar jag säga efter att ha haft tre barn i Lunds skolor och själv har jag provätit ett antal gånger under årens lopp, både i mitt uppdrag som ordförande för kommunrevisionen och som ordförande för utbildningsnämnden. Jag kan till och med säga att maten många gånger har varit mycket bra. Tack ”mattanter” för att ni fixade äpplekakan!

Forskare kritiska mot rättvisemärkt

Enligt AgriFood-Rapport 2009:1 Vad uppnås med rättvisemärkning? är rättvisemärkt inte lösningen för fattiga bönder. Bakom rapporten står forskare från Lunds Universitet, SLU och AgriFood Economics Centre.

Jag hittade rapporten via Miljöaktuellts Nyhetsbrev Miljöaktuellt skriver om rapporten och redovisar slutsatsen:

Det stora problemet enligt forskarna är att det inte finns resurser att i stor skala finansiera minimipriset som Rättvisemärkningen bygger på. Antalet fattiga jordbrukare är får många och antalet konsumenter som vill betala ett högre pris är för få, hävdar man.

Miljöaktuellt lyfter också frågan om produktivitetsökning och åtgärder inom länderna:

– Högre inkomster på landsbygden kan istället främst nås genom förbättrad produktivitet i jordbruket. Då krävs inhemska åtgärder. Se på Indien och Kina som genomfört reformer inom jordbruket. Båda länderna har ökat produktiviteten, i Kina genom ökad marknadsorientering och i Indien genom att använda grödor som ger bättre avkastning.

Därefter ger man stort utrymme för kommentarer och kritik från ”Rättvisemärkt Sverige” och ger dem möjlighet att tona ner kritiken. Inte att förvåna sig över eftersom detta är organisationer som arbetar nära varandra. Vill man se hela bilden skall man inte bara lita till den här sortens andrahandsuppgifter, speciellt inte när man kan anta att avsändaren inte är helt neutral. Och mycket riktigt. Efter att ha tittat lite närmare på rapporten finner jag en helt annan slutsats som är viktig att lyfta fram och som Miljöaktuellt bara försiktigt berör genom en formulering om ”marknadsorientering i Kina:

Rapporten är mycket rakare och tydligare när det gäller marknadsekonomi och frihandel som lösning på världens fattigdom:

För det första finns det inte resurser att betala priser över världsmarknadspriset för stora mängder livsmedel i den utsträckningen att det på allvar skulle reducera världens fattigdom. Antalet välbärgade konsumenter i industriländerna är helt enkelt för få i förhållande till antalet fattiga jordbrukare i utvecklingsländerna.

För det andra är produktionskoppling, dvs. att man måste odla en viss gröda för att få tillgång till minimipriset och den sociala premien, en mycket dålig idé om den skulle tillämpas i stor skala i fattiga jordbruksberoende länder. Produktionskoppling låser jordbrukarna och hindrar den strukturomvandling mot färre, större och mer produktiva gårdar som krävs för att långsiktigt höja inkomsterna inom jordbruket. Istället bör strukturomvandlingen underlättas, så att mindre produktiva jordbrukare kan finna nya inkomstkällor medan produktiva jordbrukare kan expandera och utvecklas. Genom att stimulera entreprenörskap, underlätta handel och främja produktivitetsökningar i jordbruket kan de problem som Fairtrade vill hantera lösas på ett mer långsiktigt hållbart sätt och reducera fattigdomen för ett större antal människor.

Dvs väldigt tydligt att det inte räcker med inhemska åtgärder utan att lösningen heter frihandel. Det är viktigt att vi fortsätter att handla med u-länder även om vi inte får uppfyllt alla våra etiska och miljömässiga krav på en gång. Det sämsta som dessa länder kan råka ut för är att vi slutar handla och bara letar efter alternativ inom t ex EU-området.

Tråkigt att Miljöaktuellt inte bryr sig om att lyfta rapportens slutsatser om den stora betydelsen av marknadsekonomi och frihandel.

Fler viktiga citat:

Dessutom är märkningen ett ineffektivt sätt att transferera resurser på, eftersom endast en mindre del av det merpris den europeiske konsumenten betalar når den avsedde mottagaren. Det är slutligen svårt att kontrollera att standarder gällande arbetsvillkor och miljöhänsyn har efterlevts.

Sammanfattningsvis kan Fairtrade ha positiva effekter för den ringa andel av världens fattiga jordbrukare som omfattas, men ett system baserat på inkomsttransfereringar i form av minimipris och en social premie samt standarder är inte en möjlig väg för att i stor skala ge fattiga jordbrukare bättre levnads- och arbetsvillkor.

Politisk poesi

Sverige – det nya matlandet

Jordbruksminister Eskil Erlandsson har en vision om Sverige –
det nya matlandet.
Långa, ljusa
vår- och sommarkvällar,
mångfald av livsmedel,
unik natur och duktiga kockar
skapar förutsättningarna.

Bondslugt!

Jordbruksminister Eskil Erlandsson ger i en Eko-intervju sitt stöd till gårdsförsäljning av alkohol i Sverige. Det går att lösa även med ett bibehållet monopol säger han:

– Gårdsförsäljningen blir en del av systemmonopolet. Det innebär att man är en filial till det lokala Systembolaget, säger Eskil Erlandsson.

Eskil Erlandsson vill att vi gör som i Finland där gårdsförsäljning är möjlig:

I Finland finns det alltså både ett alkoholmonopol och gårdsförsäljning av alkohol, och enligt jordbruksministern borde det också vara möjligt i Sverige.

– Jag tycker att det är viktigt att vi utvecklar den svenska landsbygden, jag tycker att det är viktigt att vi skapar fler jobb, och att vi gör det gärna i kombinationen mat, dryck, turism och liknande. Då är detta ett sätt att göra det på. Jag tycker att det är angeläget att vi tar alla de chanser som finns på det här området. Jag vill skapa fler jobb i alla delar av Sverige, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Ett riktigt glädjande besked. Nu gäller det att nöta ner motståndet från kristdemokraterna och folkpartiet. Om deras motstånd mot gårdsförsäljning av alkohol bara beror på önskan att slå vakt om monopolet så kan jordbruksministern här ha hittat lösningen.

MiljöRapporten – ”Klimat utslitet som säljargument”

Enligt Ingemar Albertsson på Enact ökar efterfrågan på lokalproducerat medan intresset för ekologiskt stagnerar. Ganska naturligt. Finns det inte morötter odlade i Dalby så köper jag hellre konventionellt odlade från Ängelholm än ekologiska från Ital ien. Nyttan med ekologiskt är dessutom starkt ifrågasatt.

Dessutom konstaterar han att klimat håller på att bli ett utslitet säljargument. Inte så konstigt när det presenteras allt mera information om hur klimatet varierar helt naturligt. Temperaturstatistik visar att det blir kallare och olika väder och klimatfenomen visar sig ha helt andra förklaringar än koldioxidutsläpp.

MiljöRapporten – ”Klimat utslitet som säljargument”.

Onödiga förpackningar

Den här synen mötte mig i grönsaksdisken häromdagen:

Om man vill förmedla bilden av att kravmärkt skulle vara bra för miljön och få oss att betala de betydligt högre priserna så borde man väl inte svepa in grönsakerna i onödig plast!?

De konventionellt odlade ser betydligt trevligare ut.

Bara luft i argumenten

Sedan ett år tillbaka ordnar Stockholms kommun ett årligt miljöjippo för företagare, kallat Klimatpaktskonferens. Miljöborgarrådet i Stockholm är nöjd med att de deltagande företagen minskat sina CO2 utsläpp motsvarande lilla Trosa kommun. Att rent allmänt energieffektivisera och spara på resurser är bra och om det skett genom minskad oljeanvändning så är det ännu bättre. Den mesta oljan kommer ju från länder som det är dumt att vara beroende av. Det betyder att vi skall spara oljan till de områden där den verkligen behövs och där vi inte har några både lättillgängliga, lättanvända och ekonomiskt konkurrenskraftiga alternativ.

På dagens konferens talade bl a Pär Larshans, Personalchef på Max Hamburgare om arbetet och nyttorna med Max Hamburgares klimatsatsning. På Max hemsida kan man läsa att de helt gått över till 100 % vindkraftsel:

Bara blåsta burgare! Redan i år kommer vi att ha reducerat utsläppen med 640 ton koldioxid genom att helt gått över till el från vindkraft på våra restauranger.

På samma hemsida kan man läsa att en av Max-restaurangerna nära mig har öppet:

Måndag 10:00 – 01:00
Tisdag 10:00 – 01:00
Onsdag 10:00 – 01:00
Torsdag 10:00 – 01:00
Fredag 10:00 – 04:00
Lördag 10:00 – 04:00
Söndag 10:00 – 01:00

Det står ingenting om stängt på helgdager el dyl så man kan väl utgå ifrån att de har öppet alla dagar, året om.

Det betyder att informationen Max lämnar om vindkraftsel inte kan vara annat än osanning. Det finns ingen möjlighet att få ett jämnt tillflöde av vindkraftsel. Det sker ingen produktion när det blåser för mycket och ingen produktion när det blåser för lite. Det går inte att bygga vindkraftverk och erbjuda kontinuerliga leveranser utan att samtidigt ha möjlighet till ersättningsproduktion med t ex kolkraft eller vattenkraft. Finns inte dessa dubbla produktionsresurser så har du bara el då och då, när vinden är rätt. D v s i stil med elnät i något av världens fattigare länder. Inte så bra för affärerna skulle jag tro. Däremot ligger det stora pengar i en miljö- för att inte tala om klimat-korrekt image.

Vidare skriver Max:

Genom att bara använda vindkrafts-el har vi sänkt vårt totala koldioxidutsläpp med 640 ton. Dessutom blir det 56 kilo mindre kärnkraftsavfall varje år när vi går över till vind-el. Inte så dumt.

Detta kan såvitt jag förstår inte heller stämma. Utebliven vindkraftsproduktion regleras i Sverige troligen med vattenkraft eftersom vi inte har kolkraftverk och kärnkraftverken inte rent tekniskt fungerar för reglerkraft. Det måste innebära att någon annan köper den kärnkraftsel som Max skulle ha köpt och att vattenkraftproduktionen minskar en aning när det blåser lagom.