Gröna jobb är dyra jobb

Debattartikeln:Clean Jobs, Expensive Jobs
Why Italy can’t afford a ”green economy” i The Wall Street Journal ger en helt annan bild av så kallade gröna jobb än den vi brukar matas med.

Debattörerna för fram att de subventioner som ges till ”gröna jobb” ytterst kommer från landets skattebetalare. Det är dessa skattebetalare som i sin roll som konsumenter gör alla de inköp som ger jobb åt folk som producerar varor och tjänster. Dessa ”vanliga” jobb kostar betydligt mindre än de subventionerade gröna jobben. Alltså får man fler jobb för pengarna.

Många politiker försöker ge en bild av att så kallade gröna jobb är framtidens melodi, ett bra sätt att öka vårt välstånd, ge fler jobb och öka svenska företags konkurrenskraft internationellt. Företag inom t ex vind och bioenergi hurrar och tar tacksamt emot subentioner och skattefördelar. Hur ser det ut i verkligeheten? I Sverige är de kritiska rösterna inte så många. (eller så släpps de inte fram!?) Däremot kunde man för något år sedan läsa en artikel om de gröna jobben i Spanien. Resultatet av den spanska storsatsningen var att varje nytt grönt (subventionerat) jobb kostade två ”vanliga” jobb. Dvs +1 – 2 = -1.
Det finns säkert fanatiska personer som är beredda att låta andra betala detta pris men de som skall betala borde ha rätt att veta sanningen – eller hur?

Nedanstående utdrag handlar om italienska förhållanden och ger ett (teoretiskt) ännu sämre utfall.

När får vi se en beräkning för Sverige?

BY CARLO STAGNARO AND LUCIANO LAVECCHIA
Milan

The ”green economy” is supposed to be a win-win situation, as massive subsidies for renewable energy sources and other ”clean” technologies would help both the environment and the economic recovery. The facts on the ground tell a different story, though. In Italy, for example, we calculated that each green job comes at the expense of 4.8 ”dirty” jobs. That’s an awful lot of waste for a movement that’s meant to be all about efficient resource use.

Understanding the costs and benefits of ecological policies is particularly relevant for Italy, a country that already paid more than its share of …

Kärnkraft för miljöns skull

Finlands borgerliga regering har beslutat att föreslå riksdagen att bygga ut kärnkraften för miljöns skull. Ytterligare två kärnkraftverk är förslaget. Ett bra beslut även för Sverige. Det är bra mycket bättre att importera finsk kärnkraftsel än el från dansk kolkraft. Allra bäst vore förstås en utbyggnad även i Sverige.

Fjärde generationens kärnkraft kommer kunna revolutionera synen på kärnkraft och framför allt göra något bestående för att lösa lagringsproblemen.

Ingen vindkraft i Lomma

Lommas politiker har fattat ett klokt beslut rapporterar Sydsvenskan. I det förslag till översiktsplan som nu går ut på samråd har man inte tagit med förslag på områden för vindkraftsutbyggnad:

– Vi i majoriteten tycker inte att landskapsbilden tillåter några större vindkraftverk. Vi vill ha en utblick över det öppna landskapet, säger Anders Berngarn (M).

För honom handlar det om ett principbeslut.

– Vindkraftverken har blivit allt större och är att likställa med industrianläggningar. Vi hade aldrig lagt någon annan industrianläggning ute på ett fält, säger han.

Det finns många nackdelar med vindkraft, den:
Är en onödig industrialisering av landsbygden,
Fördärvar sikten över det öppna landskap som är ett kännetecken för Skåne,
Kräver reservkraftanläggningar som kan täcka upp när det blåser för lite eller för mycket,
Är ett enormt resursslöseri eftersom man måste investera i dubbel produktionskapacitet och bara utnyttja hälften.
Kräver enorma skattesubventioner som vi alla betalar via elcertifikaten på elräkningen…

Vindkraftföretagen och markägarna som kan tjäna stora pengar gillar förstås vindkraft och talar vackert om miljövinster. Miljön skulle ha större nytta av ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck!

IPCC:s budskap ifrågasätts alltmer

På bloggen Watts Up With That? finns i dag ett intressant inlägg av  Willis Eschenbach. Han skriver om havsnivåhöjningar och atollöar.

FN:s klimatpanel, IPCC, har lämnat ett antal larmrapporter om klimatförändringar som skulle leda till havsnivåhöjningar och leda till översvämningar. De styrande på ett antal små öriken utnyttjar (fullt förståeligt) detta för att få ekonomiska fördelar. Därför är det intressant att läsa denna rapport som bl a tar upp att trots att CO2-halten i atmosfären ökat så har inte havsnivåerna stigit mer än de gjort historiskt sett (långt innan mänskligt orsakade CO2 utsläpp) Det är till och med så att de senaste 10 åren så har havsnivåerna inte ökat som tidigare. Dessutom, skulle havsnivåerna stiga, så är inte atollöarna de i första hand hotade.

Micronesia is suing the Czech Government over CO2 emissions that they claim are damaging their coral atolls via sea level rise. Tuvalu and the Maldives are also repeating their claims of damage from CO2. If the sea level rises much, they say they will simply be swept away.

Willis Eschenbach, som levt och forskat på en av dessa öar under tre års tid ställer tre frågor:

In this paper, I will discuss the three inter-related claims that people are making as illustrated above. The claims are:

1. Increasing CO2 causes increased sea level rise.

2. Sea level rise causes salt water to intrude into the freshwater lens

3. Sea level rise gravely endangers low-lying coral atolls like Tuvalu, Kiribati, and the Maldives. A mere 1 metre rise would see them mostly washed away.

Och tre svar för att visa att påståendena ej stämmer:

1. Short answer, data to date says no. There has been no acceleration the rate of sea level rise. Sea level has been rising for centuries. But the rate of the rise has not changed a whole lot. Both tidal stations and satellites show no increase in the historic rate of sea level rise, in either the short or long term.

2. Short answer, no.

3. Regarding atolls and sea level rise, the most important fact was discovered by none other than Charles Darwin. He realized that coral atolls essentially “float” on the surface of the sea. When the sea rises, the atoll rises with it. They are not solid, like a rock island. They are a pile of sand and rubble. There is always material added and material being lost. Atolls exist in a delicate balance between new sand and coral rubble being added from the reef, and atoll sand and rubble being eroded by wind and wave back into the sea or into the lagoon. As sea level rises, the balance tips in favor of sand and rubble being added to the atoll. The result is that the atoll rises with the sea level.

So the third claim is not true either. Atolls are created by sea level rise, not destroyed by sea level rise.

Avslutningsvis ger han ett antal goda råd för miljöpolitik på öarna. Befolkningen måste ta ansvar för att dessa paradis inte överexploateras. Här har han en viktig poäng. Det är oerhört viktigt att slå vakt om värdefulla miljöer och t ex arbeta för ansvarsfull turism. Att agera utifrån dagens miljöläge, att hantera de problem som uppstår som ett miljöproblem som till stor del går att möta genom förändrat beteende och inte vänta på miljarder i klimatbistånd som kanske aldrig kommer.

Coral atolls have proven over thousands of years that, if left alone, they can go up with the sea level. And if we follow some simple conservation practices, they can continue to do so and to support atoll residents. But they cannot survive an unlimited population increase, or unrestricted overfishing, or overpumping the water lens, or unrestrained coral mining. Those are what is killing the atolls, not the same sea level rise that we’ve had for the last hundred years.

MiljöRapporten – ”Klimat utslitet som säljargument”

Enligt Ingemar Albertsson på Enact ökar efterfrågan på lokalproducerat medan intresset för ekologiskt stagnerar. Ganska naturligt. Finns det inte morötter odlade i Dalby så köper jag hellre konventionellt odlade från Ängelholm än ekologiska från Ital ien. Nyttan med ekologiskt är dessutom starkt ifrågasatt.

Dessutom konstaterar han att klimat håller på att bli ett utslitet säljargument. Inte så konstigt när det presenteras allt mera information om hur klimatet varierar helt naturligt. Temperaturstatistik visar att det blir kallare och olika väder och klimatfenomen visar sig ha helt andra förklaringar än koldioxidutsläpp.

MiljöRapporten – ”Klimat utslitet som säljargument”.

Biskop Bertil Gärtner

Biskop Bertil Gärtner död skriver SvD och tillägger:

Gärtner blev känd för en bredare allmänhet genom sitt motstånd mot kvinnliga präster.

DN påminner om att

andra minns honom som en av drivkrafterna för att förnya kyrkan.

För mig är det dock något annat som dyker upp i minnet när jag hör hans namn. Jag minns Bertil Gärtner som biskopen som gav bilismen skulden för försurningen och försurningen skulden för de sälar som dog i slutet av 80-talet. Inget av det stämde men det verkar inte ha bekymrat honom. Biskopen gick t o m så långt att han medverkade i en demonstration i Göteborg där man släpade runt med en självdöd säl i en kista. Den mannen var den förste som på allvar fick mig att ifrågasätta mycket av det som Svenska kyrkan håller på med.

KVA: ”Statligt vindkraftmål inte realistiskt”

Som jag tidigare har skrivit är jag ju minst sagt skeptisk till en kraftig vindkraftsutbyggnad:

– Det innebär en förfulande industrialisering av det öppna landskap som de flesta av oss värnar. Ulf Lundells ”Jag vill bo i öppna landskap…” blev inte en älskad landsplåga utan anledning.

– Det blåser bara ibland, det får inte blåsa för mycket eller för lite, då blir det ingen energi. Det innebär att vi måste ha investerat i dubbel uppsättning energiproduktion, lika mycket ny kol eller vattenkraft som vindkraft, om inte Sverige skall stå still. Den reservkraften finns inte idag.

– En stor mängd vindkraftsparker och enstaka verk kräver miltals nya kraftledningar. Det blir inte billigt.

Därför var det glädjande att höra Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, ger mig rätt i mina farhågor när de sågar regeringens utbyggnadsplaner för vindkraften:

Men professorerna på Kungliga Vetenskapsakademien vill ha en diskussion om realistiska mål för vindkraften. Elnätet måste till exempel byggas ut kraftigt för att elen från alla nya vindkraftverk ska kunna transporteras till användarna, påpekar de. Och kostnaden för det måste med i kalkylen.

Dessutom saknas det lämplig reservkraft inom Sverige att ta till de dagar det blåser dåligt. Något som behövs eftersom behovet av el inte varierar med vindarna.

– Vi försöker få ut kunskap till samhället. Ungefär som etanolen för tio år sedan där varenda kommun skulle bygga ut en etanolfabrik, men sedan kom sanningen ikapp, att det kanske inte var så lyckat att använda mat till att göra etanol. Och samma är det med vindkraften, att man måste få lite realism bakom siffrorna, säger professor Harry Frank på Kungliga Vetenskapsakademien.

”Statligt vindkraftmål inte realistiskt” – sr.se.

Onödiga förpackningar

Den här synen mötte mig i grönsaksdisken häromdagen:

Om man vill förmedla bilden av att kravmärkt skulle vara bra för miljön och få oss att betala de betydligt högre priserna så borde man väl inte svepa in grönsakerna i onödig plast!?

De konventionellt odlade ser betydligt trevligare ut.

Bruna sotmoln värmer jorden

FN:s miljöprogram UNEP har forskat om bruna sotmoln.  Achim Steiner, chef för FN:s miljöprogram ser en koppling mellan sotmoln och global uppvärmning. Enligt rapporten kan det vara så mycket som hälften av uppvärningen som kommer från utsläpp av svart sot, marknära ozon, metan och kväveföreningar. Sot bildas vid förbränning av ved, biomassa, kol, dynga och skogsbränder. Den eldning som sker vid matlagning och svedjebruk i fattiga länder är också en stor hälsofara som orsakar miljoner dödsfall om året.

Som Achim Steiner påpekar så är detta något vi kunde göra något åt. Att se till att t ex alla afrikaner fick tillgång till billig el med bästa och billigaste kända teknik (kolkraft?) vore en rejäl satsning på hälsa, välfärd, tillväxt och miljö. Men kolkraft är tabu pga koldioxidutsläpp även om den är så mycket bättre än tillgängliga alternativ. Västvärlden kommer att fortsätta drömma om vindkraft medan kineserna exploaterar och bedriver rovdrift på de Afrikanska naturtillgångarna.

Energi och frihandel är ett måste för världens fattiga. Om man fattade ett beslut vid klimatmötet i Köpenhamn att satsa på ett tioårsprogram för att få bort de bruna molnen skulle det ha en chans att lyckas. Tekniken finns, det är bara en fråga om vilja.

Tyvärr tror inte Achim Steiner att världen klarar av att diskutera sot i Köpenhamn:

Att minska de utsläppen skulle inte bara minska klimatpåverkan utan också medföra stora hälsovinster, till exempel genom att bygga effektivare eldstäder för matlagning, säger Achim Steiner.

Förhandlingarna inför klimatmötet i Köpenhamn i december är redan tillräckligt komplicerade utan att man plockar in sotmolnen i överläggningarna, tror Achim Steiner.

Men sotmolnen och andra luftföroreningar är trots allt lättare att ta itu med på nationell nivå i motsats till koldioxiden som kräver globala åtgärder:

Sotmolnen fylls hela tiden på, men har en kort uppehållstid på några veckor i atomsfären medan koldioxiden kan stanna däruppe tusentals år, säger Achim Steiner.

Bruna sotmoln bidrar till klimatkris

Byt landshövding i Blekinge?

Landshövdingen på Gotland fick nyligen avgå under skandalartade former. Frågan är om inte Blekinges landshövding också platsar i kategorin landshövdingar som missuppfattat sitt uppdrag.

I förra veckan gick remisstiden ut för yttranden över tillstånd för den rysk-tyska gasledningen som NordStream vill bygga mellan Ryssland och Tyskland på Östersjöns botten i Svensk ekonomisk zon.

Kommunerna i sydöstra Skåne har fört fram en mängd kritiska synpunkter och farhågor för miljö och fiskerinäringen. Även länsstyrelsen var kritisk och förde bl a fram synpunkter på gasberoendet.

Gotland och Kalmar län har yttrat sig. Båda var negativa och hade flera synpunkter och krav. Många hade spekulerat över om inte Gotland skulle godkänna projektet. NordStream har ju storsatsat på hamnen i Slite och nu skulle det vara ”dags att betala”. Men ack nej, Gotlänningarna överraskade positivt genom ett tydligt nej.

Så återstod Blekinge med en liknande situation. NordStream har redan börjat leverera sina rör till gasledningen trots att inget är klart. I avvaktan på byggstart har Karlskrona kommun upplåtit lagerplats på Verkö och hittills har man tagit emot 168 rör. Totalt har NordStream hyrt 80 000 kvadratmeter för att lagra 30 000 rör. För det får Karlskrona kommun 30 miljoner. Kontraktet på arrendet löper från 2009 – 2011.

Karlskrona kommun har yttrat sig åtminstone två gånger under det senaste året och haft synpunkter på bland annat hur gasledningen ska ligga samt på sjösäkerheten. Länsstyrelsen i Blekinge är utsedd som remissinstans. Men Blekinge väljer att inte yttra sig i detta brännande ärende. Enligt länsstyrelsens informationschef har länsstyrelsen gjort bedömningen ”att frågan inte berör vårt län”

Det är ett känsligt ärende som kan vara politiskt svårt, speciellt som regeringen valt att hantera det hela som ett miljöärende och inte som den säkerhetspolitiska fråga det också är. Att länsstyrelsen inte tar sitt ansvar och svarar utan väljer det riktigt fega alternativet talar för att det krävs åtgärder på högsta ledningsnivå.

Dags att ersätta ännu en landshövding? Man kan ju dessutom fråga sig om länsstyrelserna egentligen behövs? Arbetsuppgifterna bör kunna läggas över på andra.