Sveriges ekonomi på väg att lyfta

Vi har mycket att tacka Alliansregeringen för. Sverige har gått någorlunda helsinnade genom finanskrisen. Nu finns det dessutom svart på vitt att Alliansen skött statens finanser och att svenskarnas återhämtningsmöjligheter efter finanskrisen är bättre än alla andra inom EU.
Tack och lov för Anders Borg. Östros och socialdemokraterna hade varit ren katastrof för svensk ekonomi. Deras enda förslag till krispolitik var ju samma bidragspolitik som fört t ex Spanien till ruinens brant.

Sveriges ekonomi på väg att lyfta, SvD, 29 maj 2010

Kraftig skjuts uppåt för den svenska ekonomin, DN 28 maj 2010

Först publicerad på min valblogg i lokaltidningen

Annonser

Ansvar utan skattehöjning

Finanskrisen har märkts även i Lund men med en god hushållning med våra gemensamma resurser och en ansvarsfull politik har Lund klarat sig bra. Under 2010 har vi till och med kunnat satsa extra på vuxenutbildning, Internationella skolan, datorer på högstadiet och gymnasiet, utveckling av matematikundervisningen osv för att nämna några satsningar inom utbildningsområdet.

När Alliansen nu presenterar budgetförslaget för 2011 och ramar för de kommande åren finns det fortfarande utrymme för en del satsningar trots att osäkerheten inför 2011 är stor. 2010 blir bättre än väntat men ännu är det svårt att göra säkra prognoser för 2011.

För de kommande åren kan Lundaborna glädja sig åt att det blir ett inomhusbad i Dalby i anslutning till den nya skolan som behövs nu när Dalby växer. Det blir naturligtvis satsningar på skolan och förskolan där barnantalet ökar kraftigt, konstgräsplan i Södra Sandby, 10 miljoner till kulturen, en rejäl satsning på upprustning och renhållning av parker och gator, lördagsöppet på Turistbyrån och inte minst vårdnadsbidrag införs från 2012.

Budgeten för kommande år kommer att diskuteras i kommunfullmäktige i juni och om inte för så återkommer jag då och berättar lite mer om satsningar som jag tycker är viktiga.

Till sist skatten. Alliansens budgetförslag för 2011 innehåller oförändrad skatt. Detta till skillnad från vänsterpartierna som vill höja med 1 krona (40 öre i kommunen och 60 öre i regionen). Lund har redan den sjätte högsta skatten i Skåne. Det är min uppfattning att vi så snart det är möjligt bör fortsätta att sänka skatten, både i kommunen och på riksplanet.

Ursprungligen publicerad på min valblogg i Lokaltidningen

Sydsvenskan
Skånskan
Lokaltidningen

Gröna jobb är dyra jobb

Debattartikeln:Clean Jobs, Expensive Jobs
Why Italy can’t afford a ”green economy”
i The Wall Street Journal ger en helt annan bild av så kallade gröna jobb än den vi brukar matas med.

Debattörerna för fram att de subventioner som ges till ”gröna jobb” ytterst kommer från landets skattebetalare. Det är dessa skattebetalare som i sin roll som konsumenter gör alla de inköp som ger jobb åt folk som producerar varor och tjänster. Dessa ”vanliga” jobb kostar betydligt mindre än de subventionerade gröna jobben. Alltså får man fler jobb för pengarna.

Många politiker försöker ge en bild av att så kallade gröna jobb är framtidens melodi, ett bra sätt att öka vårt välstånd, ge fler jobb och öka svenska företags konkurrenskraft internationellt. Företag inom t ex vind och bioenergi hurrar och tar tacksamt emot subentioner och skattefördelar. Hur ser det ut i verkligeheten? I Sverige är de kritiska rösterna inte så många. (eller så släpps de inte fram!?) Däremot kunde man för något år sedan läsa en artikel om de gröna jobben i Spanien. Resultatet av den spanska storsatsningen var att varje nytt grönt (subventionerat) jobb kostade två ”vanliga” jobb. Dvs +1 – 2 = -1.
Det finns säkert fanatiska personer som är beredda att låta andra betala detta pris men de som skall betala borde ha rätt att veta sanningen – eller hur?

Nedanstående utdrag handlar om italienska förhållanden och ger ett (teoretiskt) ännu sämre utfall.

När får vi se en beräkning för Sverige?

BY CARLO STAGNARO AND LUCIANO LAVECCHIA
Milan

The ”green economy” is supposed to be a win-win situation, as massive subsidies for renewable energy sources and other ”clean” technologies would help both the environment and the economic recovery. The facts on the ground tell a different story, though. In Italy, for example, we calculated that each green job comes at the expense of 4.8 ”dirty” jobs. That’s an awful lot of waste for a movement that’s meant to be all about efficient resource use.

Understanding the costs and benefits of ecological policies is particularly relevant for Italy, a country that already paid more than its share of …

Anders Borg ger störst skattesänkningar till dem som tjänar minst!

Nu har fjärde steget i jobbskatteavdraget trätt i kraft:

Det ska löna sig att arbeta och nu efter tre år med alliansregeringen så gör det just det. Jobbskatteavdrag, ROT och RUT-avdrag mm är delar i en politik för att få fler i arbete och skapa fler ”vita” jobb. Det tjänar även t ex pensionärerna på eftersom pensionens storlek beror på dagens sysselsättningsgrad.

(Ju fler som arbetar desto högre blir pensionen – och tvärt om. Sedan valet har 175 000 människor lämnat utanförskapet. Det har särskilt gynnat pensionerna. Årets inkomstpensionshöjning är dubbelt som hög som den år 2005 då (S) satt vid makten, ett direkt resultat av den framgångsrika arbetslinjen. )

Min förhoppning är förstås en fortsatt Alliansregering efter valet i höst som då kan ta itu med den totalt sett för höga skattenivån i landet. Då hoppas jag på ytterligare skattesänkningar – för alla. Det är ingen positiv bedrift att ha världens högsta skatter.

Läs mer på moderat.se: Mer pengar i plånboken

Den 1 januari sänktes skatten för alla som arbetar. Då trädde det fjärde steget i jobbskatteavdraget i kraft. Hushållen får därmed mer pengar över i plånboken och kan öka sin konsumtion av varor och tjänster.

Så finansminister Anders Borg:

Vilka är det som får sänkt skatt från årsskiftet?
– De som arbetar får sänkt skatt genom det fjärde steget i jobbskatteavdraget. Det riktar sig särskilt till låg- och medelinkomsttagare.

Ett vårdbiträde har genom jobbskatteavdraget fått sänkt skatt med närmare 7 procent av sin inkomst. Det går att jämföra med en läkare som har fått drygt 3 procent.

Hur förstärker jobbskatteavdraget jobbpolitiken och arbetslinjen?
– Lägre skatt på vanliga inkomster är viktigt för att svensk ekonomi ska växa och vara välmående. Forskning visar att jobbskatteavdraget är den kanske viktigaste åtgärden för en varaktigt hög sysselsättning.

Jobbskatteavdraget är en del i en bred politik för arbete. Andra delar i jobbpolitiken är att det ska vara enkelt att anställa och finnas drivkrafter till att starta och driva företag.

För att möta nedgången på arbetsmarknaden som följer i finanskrisens spår gör vi också satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik för att ge dem som förlorar jobbet bättre förutsättningar att komma tillbaka i arbete.

Antalet utbildningsplatser har dessutom förstärkts med 180 000 helårsplatser.
Målet är att få sysselsättningen att öka snabbt till en varaktigt hög nivå i nästa konjunkturuppgång.

Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att jobba, några exempel: (2010, genomsnittlig kommunalskatt)

Vårdbiträdet med en månadslön på 19 600 kr får ytterligare skattesänkning 2010 med 204 kr/mån. Totalt jobbskatteavdrag 1 337 kr/mån efter de fyra skattesänkningarna 2007-2010. Det är en månadslön extra per år.

För metallarbetaren med 24 000 kr per månad blir det 245 kr/mån och 1 609 kr/mån totalt. Sjuksköterskan med 27 000 kr per månad får 252 kr/mån respektive1 726 kr/mån och gymnasieläraren med 29 000 kr får 252 kr/mån ytterligare sänkning så det blir totalt 1 752 kr/mån.

Räkna ut skattesänkningen för olika inkomster och olika kommunalskattenivåer på jobbskatteavdrag.se

Utbildningsnämnden i Lund, sammanträde 091015

Mötet i korthet:

Information om det ekonomiska läget, prognos 2009 och internbudget 2010.
Beslut om tillsyn av enskilda förskolor och insyn i fristående grundskolor och gymnasieskolor samt revidering av tillsyns- och insynsplanerna.
Information om gymnasieintagningen höstterminen 09, resor i tjänsten samt lärarlyftet

.

Internbudget 2010Innan själva sammanträdet fick vi information om arbetet med internbudgeten för 2010. Våra ekonomer redogjorde först för det ekonomiska läget tom september. Det ser dystrare ut än vid förra rapporten eftersom det nu när det gått ett tag på höstterminen är 20 elever färre än vad vi räknat med.

Därefter fick nämnden en genomgång av de förändringar som skett sedan kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni och hur detta påverkar våra verksamheter. Tjänstemännen presenterade den del olika förslag som vi kan diskutera inför budgetbeslutet i november och vi ställde förstås en hel del frågor också.

Det är viktigt med genomgångar som denna i god tid innan det är dags att fatta beslut. Nu har vi i de olika partigrupperna ett bättre underlag för att diskutera de förändringar och prioriteringar vi vill göra inför 2010.

Övrig information
Andra frågor som nämnden fick information om var
– den slutliga intagningsstatistiken för kommunala och fristående gymnasier i Lund samt en översikt av läget i Skåne.
– Resor i tjänsten och
– Lärarlyftet

Beslutspunkter:– Redovisning av tillsyns och insynsrapporter samt
– Revidering av tillsyns- och insynsplanerna

Sist på sammanträdet rapporterade de nämndsledamöter som varit på någon skolkonferens sedan höstterminsstarten. Vi fick rapporter från Vipan, Spyken, Polhem och modersmålsverksamhten.

Skulle någon vilja veta mera så är ni välkomna att ta kontakt.

Planekonomisk katastrof

Med klimatet som täckmantel planeras ett jättelikt planekonoiskt experiment. Tariq Banuri, en klimatbyråkrat knuten till FN och Naturskyddsföreningens Svante Axelsson skriver i DN:

Principen är enkel och beprövad. Genom att ge ett garantipris i u-länderna för förnybar el som levereras kan både privata och offentliga investerare räkna hem en vinst som de inte skulle göra om de konkurrerade med fossil energi på marknadens villkor.

Modellen brukar kallas planekonomi. Den har ingenting med en hållbar utveckling att göra. Vi minns den från det forna Östeuropa. Vi minns de fasta låga brödpriserna, oavsett missväxt och import från väst vågade regimen inte röra brödpriset och strax före Sovjetunionens fall var det så lågt att det var lönande att utfordra grisarna med bröd, vanligt foder var för dyrt. Här i Sverige ser vi den sämst fungerande sektorn, bostadssektorn, där priserna är reglerade enligt den sk bruksvärdesmodellen och utbud och efterfrågan stämmer överhuvudtaget inte. Spåren efter de kostsamma försöken att rädda en dödsdömd svensk varvsindustri med jättelika statliga subventioner förskräcker.

Ett garantipris lamslår marknaden och tar bort incitament till utveckling och effektivisering. Här hemma pläderar samma Naturskyddsförening för kraftigt höjda energikostnader för att vi skall spara på energi. Det blir intressanta konkurrensförhållanden där en del av världen har jättelåga energipriser och den andra delen har höga energipriser och dessutom betalar en stor del av den första delens kostnader. Tänk att inrätta en jättelik global energifond i FN-regi som skall göra femårsplaner för energiproduktion, energikvoter och fastställa lämpliga energipriser. En klimatbyråkrats drömjobb.

Dessutom är ju FN inte precis känt för att vara en effektiv organisation, tvärtom är riskerna för byråkrati, korruption och mutor uppenbara. Jämför t ex med oil-for-food programmet i Irak som är en stor skandal.

Hur länge tror ni att vi skulle ha råd att subventionera t ex kinesiska företag som etablerar sig i Afrika, de är redan på god väg, för att bedriva rovdrift på naturtillgångarna och dessutom gynnas av västvärldens skattebetalare. Våra företag här hemma kommer ha noll chans. Det slutar med att vi varken har råd att betala vår egen eller t ex afrikanernas el. En utvärdering av den hyllade spanska satsningen på grön el och gröna jobb visar att varje nytt grönt jobb kostat två vanliga. De gröna jobben var nämligen inte gratis.

Artikelförfattarna drömmer förstås om en annan utveckling:

En stor fördel med systemet är att detta är tidsbegränsade subventioner som är utformade så att de försvinner över en tioårsperiod allt eftersom den förnybara energin blir billigare att producera och inkomsterna i u-länderna ökar.

I över trettio år har det funnits en dröm att de förnyelsebara alternativen skulle ersätta fossila bränslen. Fortfarande kräver t ex vindkraft för elproduktion och etanol som drivmedel jättelika direkta subventioner och/eller skattebefrielse. Inte blir den förnyelsebara energin i u-länderna billigare att producera så länge det finns någon som subventionerar.

Det är dags för borgerliga politiker och väljare att vakna upp och inse att teorierna om klimathot utnyttjas för att få igenom beslut om planekonomi eftersom de flesta inte vågar opponera sig när det handlar om ”att rädda världen”.

Artikelförfattarna har dock rätt i en sak – u-länderna behöver bl a riklig tillgång till billig energi för att kunna höja sin levnadsstandard. Det finns gott om kol och olja, vi kan hjälpa dem med bästa möjliga teknik, där finns den billiga energi de behöver i alla fall på kort sikt.

Avskaffa gränsen för ”fribelopp”

  • 350 kronor mer i månaden from nästa år
  • 30 000 kronors ökning av fribeloppet from 2011
  • Med anledning av regeringens höstbudget skriver utbildningsminister Jan Björklund och högskole- och forskningsminister Tobias Krantz på DN debatt att regeringen kommer att höja studiemedlen med 350:- per månad from nästa år och att det sk fribeloppet kommer att höjas med 30 000 från 2011.

    SvD skriver att enligt Swedbanks beräkningar av studenters ekonomi, så går en genomsnittlig student i år back med 30 kronor i månaden om han eller hon bara lever på studiemedel, medan SFS (Sveriges Förenade Studentkårer) beräknar att en student som enbart lever på studiemedel går back med 900 kronor.

    Oavsett vilket så är beskedet förstås välkommet för alla studenter men jag tycker det är tråkigt att man inte går längre när det gäller fribeloppet. Den gränsen borde avskaffas helt. Ministrarna skriver:

    Det innebär att de allra flesta studenter med normala extrainkomster täcks in av förändringen.

    Höjningen av fribeloppet är angelägen av flera skäl. Det är en viktig princip att det ska löna sig att arbeta också för studenter. Studenter som i dag arbetar vid sidan av studierna drabbas inte sällan av betydande marginaleffekter. Också vid förhållandevis måttliga inkomster trappas studiemedlen ned.

    Den signal som samhället hittills har sänt ut har varit mycket märklig, när den student som frivilligt har velat ta ett större eget ansvar för sin försörjning har straffats. Nu blir det ändring på det.

    Det har de förstås rätt i, men jag anser inte att det borde finnas någon gräns för elevernas extrainkomster av arbete så länge de klarar sina studier. Varför skall staten avgöra vad som är ”normala” extrainkomster. Klarar man t ex 90 % av sina tentor så kan man väl också få jobba så mycket man vill. Det bör vi ha råd med.

    Det är kanske inte så många studenter som kan tjäna mer än 136 400 per år på arbete och samtidigt sköta sina heltidsstudier men det är en viktig signal att det alltid skall löna sig att arbeta.