Ny blogg – RE(H)NT UT SAGT

Efter ett långt uppehåll har jag nu återupptagit bloggandet på RE(H)NT UT SAGT

Ett sammanhållet estetiskt program är målet

Till synes slingriga vägar för att nå målet

Jag delar förvåningen hos personal och elever på Spyken inför uppgiften att en grundskola med åk 6-9, Humfryskolan, skall hyra Spykens gamla lokaler. Jag förstår att många undrar varför estetiska programmet då inte kunde fortsätta som tidigare. Visst blir man också förvånad när en nystartad friskola flyttar in i lokaler som man vet skall rivas. Det framstår som en kortsiktig, oekonomisk och icke elevvänlig lösning. Jag hoppas förstås att de har långsiktiga lösningar och tankar för elevernas bästa. Det skall bli intressant att ta del av dem.

Beslutet att flytta ES Bild och Teater till Polhem i väntan på ett sammanhållet Estethus motiveras av
– brist på klassrum
– pengar till undervisning i stället för till lokaler
– omtanke om eleverna
– varsamhet med skattepengar

Spyken är liksom övriga kommunala gymnasieskolor i Lund en väldigt populär skola och många elever söker sig dit. Det har lett till att det nu i flera år varit mycket trångt och framför allt musikverksamheten men även allmänna ämnen varit utlokaliserade till olika tillfälliga lokaler. På sikt var detta naturligtvis ohållbart och musiken har nu fått nya ändamålsenliga lokaler i E-huset.

Utbildningsnämnden har under flera år diskuterat och utrett olika alternativ för att råda bot på lokalbristen. Tyvärr har de fallit av olika orsaker. I samband med byggprogrammets flytt från Spyken södra har det blivit möjligt att ta fram en detaljplan som bl a möjliggör lokaler för förskola och gymnasieskolans estetiska program på tomten. En sådan lösning ligger förstås några år fram i tiden och vi måste hitta en lösning för de akuta lokalproblemen.

För att på kort sikt behålla ett sammanhållet estetiskt program på Spyken krävs

– att skolan fortsätter hyra lokaler på Källbo
– att skolan fortsätter hyra lokalerna på Spyken södra och dessutom bygger om för att få 2-3 klassrum.
– att intagningen på Naturvetenskapsprogrammet minskar med 1 klass

Detta skulle ändå bara vara en tillfällig lösning eftersom det skall rivas och byggas nytt på Spyken södra. Dessutom skulle det innebära ytterligare lokalkostnader för Spyken samtidigt som det både finns möjlighet att ta emot esteteleverna och lämpliga lokaler på Polhem.

Beslutet att inte ta in fler bild- och teater-elever nu när vi vet att verksamheten under en period måste flytta har också en grund i omtanke om eleverna. När vi vet att en flytt är på gång anser jag att det är viktigt att vi planerar så att eleverna så långt det är möjligt slipper byta skola under sin gymnasietid. Det är bättre att eleverna börjar på Polhem direkt i åk1 när det nu är möjligt. Jag är helt övertygad om att eleverna kommer få en mycket bra undervisning och gymnasietid på Polhem, som för övrigt haft både ES teater och bild tidigare innan de flyttades till Spyken.

De elever som börjat på ES bild eller teater på Spyken kommer att avsluta sin utbildning där, ett beslut som är fattat av omtanke om eleverna även om det kommer innebära påfrestningar för lärarna.

Den långsiktiga planeringen utgår från ett sammanhållet estetiskt program i anslutning till Spyken. Därför är det glädjande att samarbetet mellan de fyra kommunala gymnasieskolorna kraftigt ökat de senaste åren bl a inom språk och jag hoppas det även kommer gälla de estetiska utbildningarna. Det underlättar förstås en flytt till en kommande samlad lösning både för elever och personal.

Sverige behöver fler entreprenörer!

Entreprenörskap skall genomsyra den nya gymnasieskolan. Bra! Det måste bl a betyda att eleverna ska lära att skaffa F-skatt och starta företag, inte bara skriva CV och söka jobb.

100-åringen Ronald Reagan

I dag minns vi med glädje och tacksamhet USA:s störste president

Grattis RUT

Undervisningen ska vara lärarledd!

Utbildningsnämnden ansvarar bl a för att eleverna i våra gymnasieskolor verkligen ska få den undervisning de har rätt till och behov av för att klara sin utbildning. Den granskning vi gjorde i fjol visar att skolorna har bra kontroll att man schemalägger rätt antal undervisningstimmar och att de ej påverkas/reduceras av skolverksamhet som inte är undervisning, t ex studievägledning.

Det är bra men inte nog. Vi måste ha kontroll över att den planerade undervisningen verkligen äger rum. Elevernas frånvaro/närvaro är förstås viktig och vi kan säkert påverka en del genom omedelbara reaktioner till föräldrar/vårdnadshavare för omyndiga elever och samtal direkt med myndiga elever.

Nu har nämnden fattat beslut att gå vidare och följa upp hur personalens korttidsfrånvaro påverkar den garanterade undervisningstiden. Vilka rutiner har skolorna för att kompensera förlorad undervisningstid och vilka uppföljningar gör skolorna för att säkerställa att man lever upp till sitt uppdrag? Skolorna har rutiner för hur man sätter in vikarie vid långtidsfrånvaro men vad händer egentligen vid lärarnas korttidsfrånvaro? För att kunna garantera en hög kvalitet i vår verksamhet måste det finnas säkra rutiner för detta.

När rapporten kommer senare i vår har utbildningsnämnden fakta och underlag för diskussion och eventuellt vidare beslut av politiker och på skolorna. Detta är så viktigt, kan vara helt avgörande för elevernas resultat och är nödvändigt att ha kontroll på för att kunna erbjuda en likvärdig utbildning.

Exempel på när sådana här rutiner inte fungerar dyker tyvärr upp. Senast i Trelleborg och där rörde det sig enligt uppgift inte om korttidsfrånvaro utan om hela tio veckor:

Skånskan skriver att Skolinspektionen har riktat kritik mot en gymnasieskola i Trelleborgs kommun som har brustit i kraven på garanterad undervisningstid. Skolinspektionen menar att eleverna i alltför stor omfattning fått arbeta självständigt utan ledning av lärare under terminens första del. Att läraren funnits tillgänglig via e-post räcker inte.

Enligt en anmälan till skolinspektionen hade klassen inte fått någon undervisning i religionskunskap sedan terminens början, den ordinarie läraren var borta och ingen vikarie sattes in.

Skolinspektionen har verkligen en viktig uppgift.

Alliansregeringen har satsat rejält på ökade resurser till kvalitetskontroll och uppföljning av våra skolor. 2008 inrättades skolinspektionen som en ny, oberoende myndighet för att förstärka och skärpa den statliga kontrollen. Behoven var skriande efter många års socialdemokratisk försummelse av uppföljning och kontroll. Svenska elevers resultat sjönk i internationella kunskapsmätningar. Variationer i kvalitet och resultat ökade såväl inom som mellan kommuner och skolor. Skolinspektionen har verkligen rivstartat och kommit med många bra rapporter och påpekanden.

Inspektionens rapport understryker vikten av vår granskning.

Hurra för standardisering!

Mångfald och valfrihet är ofta positivt värdeladdade ord men det gäller sannerligen inte om mobilladdare. På fönsterkarmen i mitt köksfönster står två vackra krukor som var tänkta att fyllas med frukt, något grönt, blommor ….allt efter humör. Tyvärr har jag sällan den möjligheten eftersom resten av familjen tycks tro att krukorna står där för att de skall ha någon stans att samla ett oändligt antal laddare, långa svarta plastormar ringlar sig över kanterna och söker sig ut över köksbordet.

Därför var det med stor förtjusning jag läste att EU äntligen tagit fram en standard för laddare och under hot om lagstiftning tvingat 90 % av mobilföretagen att använda den till alla nya smartphones. Trist att det inte gäller för alla nya telefonmodeller.

Hoppas på en snabb fortsättning för datorer, skruvdragare, borrmaskiner, handlampor……

Här har EU verkligen en chans att underlätta för konsumenterna och göra nytta för miljön – till skillnad från det meningslösa och dyra glödlampsförbudet.

Gott Nytt 2011

Bilden av vården beror på vilken tidning du läser

När jag letade nyheter på skånskans hemsida fick jag syn på rubriken ”Köer på akuten i jul”. Blev nyfiken och läste om akutläkaren som klagade över att inget gjorts för att möta det ökade trycket och köerna under julhelgen. Resurserna på akuten i Malmö räcker enligt honom inte till för att möta behoven, ett problem som upprepas varje år.

Men – det här stämde inte. Någons stans i bakhuvudet fanns en minnesbild av en ljus och trevlig akut som kunde ta hand om dem som sökte vård. Någons stans hade jag fått en motsatt bild. Det var då jag kollade datum på ”kaosartikeln” och fann att den var skriven innan julhelgen. Finns det inga nyheter så går det alltid att hitta någon som vill tala om resursbrist och köer i vården.

Jag hoppas innerligt att denna artikel inte ledde till att någon drog sig för att söka vård. Efter lite letande hittade jag nämligen artikeln jag sökt: Gott om lediga rum under första julhelgen Den som läser Sydsvenskan så här under mellandagarna får veta att visst var det mycket att göra men tack vare fler rum på den nybyggda akuten i Malmö så fanns det till och med ganska gott om sängplatser både på julafton och juldagen.

Where there is a road, progress follows